Akademiskt skrivande, akademiskt läsande och att uttrycka sig på korrekt svenska. Tre språkliga faktorer som många matematiklärarstudenter i Kicki Skogs studie, oavsett språkbakgrund, talade om som problem som blev till sanning – en diskurs som inte gick att utmana.
– Det måste vi utmana! Det måste vara okej för lärarstudenter att vara duktiga i matte, men inte proffs på svenska. De utvecklas ju hela tiden, säger Kicki Skog, som berättade om sin forskning under Forskardagarna på Stockholms universitet.

Kicki Skog följde 19 blivande matematiklärare i två års tid, på varje matematikkurs och matematikdidaktikkurs samt under den verksamhetsförlagda utbildningen.
– Jag såg ett grymt fokus på att de ville lära sig mer om matte och matteundervisning, säger hon.

Fyra framträdande diskurser

Två av de fyra framträdande diskurserna som var rikast gällde just matematik och matematikutbildning. Studenterna kunde diskutera, ifrågasätta och relatera matematikämnet och matematikdidaktik till egna erfarenheter och också tala fritt och avslappnat om elevers tillit till sin förmåga i matematik. Kicki Skog formulerar det som att den matematiska diskursen erbjöd studenterna möjligheter till egenmakt, eller "empowerment".

De hinder studenterna uttryckte definierar hon som ”institutionella”, till vilka hör begränsningar och regler i relation till utbildningen, och ”språkliga”, att behärska svenska och lära sig den akademiska traditionen.

Den institutionella diskursen utmanas av studenterna genom att de säger ifrån och försöker förändra situationen. Men den språkliga diskursen öppnar inte på samma sätt upp för att utmanas. Den erbjuder endast ”disempowerment”, något som Kicki Skog beklagar.
– Språkliga hinder ska inte hindra lärarstudenter att lära sig det de ska undervisa i. Det är viktigt att vi som mattelärarutbildare inte ställer oss von oben utan använder studenternas eget fokus. Hur kan vi hjälpas åt för att förändra?

Viktigt tala om möjligheterna

Det var viktigt för Kicki Skog att i avhandlingen sätta ord på vilka möjligheter hon ser att lärarstudenterna ändå har.
– Vilka utmaningar utmanar de och vilka utmaningar ser de som hinder som andra måste vara med och utmana?

På så sätt hoppas hon också att hennes forskning utmanar det sätt vi pratar om skolans matematik på.
– Kan vi hjälpas åt att titta på möjligheter i skolan, i stället för att bara prata om problem, då kan vi tillsammans utmana den rådande matematikdidaktiska diskursen, säger hon.

 

Kicki Skogs avhandling ”Power, Positionings and Mathematics – Discursive Practices in Mathematics Teacher Education: Climbing Lion’s Head” (pdf)