Jarmo Lainio. Foto: Niklas Björling
Jarmo Lainio. Foto: Niklas Björling

 

Jarmo Lainio fick uppdraget i februari i år och i mitten av november överlämnade han utredningen ”Nationella minoritetsspråk i skolan” till utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).  

– Det har varit ett omfattande uppdrag, men också väldigt konkret. Med hjälp av utredningssekreterarna Sari Pesonen och Moa Nordin har jag kartlagt hur situationen ser ut, vilka behov av åtgärder som finns och vilka förbättringar som kan göras för att språken ska hållas levande, säger han.

För få undervisningstimmar

Enligt språklagen från 2009 har Sverige fem minoritetsspråk som har getts särskilda rättigheter, språken är finska, jiddish, meänkieli, romani chib och samiska. Att de har särskilda rättigheter innebär att alla ska ha rätt att utveckla, lära sig och använda dessa språk, men Europarådet har vid flera tillfällen kritiserat Sverige för att undervisningen i de nationella minoritetsspråken inte fungerar. Kritiken baserar sig på att Sverige efter sin ratifikation år 2000 inte fullgjort sina åtaganden beträffande undervisning i och på dessa språk.  

– Undervisningen som ges som modersmål har skett utanför skoltid och med för få timmar, ibland bara en timme i veckan vilket är en droppe i havet. Tillgången till undervisningen ser väldigt olika ut i olika kommuner, ett stort problem är också att det saknas lärare. Situationen för de lärare som finns har ibland varit under all kritik, en del har fått åka runt mellan 10-15 skolor i veckan, säger Jarmo Lainio.

Utbildningsområdet nyckelfaktor för språkens överlevnad

I betänkandet tar han upp att samhällets skydd och stöd är centralt för att minoritetsspråken ska kunna leva vidare och utbildningsområdet är en nyckelfaktor. ”Det krävs att en obruten språk- och utbildningskedja etableras från förskola till universitet”, skriver han bland annat och föreslår framförallt tre saker, för det första att nationellt minoritetsspråk blir ett skolämne i skollagen, vilket innebär att det får en annan tyngd än idag. Dessutom ska ämnet ingå i timplanen så att undervisningen sker på skoltid. Ett tredje förslag är att minsta garanterad undervisningstid i alla kommuner ska vara tre timmar i veckan. Andra förslag rör bland annat hur man kortsiktigt och långsiktigt ska kunna lösa lärarbristen.

– Om förslagen genomförs blir det en betydlig förbättring. När läget för de nationella minoritetsspråken är så dramatiskt dåligt som nu anser många att det här är sista chansen för att rädda dem, säger Jarmo Lainio som i kartläggningen har sammanställt statistik från Skolverket och intervjuat myndigheter och företrädare för nationella minoritetsspråk.

Intressant med utredarrollen för forskare

Han har över 30 års erfarenhet av forskning om två- och flerspråkighet och om minoritetsspråk och minoritetsspråkspolitik.

– Det är förstås ett erkännande att som forskare få ett sådant här uppdrag och intressant att kunna bidra med de forskningskunskaper som jag har, det är inte alltid utredare har den här bakgrunden. Jag har kunnat lägga in en viss vetenskaplig tyngd.

Utredningen ska nu ut på remiss och tidigast våren 2018 kan det bli aktuellt att regeringen lägger en proposition i frågan.

 

Text: Annika Hallman

Foto: Niklas Björling