Svenska lärosäten har uppdraget att arbeta med att bredda rekrytering till högskolan och det följs regelbundet upp av UKÄ och SCB.  Att det är betydligt vanligare att välja högskolestudier om föräldrarna är högutbildade är väl känt. Rapporten bekräftar att studenternas sociala bakgrund påverkar rekryteringen till högre utbildning. 

- Den sociala snedrekryteringen har med grova mått mätt inte förändrats under de senaste 10 åren, säger Helen Dryler, utredare på UKÄ, i ett pressmeddelande.

Stora skillnader mellan utbildningsprogram

Andelen nybörjare som har högutbildade föräldrar, det vill säga föräldrar med minst en treårig eftergymnasial utbildning, skiljer sig stort mellan olika utbildningar. Bland nybörjarna på yrkesexamensprogrammen läsåret 2013/14 fanns den största andelen med högutbildade föräldrar på utbildningarna till läkare och arkitekt – 66 procent.

På andra högskoleutbildningar var fördelningen efter föräldrarnas utbildningsnivå mer lik den i befolkningen. Läsåret 2013/14 hade mellan 25 och 26 procent av nybörjarna på utbildningarna till grundlärare, studie- och yrkesvägledare och röntgensjuksköterska högutbildade föräldrar. På utbildningarna till förskollärare, tandhygienist och yrkeslärare var andelen med högutbildade föräldrar mellan 19 och 22 procent, det vill säga under nivån i befolkningen.

Vanligast studera vidare på forskarnivå om föräldrarna har en forskarexamen

Överrepresentationen av högskolenybörjare med högutbildade föräldrar förstärks i övergången till forskarutbildningen. Bland nybörjarna i forskarutbildningen yngre än 35 år läsåret 2012/13 hade 56 procent högutbildade föräldrar, varav 11 procentenheter hade forskarutbildade föräldrar.

 

Längre sammanfattning samt rapporten i sin helhet