Barbro Westlund föreläste på Skolforum om sin senaste bok "Aktiv läskraft".
Barbro Westlund föreläste på Skolforum utifrån sin senaste bok i serien "Aktiv läskraft".

 

Var femte svensk elev har inte grundläggande kunskaper i läsförståelse, enligt Pisa-mätningen. Vad är det som utmärker svaga läsare?

– God läsförmåga innebär att både ha god avkodning och förståelse. Ibland står inte de två förmågorna i balans med varandra. När det gäller förståelsen, det vill säga meningsskapandet, vet vi att många elever läser utan att veta varför. De läser snabbt för att bli klara, är inte medvetna när förståelsen uteblir och slutar ofta att tänka på texten när de läst klart. God läsförståelse gör bland annat anspråk på flera olika kognitiva processer som ska samverka. Varken Pirls eller Pisa mäter läsflyt utan läsförståelse, men vi kan ju inte utesluta att dåligt läsflyt påverkar förståelsen. Tidiga insatser så att eleverna knäcker läskoden är därför viktigt.

Du har i din forskning jämfört kanadensiska lärares undervisning i läsförståelse med svenska lärares. Vad är det Kanada gör så mycket bättre än Sverige?

– Jag tycker inte man kan säga att kanadensiska lärare undervisar bättre än svenska lärare. Däremot fann jag i min studie att de genom sina styrdokument fått betydligt mer förtydligat vilken läsförståelse som ska stöttas för varje skolår i en progression, än vad svenska lärare får. Det betonas också i högre grad betydelsen av att ha ett professionellt metaspåk om både läsförståelse och bedömning. Jag tror att man blir betydligt tryggare i sin yrkesroll när man kan sätta ord på det man gör, när man har det viktiga metaspråket.

– Det är också skillnad i yrkets status. Kanadensiska lärare har idag ungefär lika hög status som jurister och läkare. Samma gäller för finska lärare. Så såg det ut också i Sverige på 1970-talet när jag utbildade mig till lärare. Men så ser det tyvärr inte ut längre. Vi behöver arbeta på att återfå den status som läraryrket förtjänar. Det hänger ihop både med att lärare får tid att reflektera över hur teori kan omsättas till god praktik, men också med samhällets syn på lärare. Regeringens satsning på Läslyftet kan ge många verksamma lärare möjligheter att gå på djupet med viktiga delområden inom språk-, läs- och skrivutvecklingen, och detta utifrån aktuell forskning. Som lärarutbildare har vi samma ansvar, men också att få våra studenter att känna sig stolta över sitt yrkesval. De bör få känna samma stolthet som kanadensiska och finska lärarstuderanden känner.

Du använder dig i dina böcker av begreppet ”aktiv läskraft”. Vad är det?

– Det är ett försvenskat begrepp från engelskans ”reading power”, som jag refererade till i min avhandling. Begreppet som jag försökt utveckla innebär är att alla lärare ger sina elever stöd i att bli medvetna om, och också tar tillvara kraften i, sitt eget tänkande när de läser. Power betyder både kraft och makt. Så med makt menar jag att få tillgång till ett språk att utrycka sig på så att andra både förstår och respekterar vad man menar. I begreppet inbegriper jag därför mer än läsförståelse. Aktiv läskraft ger eleven möjlighet att utvecklas till aktiva kreativa, kritiska och engagerade läsare, oavsett bakgrund eller förutsättningar för att lära. I begreppet lägger jag också in skolans kunskaps- och demokratiuppdrag. Varje elev behöver idag, mer än någonsin, aktivt och konstruktivt kunna värdera information och respektera de värderingar som västerländsk humanism bygger på. Detta står också i vår läroplan.

Hur kan då lärare stötta sina elever att ta makten över sitt eget språk?

– Ett tecken på aktiv läskraft är när läraren ställer sådana frågor till sina elever att eleverna själva ställer frågor. Eller ger sina elever stöd i att göra olika kopplingar, till sig själv, till andra eller omvärlden. Eleverna behöver också få stöd i hur de uttrycker sig, inte bara kopplat till ett ämnesspråk, utan också i hur man resonerar och argumenterar, både muntligt och skriftligt. Det kan läraren göra genom att ge eleverna olika slags resonemangsstöttor.

Till sist, vad kommer årets Pirls-resultat att visa, tror du?

– Resultatet i Pirls 2011 visade att de största utmaningarna var läsning av sakprosa. Jag är orolig för att den trenden fortsätter. Då kan pendeln slå över mot att lärare kommer att lägga mer tid på sakprosa än skönlitterär läsning, speciellt i svenskundervisningen. Det vore olyckligt eftersom läsning av skönlitteratur är så värdefull.

– I lärarenkäterna framkom att svenska lärare i mindre grad undervisade i lässtrategier än i flera andra länder som lyckas väl. Här kanske vi kommer att se en skillnad, eftersom flera satsningar gjorts på detta, men jag är osäker på om detta påverkat eleverna att klara av de mest avancerade läsuppgifterna. God läsförståelse innebär så mycket mer än att använda ett antal läsförståelsestrategier. Pojkar läste sämre än flickor, men flickors läsning hade också gått ner. Här hoppas jag se en förändring uppåt för både flickor och pojkar. Oavsett hur resultateten ser ut, är det viktigt att en noggrann analys görs, så att vi går rätt väg i svensk skola.

 

Läs mer om Barbro Westund.

Läs mer om Pirls på skolverket.se.