Astrid Pettersson, professor i pedagogik.
Astrid Pettersson, professor i pedagogik.

Utbildningsminister Gustav Fridolin och gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic har tagit emot betänkandet ”Likvärdigt, rättssäkert och effektivt – ett nytt nationellt system för kunskapsbedömning”.

– Vi måste få ett slut på den situation där våra högskolor och våra universitet måste ha förberedande kurser i exempelvis matematik för att även våra mest toppresterande elever ska kunna klara av sina utbildningar, sa Aida Hadzialic på presskonferensen. Hon sade sig med spänning se fram emot de remissvar som inkommer om utredningen.

Antalet nationella prov minskar

Utredningen föreslår att de nuvarande nationella proven i matematik, svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3 i grundskolan och sameskolan samt i årskurs 4 i specialskolan ska ersättas av obligatoriska nationella bedömningsstöd. Nationella prov ska finnas i årskurs 6 och 9 i grundskolan samt i gymnasieskolan.

– De har tagit hänsyn till verksamheten i skolan och de behov som uttryckts av lärare och elever. Minskningen av antalet prov tillgodoser lärarnas behov av minskad arbetsbörda. Eftersom utredaren föreslår att syftet med de nationella proven är att stödja betygssättning är det helt följdriktigt att ämnesproven i årskurs 3 ersätts med obligatoriska bedömningsstöd eftersom betyg inte förekommer förrän i årskurs 6. Det konstaterar professor Astrid Pettersson, vetenskaplig ledare för forskningsgruppen PRIM (”Bedömning av kunskap och kompetens”) vid Stockholms universitet.

En digitalisering av de nationella proven ska påbörjas och ske stegvis. Målsättningen ska vara att alla nationella prov är digitaliserade 2022.

– Det är klokt av utredaren att föreslå en försöksverksamhet såväl för digitaliseringen som för extern bedömning. Då finns det möjlighet att det kan bli kvalitet när det införs generellt.

Syftet med proven renodlas

För att öka likvärdigheten och elevernas rättssäkerhet tydliggörs förhållandet mellan de nationella proven och betygen. Utredningen föreslår att resultatet på ett nationellt prov särskilt ska beaktas vid betygssättningen i ämnet eller kursen.

– Det är bra att renodla syftena med de nationella proven. När jag var lärare på 1970-talet skulle proven vara styrande för betygssättningen. Från 1990-talet har syftet varit att stödja betygssättningen, men det har aldrig definierats vad som menas med ”att stödja”, säger Astrid Pettersson.

Skolverket utarbetar nationella bedömningsstöd

För att lärarna ska ha ett stöd för sin bedömning i olika ämnen och kurser föreslår utredningen att Skolverket ska fortsätta att utarbeta bedömningsstöd. Benämningen ska vara nationella bedömningsstöd.

– Friheten för lärarna blir större. Till exempel blir de muntliga delproven i matematik frivilliga bedömningsstöd i stället för som i dag del av de nationella proven. Det kanske var väntat med tanke på att muntliga delprov tar lång tid eftersom de genomförs i grupp om några elever. Men man ska komma ihåg att muntliga delprov är särskilt bra för elever som har svårt för att redovisa sina lösningar skriftligt. Att kommunicera matematik både skriftligt och muntligt är en viktig del i kursplanen. I svenska och engelska blir dock de muntliga proven kvar, kommenterar Astrid Pettersson.

Nationell kunskapsutvärdering införs

För att kunna mäta svenska elevers kunskapsutveckling över tid och därigenom få mer kunskap om det svenska skolsystemet föreslår utredningen att en försöksverksamhet med ett nytt system för nationell kunskapsutvärdering (NKU) ska inledas. Syftet med NKU ska vara att ge information om kunskapsutvecklingen på nationell nivå över tid.

– Det är mycket klokt av utredaren att föreslå en nationell kunskapsutvärdering, en ”nationell Pisa” som genomförs med vissa tidsintervall. Då kan studier av kunskapsutveckling ske separat från studier av betygsutvecklingen, säger Astrid Pettersson.

 

SOU 2016:25 Likvärdig, rättssäkert och effektivt – ett nytt nationellt system för kunskapsbedömning

Läs mer om Astrid Petterssons forskning