Framtidens lärandemiljöer handlar om att planera lokaler för dagens och morgondagens lärande både i Albano och på andra ställen inom universiteten. Även frågor om morgondagens kontor kommer att utredas. Arbetet intensifieras och formaliseras i ett gemensamt projekt under 2014. Det handlar till exempel om att utforma lärosalar och hörsalar med flexibla lösningar, läsplatser och grupparbetsplatser för studenter, att utveckla nya kontorsmiljöer och att skapa flexibla möjligheter för morgondagens teknik.

Albano har potential att binda samman de tre universiteten KI, KTH och Stockholms universitet både fysiskt och i gemensamma verksamheter och vetenskapliga utbyten. Av stor betydelse är trafikfrågan.

Tillgängligheten i och till området diskuterades nyligen på en workshop med trafikforskare på KTH. För de lokala transporterna är gång- och cykelvägar viktiga att utveckla. På kort sikt är det busstrafiken som förser området med kollektivtrafik. Busstrafiken behöver utvecklas tillsammans med SL för att kunna möta de speciella behov av transporter som ett universitetsområde ställer. Den långsiktiga kollektivtrafiken till och från Albano ska utredas grundligare för att på längre sikt förse området med spårbunden trafik. Arbetet sker i ett projekt kallat Stärkt fysiskt samband.

Detaljplanen för Albano är överklagad och den juridiska processen förväntas ta upp till två år. Tills en tydlig indikation på hur den slutar finns, avvaktar projektet med direkt byggrelaterade kostnader. Det finns under tiden ett antal frågor som utreds vidare och analyser som ska fördjupas.  En rimlig bedömning av första inflyttning är därmed år 2019.

– I och med att byggnadsprogrammet är klart har Albanoprojektet passerat en viktig milstolpe, säger rektor Astrid Söderbergh Widding. Nu måste vi få klarhet i överklagandeprocessen av detaljplanen innan vi kan lägga ytterligare ekonomiska resurser på projekteringsarbetet. Undertiden fortsätter vi planeringen.