Stockholms universitet stöder flera förslag i Skolkommissionens slutbetänkande Samling för skolan – Nationell strategi för kunskap och likvärdighet. En ekonomisk resursförstärkning per student krävs för att säkerställa hög kvalitet på utbildningarna. Resurserna bör i första hand satsas på befintliga platser, anser Stockholms universitet.

Ställer sig bakom lämplighetsbedömning

Under förutsättning att den försöksverksamhet som bedrivs faller väl ut, instämmer Stockholms universitet i att resursförstärkningar bör satsas på att införa lämplighetsprov för antagning till lärarutbildningarna. Detta i syfte att höja kvaliteten på utbildningarna och de antagna studenternas förutsättningar att nå examensmålen. Universitet ställer sig också i huvudsak bakom tanken att höja behörighetskraven för antagning, men instämmer i Skolkommissionens bedömning att frågan behöver utredas vidare.

Ökad samverkan med skolhuvudmän och stärkt vetenskaplig grund

Stockholms universitet instämmer i att en infrastruktur inom skolområdet, liknande hälso- och sjukvårdsområdets ALF-avtal, vore en bra grund för att stärka samverkan mellan lärosäten och skolhuvudmän, liksom professionsanknytningen i lärarutbildningen och vetenskapligheten i skolan. Ett effektivt sätt att forskarutbilda både lärare och lärarutbildare är genom forskarskolor.

För att stärka den vetenskapliga grunden behöver också andelen forskarutbildade lärarutbildare öka, anser Stockholm universitet, som också välkomnar en fortsatt utredning av möjligheten till så kallade excellenta centra med inriktning mot lärarutbildningsfrågor. 

Avvisar nationell funktion för lärar- och skolledarutveckling

Stockholms universitet avvisar inrättandet av en nationell funktion för lärar- och skolledarutveckling. Ansvaret för strategiska utvecklingssatsningar som har kompetens- och fortbildningskaraktär bör snarare kopplas samman med lärosätena och professionens organisationer. Motivet att ha en statlig mellanhand är oklart. Vidare påpekar universitet att professionell utveckling inte bara handlar om kompetensutveckling utan också om möjligheten att medverka i utvecklingen av den professionella kunskapsbasen. Därför bär lärares och skolledares professionella utveckling kopplas samman med praktiknära forskning.

Också när det gäller det föreslagna professionsprogrammet för lärare och skolledare krävs medverkan från lärosätenas sida, för att säkra vetenskapligheten. Lärarutbildningarna har en lång tradition av att i dialog med professionen utveckla såväl examensgrundande utbildningar som kompetensutvecklande insatser. Dessutom ställer sig Stockholms universitet undrande till varför det redan inrättade Skolforskningsinstitutet inte tydligt beskrivs som en till lärarutbildningarna kompletterande myndighet avseende professionens utveckling.