Utredningen om rektorernas arbetssituation har haft i uppdrag att undersöka hur arbetssituationen för rektorerna inom skolväsendet kan förändras i syfte att öka förutsättningarna för förbättrade elevresultat i skolan.

I utredningen konstateras att många av problemen med ledarskapet inom skolan beror på svagheter i den lokala styrkedja där rektorn ingår. Rektorn får otillräckligt med stöd och styrning av sin huvudman, dvs. av den kommunala nämnden eller ägaren som ansvarar för skolan samt av de tjänstemän som är rektorernas chefer. Rektorn behöver i sin tur bli bättre på att stödja och leda lärarna, så att alla elever får den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling.

Men det största enskilda problemet för rektorerna är tidsbrist, konstaterar utredningen. Det finns även generellt en samstämmighet om att rektorernas ansvar och befogenheter inte alltid följs åt – främst beroende på att rektorerna inte kan styra över skolans resurstilldelning och resursfördelning. Rektorns ledarskap försvagas även av skilda tolkningar mellan och inom olika nyckelgrupper i skolan gällande innebörden av rektorns pedagogiska ledarskap.

I utredningen föreslås ett nationellt handlingsprogram för att stärka skolans styrkedja. Handlingsprogrammet består av följande delar:

  • I skollagen införs en skyldighet för skolhuvudmännen att se till att deras rektorer går en fördjupningsutbildning som påbörjas snarast möjligt efter att det har gått tre år sedan rektorn avslutat rektorsprogrammet.
  • En statlig rekryteringsutbildning inrättas för blivande rektorer.
  • Inriktningen justeras något på befattningsutbildningen för rektorer, det så kallade rektorsprogrammet genom att betoningen av och utrymmet för kunskap och förståelse om den nationella styrkedjan förstärks.
  • En utbildning inrättas för skolchefer.
  • Betoningen av och utrymmet för kunskap och förståelse om den nationella styrkedjan förstärks inom lärarutbildningen.

Den första punkten ovan innebär ett förslag till en tvingande bestämmelse för kommuner och fristående skolhuvudmän, som därför kräver en ändring i skollagen. Övriga förslag är utformade som erbjudanden till skolhuvudmännen eller som rekommendationer.

Rektorn och styrkedjan, SOU 2015:22 (pdf)

Hela pressmeddelandet från utbildningsdepartementet