Per Anderhag.
Per Anderhag.

Elevers intresse för naturvetenskap handlar inte enbart om attityder till själva ämnesstoffet utan också om hur de känner inför de normer och värden som uttrycks i klassrummet. Att vara intresserad av naturvetenskap handlar i stor utsträckning om att känna sig delaktig i ett socialt sammanhang. Tidigare forskning har visat att elevers intresse för naturvetenskap är tydligt kopplat till identitet, såsom socioekonomisk bakgrund och kön, något som riskerar att vissa elevgrupper systematiskt utestängs från att delta i naturvetenskapliga verksamheter. Detta tycks vara fallet även i Sverige, men Per Anderhags avhandling visar också att skolor kan kompensera för skillnader relaterade till bakgrund.

Fokus på syfte, normer och känslor

Per Anderhag har studerat undervisningen i ett klassrum där fler elever än vad man kan förvänta sig, med tanke på deras bakgrund, återkommande väljer att fortsätta studera naturvetenskap på gymnasiet. Resultatet visar att läraren var noggrann med att klargöra syftet med det eleverna förväntades göra och såg till att inkludera alla elever att ta sig mot detta mål, oavsett elevernas bakgrund.

– Fokus låg inte enbart på stoff och fakta. Läraren var noga med att erkänna elevernas sätt att vara, prata och agera samtidigt som naturvetenskapliga normer, värden och syften gjordes synliga, säger Per Anderhag.

Vissa elever har med sig hemifrån hur ett naturvetenskapligt experiment bör genomföras eller hur en snygg lösning ska se ut. I någon mån är dessa elever därför redan inkluderade i verksamheten. Andra kan behöva mer hjälp att se hur sådana saker värderas och varför.

– Det var förvånande att känslor och normer var så integrerat med att lära sig naturvetenskap. Läraren var tydlig med att uppmärksamma eleverna på hur det kändes att ta sig vidare med en svår uppgift och att nå målet.

Per Anderhags forskning ger exempel på hur undervisning kan se ut där elever utvecklar ett intresse för naturvetenskap. Det handlar om att klargöra syftet med det eleverna förväntas göra, att göra normer och värden en delad angelägenhet och att se till att dessa hjälper eleverna att ta sig vidare mot aktivitetens olika mål och syften, samt att påminna eleverna om hur det känns att lyckas i det naturvetenskapliga klassrummet.

Ny metod för att studera intresse

Ett viktigt resultat i avhandlingen är också den metod som Per Anderhag har utvecklat för att studera hur smak för ett ämne konstitueras i klassrummet. Metoden är användbar inom andra ämnen och verksamheter och torde vara intressant för både forskare och lärare.

– Det vi vet sedan tidigare om elevers intresse för naturvetenskap bygger på enkäter och intervjuer, det vill säga eleverna har beskrivit sina upplevelser i efterhand. Vår kunskap om hur undervisning kan göra skillnad är därför mycket begränsad. Min avhandling visar hur intressets kognitiva, normativa och estetiska dimensioner kan studeras empiriskt i klassrummet. Då kan vi också se vad en lärare gör för att stödja detta intresse, säger han och poängterar att det är en avhandling i didaktik.

– Avhandlingen levererar inte några slutgiltiga rekommendationer utan dess resultat ska snarare förstås som ett bidrag som kan hjälpa lärare att göra genomtänkta val i sin undervisning. Fler studier behövs!

 

Per Anderhags avhandling ”Taste for Science: How can teaching make a difference for students’ interest in science?”