Upphovsrättslagen reglerar författares, kompositörers, konstnärers och andra skapande upphovsmäns rättigheter att bestämma över hur deras konstnärliga och litterära verk får användas. Lagen skyddar i första hand litterära och konstnärliga verk men ger även ett upphovsrättsliknande skydd åt vissa alster som inte är verk, s.k. närstående rättigheter. För att ett alster ska anses vara ett verk krävs att det är resultatet av en upphovsmans eget personliga intellektuella skapande. Verket måste på något sätt vara unikt, d.v.s. verket måste ha uppnått ”verkshöjd”. Upphovsrättsskyddet omfattar endast upphovsmannens personliga sätt att uttrycka verkets innehåll. De fakta och idéer som verket innehåller omfattas alltså inte. Skyddet uppkommer när ett verk skapas och det varar som huvudregel under upphovsmannens livstid och 70 år efter det år då han eller hon avled. För de s.k. närstående rättigheterna varar skyddet som huvudregel i 50 år.

Upphovsrätten består av den ekonomiska rätten respektive den ideella rätten. Den ekonomiska rätten innefattar rätten att framställa exemplar av verket samt rätten att göra verket tillgängligt för allmänheten. De ekonomiska rättigheterna kan överlåtas eller licensieras till annan. Den ideella rätten är rätten för upphovsmannen att bli namngiven i samband med att verket utnyttjas och rätten att motsätta sig att verket ändras eller görs tillgängligt för allmänheten i en form eller i ett sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart. De ideella rättigheterna kan inte överlåtas men upphovsmannen kan avstå från dem.

Upphovsrätt i anställningsförhållanden
Utgångspunkten i svensk rätt är att rättigheterna till upphovsrättsligt skyddade verk skapade i anställningsförhållanden primärt tillkommer arbetstagaren. I svensk doktrin talas emellertid om en allmän princip den s.k. tumregeln som innebär att arbetsgivaren, i avsaknad av klar reglering med annat innehåll, förvärvar upphovsrätten till verk som den anställde presterar som ett resultat av tjänsteåligganden gentemot arbetsgivaren. Till denna regel finns ett undantag vilket har slagits fast i praxis. Undantaget, som brukar kallas lärarundantaget, innebär att lärare vid ett lärosäte äger resultatet av den forskning som de bedriver. Till den del undantaget gäller patenterbara uppfinningar finns undantaget även reglerat i lag (se lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar).

Kopiering

Vid kopiering gäller det avtal som Stockholms universitet har med Bonus Copyright Access som från 2014 gäller både fysisk och digital kopiering (avtalet finns nedan samt i Regelboken bok 1). Avtalet innebär att lärare och studenter under vissa förutsättningar får kopiera och tillgängliggöra litteratur i mindre utsträckning. Syftet med avtalet är dock inte att ersätta den obligatoriska förlagsutgivna kurslitteraturen. Istället erbjuder avtalet en möjlighet att komplettera den vanliga kurslitteraturen med kortare avsnitt ur annan litteratur. Med kortare avsnitt menas 15 % av ett verk men inte mer än 15 sidor. Litteraturen får endast spridas till lärare och studenter på den aktuella kursen, det är därför inte tillåtet att lägga ut litteraturen på kurshemsidan. Det går däremot bra att kopiera upp texten till studenterna eller skicka ut den via e-post. Alternativt kan man lägga upp den på Mondo eller liknande begränsade nätverk dit endast lärare och studenter har tillgång. Tänk på att alltid ange källan till materialet.

Ytterligare information om kopieringsavtalet finns på Bonus Copyrights Access hemsida http://www.bonuscopyright.se Där finns bland annat en lathund och en kopieringsguide för hur kopieringsavtalet kan användas.

Om du har frågor, vänd dig till juristfunktionen vid Avdelningen för planering och ledningsstöd per e-post till jurist@su.se.