– Det är fler än de som antas på betyg till läkarutbildningarna. Den bilden har inte tidigare varit känd, säger Bo Jansson, ordförande i Lärarnas riksförbund, i ett pressmeddelande.

Undersökningen visar också att nästan hälften av dem som sökte med ett resultat under 0,5 på högskoleprovet hade ett mertivärde som var högre än 15. Bara två procent av de antagna hade både ett resultat på under 0,5 på högskoleprovet och ett meritvärde under 12,5.

Även om många med höga meritvärden söker sig till läraryrket kvarstår problemet att alltför få söker sig till bristämnena – naturvetenskapliga ämnen, teknik och moderna språk. Lärarnas Riksförbund föreslår i sin rapport att utreda möjligheten att justera resurstilldelningssystemet så att det blir ekonomiskt hållbart för lärosätena att ge utbildningar inom bristämnen även när studentantalet är litet.

Några av de slutsatser Lärarnas riksförbund drar:

  • Med ett behov att rekrytera minst 13 000 nya lärarstudenter varje läsår finns ingen möjlighet att alla antagna ska kunna ha högskoleprovsresultat eller betyg på absolut toppnivå. Lärarutbildningen måste helt enkelt rekrytera och utbilda studenter som varit olika framgångsrika i sina gymnasiestudier.
  • Viktigast för att rekrytera rätt lärarstudenter är att ställa relevanta krav på förkunskaper via de särskilda behörigheterna. Samtliga antagna har den grundläggande behörigheten.
  • Det totala antalet förstahandssökande till lärarutbildningarna är relativt stort och har ökat stadigt de senaste åren. Den största utmaningen ligger i att få fler sökande till ämneslärarprogrammet mot de identifierade bristämnena – naturvetenskapliga ämnen, teknik och moderna språk.

Lärarnas riksförbund föreslår:

  • Ämneslärarutbildningen bör koncentreras till färre lärosäten som vart och ett kan erbjuda ett bredare urval av ämnen. Detta kan bidra till en mer reglerad dimensionering och hindra att för många utbildas mot ämnen där man riskerar ett överskott av lärare.
  • Det behövs riktade insatser för att attrahera fler studenter mot ämnen där vi riskerar brist. För naturvetenskapliga ämnen kan det behövas basår med goda studievillkor. För samtliga bristämnen bör möjligheten till bättre villkor i studiemedelssystemet övervägas.
  • Regeringen bör utreda möjligheten att följa Riksrevisionens förslag om att justera resurstilldelningssystemet så att det blir ekonomiskt hållbart för lärosätena att ge utbildningar inom bristämnen även när studentantalet är litet.

 

Kan bara de bästa studenterna bli bra lärare? (pdf)