Regeringens utredare Jörgen Tholin har haft ett år på sig att ta fram förslag på ett enklare tillträdessystem till högskolan. Det handlar dels om behörighetsregler, dels om urvalsregler vid konkurrens om studieplatserna. Han föreslår nu bland annat att antalet högskoleprov en person får skriva begränsas till tre prov på tre år och dessutom bör en åldersgräns på 19 år införas. Andelen platser som fördelas på basis av provresultat minskas från minst 33 procent till minst 15 procent.

- Det är rimligt att man visar att gymnasiet är huvudalternativet, sa Jörgen Tholin vid en presskonferens igår.

För den som inte har gymnasiekompetens föreslås ett nytt nationellt behörighetsprov, som kan antas komma får stor betydelse för den som har utländsk skolgång i bagaget. Universitets- och högskolerådet, UHR, får i uppdrag att föreslå hur provet ska kunna ge ett meritvärde. Provet får en nedre åldersgräns på 24 år för att inte locka gymnasieelever att hoppa av och chansa på att skriva provet istället.

Meritpoängen på gymnasiet, som alliansregeringen införde 2010 i ett försök att ge vissa kurser (extra matematik, moderna språk, etc) högre status, tas bort liksom de särskilda områdesbehörigheterna. I stället ska lärosäten få större möjligheter att själva avgöra vilken behörighet som krävs för deras utbildningar.

Hela utredningen kan läsas här: http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2017/03/sou-201720/