Studenthuset lyser i novembermörkret. Bakom några skärmar i Galleriet syns tårtor och ballonger. Här pågår återvändarträff för hemkomna Erasmusstudenter och dessutom kalas: I år fyller Erasmus 30 år.  

– Vi skickar ut ungefär 350 studenter till lärosäten i Europa varje år via programmet och det är ännu fler utländska studenter som kommer hit. Universitetet skulle inte vara så internationellt som det är idag utan Erasmus, säger Karin Granevi, sektionschef vid Studentavdelningen.

Programmet finansieras av Europeiska kommissionen och startade 1987 med syftet att just öka mobiliteten bland studenter i Europa, Sverige gick med 1992.

Utbyten för lärare och administrativ personal

– Något som fortfarande inte är så etablerat är att lärare och administrativ personal kan delta i utbyten, där ser vi gärna att deltagandet ökar för att internationalisera vårt universitet ännu mer, säger Karin Granevi.

Lärarmobilitet har funnits sedan starten och innebär att lärare kan undervisa i ett annat land från två dagar upp till två månader.

– En viktig aspekt är att få se sin verksamhet i en annan kontext och att ta hit lite av de idéer man får från ett annat lärosäte, säger Karin Granevi.

2007 tillkom utbyte för administrativ och teknisk personal som till exempel kan ”jobbskugga” en kollega vid ett annat lärosäte. Ett sådant utbyte kan sträcka sig från två till fem dagar. Det går också att söka till en Staff Week som anordnas av många universitet.

Lilian Fernandez Hall. Foto: Vilhelm Stokstad
Lilian Fernandez Hall. Foto: Vilhelm Stokstad

Vecka i Turkiet

Lilian Fernandez Hall, samordnare vid Universitetsbiblioteket, åkte på en sådan vecka vid Mustafa Kemal University i Turkiet i oktober.

– Eftersom vi arbetar mycket med internationalisering tyckte jag att Turkiet, med sitt läge mellan Asien och Europa, kunde vara intressant att besöka, säger hon.

Veckan bestod av föreläsningar och studiebesök.   

– Något som gav en tankeställare var när vi pratade med turkiska studenter. För dem var det inte självklart att lära sig engelska. I Turkiet finns 80 miljoner invånare och nästan all utländsk litteratur översätts till turkiska. När de studerar på andra språk är det oftast på arabiska. Alla har inte samma behov av engelska som vi här i Sverige.

Vendela Blomström och Jeanna Wennerberg. Foto: Vilhelm Stokstad
Vendela Blomström och Jeanna Wennerberg. Foto: Vilhelm Stokstad

Utbyten som utvecklat pedagogiken

Två lärare som har åkt på lärarmobilitet tillsammans vid flera tillfällen är Vendela Blomström, universitetsadjunkt vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, och Jeanna Wennerberg, universitetslektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik.

Första resan gick till Milano 2013, andra till Strasbourg 2015 och den tredje till Helsingfors 2016. I Milano och Strasbourg höll de kurser i svenska som främmande språk och utvecklade en mall för något de kallar ”tandemundervisning”, där båda undervisar under samma lektion.

– Det kan vi verkligen rekommendera, det är ett sätt att utveckla pedagogiken, ge varandra feedback och reflektera över sin egen verksamhet, säger Vendela Blomström.

Förutom att lärarmobiliteten har bidragit till en utveckling av akademiskt lärarskap tycker de att utbytena har gett en större förståelse för hur utländska studenter har det i Stockholm.

– Läraryrket har högre anseende utomlands än här. Men det är mer hierarkiskt på andra håll, och för studenterna är det skola hela dagarna, därför kan de verka lite vilsna när de kommer hit, säger Jeanna Wennerberg.

Några tips till andra som vill åka?

– Ha god framförhållning, gärna ett år. Det tar mer tid att planera än man tänker sig, säger Vendela Blomström.

– En personlig kontakt är bra att ha på lärosätet som man åker till, det underlättar administrationen, säger Jeanna Wennerberg.

Läs mer om internationell mobilitet för anställda