1. Vad är Albano?

1.1. Området idag

1.2. Historik

1.3. Varför behövs Albano?

1.4. Varför just i Albano?

1.5. Hur många ska arbeta och bo i Albano?

1.6. Hur många bostäder byggs?

1.7. Kommer Albano att rymma något utöver universitetslokaler och bostäder?

2. Planeringen

2.1. Detaljplanen

2.2. Hur medverkar universitetet i planeringen?

2.3. Hur fördelar sig ytorna mellan Stockholms universitet och KTH?

2.4. Hur medverkar institutionerna i planeringen?

2.5. Vilka ska flytta till Albano?

2.6. Hur ges information om pågående arbete?

2.7. När kommer Albano visas för medarbetare på SU?

3. Lokalerna

3.2. Hur sätts hyran i Albano?

3.3. Hur kommer kontorslösningarna att se ut?

3.4. Hur ska lärandemiljöerna se ut?

3.5. Hur möbleras Albano?

3.6. Har universitetets studenter och gästforskare förtur till bostäderna i Albano?

4. Flytten till Albano

4.1. När sker inflyttningen i Albano?

4.2. Vad betyder det att flytten sker i etapper?

4.3. Hur påverkas Frescati av Albano?

5. Service

5.1. Vilken service erbjuds i Albano?

6. Kommunikation & transporter

6.1. Hur ska man ta sig till och från Albano?

6.2. Hur många cykelparkeringsplatser planeras?

6.3. Hur många parkeringsplatser blir det?

 

1 Vad är Albano?  (Till sidans topp)

1.1 Området idag  (Till sidans topp)

Albano är en grusplan och byggarbetsplats mellan Roslagsbanans banvall och Roslagsvägen i höjd med Kräftriket, strax norr om Roslagstull. I Albano växer nu ett helt nytt universitetsområde fram för Stockholms universitet och KTH inklusive student- och forskarbostäder. Förutom fyra hus om totalt ca 70 000 kvm (SU 50 000 kvm och KTH 20 000 kvm) lokaler för utbildning och forskning byggs tusen student- och forskarbostäder (50 000 kvm för ca 1 000 boende).

1.2 Historik  (Till sidans topp)

De italienskklingande områdena runt Brunnsviken – Albano, Frescati, Tivoli – fick sina namn under slutet av 1700-talet, efter Gustav III:s italienska resa. I början av 1800-talet dominerades Albano ännu av obebyggt landskap. Under slutet av 1800-talet inleddes industrialiseringen av Djurgården då Värtajärnvägen och Roslagsbanan anlades. I Albano byggdes en godsstation och runt denna växte små fabriker och verkstäder upp. Det mesta av industribebyggelsen revs under 2000-talets första år.

1.3 Varför behövs Albano?  (Till sidans topp)

Stockholms universitet och KTH utvecklas ständigt och även lokalerna ska motsvara dagens och morgondagens krav. Albano blir platsen för framstående forskning och högre utbildning med goda förutsättningar för de möten och samarbeten över ämnes- och institutionsgränser som kännetecknar en modern universitetsmiljö. Dessutom blir Albano en attraktiv utbildnings- och forskningsmiljö som binder ihop universiteten med varandra och med staden. Denna utveckling stärker även Stockholm som kunskapsstad.

1.4 Varför just i Albano?  (Till sidans topp)

Stockholms universitet behöver stora och flexibla lokaler för en föränderlig verksamhet där många institutioner och centra kan verka och samverka. Universitetets ambition är att samla all verksamhet inom ett sammanhängande universitetsområde och i nära anslutning till KTH och Karolinska Institutet. Albano är den sista stora markreserv som finns tillgänglig för en sammanhängande utveckling av de tre huvudstadsuniversiteten.

1.5 Hur många ska arbeta och bo i Albano?  (Till sidans topp)

Akademiska hus beräknar att cirka 15 000 personer dagligen kommer att röra sig i området.

1.6 Hur många bostäder byggs?  (Till sidans topp)

Svenska Bostäder bygger ca 1 000 student- och gästforskarbostäder, både lägenheter på 1–3 rum och kök och korridorboenden av olika typer.

1.7 Kommer Albano att rymma något utöver universitetslokaler och bostäder?  (Till sidans topp)

Akademiska hus planerar för kommersiell service som restaurang och kaféer längs huvudstråket Albanovägen. Det finns även planer på ett gym.

2 Planeringen  (Till sidans topp)

2.1 Detaljplanen  (Till sidans topp)

Stockholms kommunfullmäktige antog detaljplanen för Albano i december 2012. Planen överklagades i flera instanser men fastställdes slutligt genom en dom i Mark- och miljööverdomstolen den 17 december 2015.

  • Planägare: Stockholms stad
  • Byggherrar: Akademiska Hus (universitetslokaler), Svenska Bostäder (student- och gästforskarbostäder)
  • Hyresgäster: Stockholms universitet och KTH
  • Arkitekter: BSK Arkitekter, Brunnberg & Forshed Arkitektkontor AB, Christensen och Co Architects
  • Cedervall arkitekter AB (ersätter CCO) Inredningsarkitekter SU: Skala, Creo ark

2.2 Hur medverkar universitetet i planeringen?  (Till sidans topp)

Fastighetsavdelningens projektgrupp för Albano deltar aktivt i planeringen av Albano och företräder universitetet på uppdrag av förvaltningschefen. Planeringsarbetet sker löpande tillsammans med Akademiska Hus, Svenska Bostäder och Stockholms stad. Totalt är ett hundratal medarbetare inblandade i planeringen av Albano.

2.3 Hur fördelar sig ytorna mellan Stockholms universitet och KTH?  (Till sidans topp)

Stockholms universitet har hus 1, 2 och 4 samt delar hus 3 med KTH. Universiteten samarbetar kring hus 3, liksom i det tidigare detaljplanearbetet och diskuterar löpande hus och yttermiljöer eftersom det gemensamma nyttjandet är en viktig aspekt av områdets utformning.

2.4 Hur medverkar institutionerna i planeringen?  (Till sidans topp)

Hösten 2016 inleddes en dialog med de verksamheter som var påtänkta för flytt till Albano. I möten, intervjuer och enkäter fick institutioner/motsvarande förmedla existerande och framtida behov och önskemål. Dessa underlag bearbetades och resulterade i möjliga flyttalternativ, baserade på behov/samband, som vägdes mot varandra. De verksamheter som kommer flytta till Albano, Fastighetsavdelningen och arkitekterna arbetar nu vidare med lokalerna – detaljutformning av kontorsytor, utbildningslokaler, informella ytor och specialbehov som t ex laboratorier.

2.5 Vilka ska flytta till Albano?  (Till sidans topp)
 

Inplaceringen i Albano enligt beslut av förvaltningschefen 2017-10-07:
 

Hus 4 (preliminär inflyttning höstterminen 2020)

Plan 3 och 4: Psykologiska institutionen och Stressforskningsinstitutet (laborativ del)

Plan 5: Centrum för Socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD), Centrum för Forskning om ojämlikhet och hälsa (CHESS) och Stressforskningsinstitutet (kontorsdel)

Plan 6: Statistiska institutionen
 

Hus 2 (preliminär inflyttning höstterminen 2021)

Plan 3: Institutionen för Socialt arbete

Plan 5 och 6: Företagsekonomiska institutionen
 

Hus 1 (preliminär inflyttning vårterminen 2022)

Plan 2: Specialpedagogiska institutionen

Plan 3: Matematiska institutionen

Plan 4 och 5: Stockholms Resilienscentrum (SRC)
 

2.6 Hur ges information om pågående arbete?  (Till sidans topp)

De verksamheter som ska flytta till Albano har löpande planeringsmöten med projektledningen, dessutom sammanfattas processen i månadsbrev till verksamheternas kontaktpersoner för vidare befordran till alla berörda. Vicerektorerna har också kontakt med ansvariga för de verksamheter som ska flytta.

su.se/albano uppdateras kommunikationen löpande för samtliga medarbetare.

2.7 När kommer Albano visas för medarbetare på SU?  (Till sidans topp)

Albano är under flera år framöver en byggarbetsplats där säkerheten begränsar allmänhetens tillträde. Under 2018 reses stommarna till universitetsbyggnaderna och visningar i området får vänta tills det finns något konkret att se. Under tiden pågår Fastighetsavdelningens löpande planering tillsammans med de institutioner och centra som ska flytta till Albano. Planeringen sker i nära samarbete med Akademiska hus och arkitekter. Ritningar, bilder och 3D-visualiseringar bildar i detta skede underlag för diskussionerna.

Information och visningar av Albano prioriteras enligt följande ordning:

  1. De som arbetar i projektet (ca 100 personer)
  2. De verksamheter som ska flytta till Albano (den s.k. verksamhetsdialogen)
  3. Övriga universitetet (t ex vid Upptakten 2017)
  4. Externa parter utanför universitetet (kan vara både de som berörs och de som är intresserade)

Från och med 2019 planeras visningar i området tillsammans med byggherrarna Akademiska Hus och Svenska Bostäder.

3 Lokalerna  (Till sidans topp)

3.1 I vilken ordning byggs husen?  (Till sidans topp)

Bostäderna och hus 3 och 4 byggs först (inflyttning 2020), därefter hus 2 (2021) och sist hus 1 (2022)

Hus 10 (den östra ”apelsinklyftan”, pendang till hus 3), finns med i planläggningen men inget beslut om att bygga är i nuläget fattat.

3.2 Hur sätts hyran i Albano?  (Till sidans topp)

Universitetet tillämpar intern hyressättning genom enhetshyra till institutioner och motsvarande. Enhetshyra innebär samma hyra i kronor per kvadratmeter oavsett typ av lokal.

3.3 Hur kommer kontorslösningarna att se ut?  (Till sidans topp)

Albanoprojektet strävar efter att skapa en öppen och flexibel arbetsmiljö för medarbetarna. Kontoren planeras med en stor andel rum för fokuserat arbete som kombineras med gemensamma ytor där verksamheter delar t ex pentryn och mötesrum.

3.4 Hur ska lärandemiljöerna se ut?  (Till sidans topp)

Lärandemiljöerna i Albano skapas med både formella och informella studieytor, utifrån de tankar om multinyttjande, flexibilitet och studentaktivt lärande som finns i slutrapporten från arbetsgruppen ”Framtidens lärandemiljöer vid Stockholms universitet”. Inredning och möblering utformas för att fungera både för traditionell undervisning och för ”Active Learning”-salar. Informella lugna studieytor med tysta läsplatser; grupparbetsplatser vid storbord och soffsittning i loungeytor ska göra lokalerna i Albano attraktiva att vistas i även före och efter föreläsningar.

3.5 Hur möbleras Albano?  (Till sidans topp)

Lokalerna utrustas med ny inredning utifrån en gemensam standard. Nyskapande kontor och lärandemiljöer har också nya inredningsbehov. Inför flytten utreds vilken befintlig inredning/utrustning som ska flytta med. Den inredning som inte tas med hanteras i en planerad återbruks- och avvecklingsprocess. 

3.6 Har universitetets studenter och gästforskare förtur till bostäderna i Albano?  (Till sidans topp)

Studentbostäderna förmedlas genom Bostadsförmedlingens studentbostadskö som baserar sig på kötid.

Stockholms universitet har i dagsläget heller inget specifikt företräde till gästforskarbostäderna men undersöker möjligheten att blockhyra både student- och gästforskarbostäder.

4 Flytten till Albano  (Till sidans topp)

4.1 När sker inflyttningen i Albano?  (Till sidans topp)

Planerad inflyttning är sommaren 2020 för hus 4, 2021 för hus 2 och 2022 för hus 1. Flyttarna kommer att planeras med stor hänsyn till pågående verksamhet och till läsåret. För att säkra smidigast möjliga flyttar tar Fastighetsavdelningen fram detaljerade flyttlogistiska scheman.

4.2 Vad betyder det att flytten sker i etapper?  (Till sidans topp)

Delar av området kommer fortfarande att vara under byggnation när de första verksamheterna flyttar in. Det kan påverka t ex gångvägar men tydlig information och skyltning kommer att finnas.

4.3 Hur påverkas Frescati av Albano?  (Till sidans topp)

Inflyttningen i Albano får följder i form av ytterligare flyttar. Att universitetslokaler på olika håll töms helt eller delvis öppnar för bättre övergripande lokalplanering och ger tillfälle att rusta upp slitna och illa anpassade lokaler. Universitetet vill på sikt koncentrera utbildning och forskning till Frescati och Albano i lokaler som bildar ett väl sammanhållet campus.

5 Service  (Till sidans topp)

5.1 Vilken service erbjuds i Albano?  (Till sidans topp)

Lokalservice
Fastighetsavdelningen utvecklar som bäst den interna servicen inom universitetet enligt konceptet Facility Management – strategisk ledning och styrning av t ex fastighetsskötsel, säkerhet, lokalvård, reception, posthantering med mera. Exakt vilken service som kommer att erbjudas i Albano är i dagsläget inte klart.

Kommersiell service
Akademiska hus planerar för kommersiell service som restaurang och kaféer längs huvudstråket Albanovägen, men den exakta planeringen är i dagsläget inte klar.

Gym
Akademiska hus har planer på att erbjuda gym via en extern leverantör i Albano.

6 Kommunikation & transporter  (Till sidans topp)

6.1 Hur ska man ta sig till och från Albano?  (Till sidans topp)

Baskommunikationerna blir busslinjetrafik samt cykel- och gångvägar.  Universitetsledningen arbetar aktivt för att påverka exempelvis Stockholms läns landsting och SL att verka för en utbyggd trafiklösning.

6.2 Hur många cykelparkeringsplatser planeras?  (Till sidans topp)

I Albano planeras ca 2 000 cykelplatser, vissa i ett cykelgarage under hus 1.

6.3 Hur många parkeringsplatser blir det?  (Till sidans topp)

Bilparkering byggs under hus 2 och 4. De cirka 250 avgiftsbelagda p-platserna är avsedda för både studenter, universitetens medarbetare och boende i Albano.