Ainga Bigestans. Foto Eva Dahlin.
Ainga Bigestans. Foto Eva Dalin.

I ett avhandlingsarbete i utbildningsvetenskap har Aina Bigestans, Institutionen för språkdidaktik, undersökt de erfarenheter som gjorts av lärare som efter språkstudier och komplettering av sin utländska lärarexamen börjat arbeta som förskollärare, klasslärare eller ämneslärare. Genom intervjuer har hon sökt närmare kunskap om de utmaningar som följer av att utöva sitt yrke på ett nytt kommunikationsspråk och vilka andra utmaningar som möter denna grupp av yrkesutbildade invandrare. Även skolledare, lärarkollegor och lärarutbildare har intervjuats i studien.

 

Ifrågasätter arbetsmiljön

– Läraryrket är relationsskapande så det förvånar ingen att utländska lärares största utmaning är språket, som ju är ett viktigt redskap för kommunikation. Men från lärarna framkommer också kritiska reflektioner kring att svenska elever inte alltid lär sig att ta ansvar för elev-lärarrelationen och den gemensamma arbetsmiljön, säger Aina Bigestans.

Skolledare och även lärarutbildare förklarar ofta spänningen mellan dessa lärare och eleverna som ett resultat av lärarnas bakgrund i auktoritära system. Men från de intervjuade lärarnas sida handlar det lika mycket om normsystemen i en del svenska skolor. Enligt lärarna finns det ofta ett gap mellan värdegrunden i styrdokumenten och de regler och normer som faktiskt tillämpas i den vardagliga verksamheten.

Ses som mindre kompetenta

Några av lärarna har också stött på svårigheter i samspelet med föräldrar och kollegor som sett dem som mindre kompetenta på grund av att de är andraspråkstalare av svenska.

– Skolledare spelar en mycket viktig roll för att stötta dessa lärare utan att ifrågasätta deras professionella identitet. Om skolledare uppmärksammar dessa välutbildade lärares kompetens får det också betydelse för hur elever, föräldrar och lärarkollegor ser på dem, säger Aina Bigestans.

Arbetar hårt med sin språkutveckling

Det var påtagligt att de lärare som Aina Bigestans intervjuade tycktes lägga ner mycket tid och kraft på sin fortsatta språkutveckling, bland annat i lektionsförberedelser och läsning av facklitteratur.

En av slutsatserna som Aina Bigestans drar är att utländska lärare och andra yrkesutbildade invandrare tycks vara väl medvetna om språkets betydelse i yrkesutövandet och att skolan och andra verksamheter snarare bör uppmärksamma hindrande strukturer i de egna verksamheterna än att söka kompetensbrister i invandrade yrkesutövares språk och bakgrund.

 

Aina Bigestans disputerade den 30 januari med avhandlingen ”Utmaningar och möjligheter för utländska lärare som återinträder i yrkeslivet i svensk skola”.
Läs avhandlingen här.

(Pressmeddelande)