I ett samverkansprojekt har språkforskare studerat landstingets sjukvårdsinformation till nyanlända.
I ett samverkansprojekt har språkforskare studerat landstingets sjukvårdsinformation till nyanlända.
 

Aktiv samverkan på bred front i samhället är en ambition som är inskriven i Stockholms universitets strategier för 2015–2018. Som en väg att nå dit har universitetet sökt medel hos Vinnova, Verket för innovationssystem, för att utveckla en stödstruktur som involverar ledning, centrala funktioner och institutioner. Resultatet är ett pilotprojekt som drivs av Samverkansavdelningen med lokala samverkanskoordinatorer, ”LSK”, som är placerade i kärnverksamheten.

13 samverkanskoordinatorer

Den 1 september 2015 började 10 (numera 13) samverkanskoordinatorer sina uppdrag, som utgör 20 procent av heltid. De arbetar på sektionsnivå eller med grupper av institutioner. Där följer de samverkansprojekt som bedrivs vid institutionerna, agerar bollplank för lärare och forskare samt hjälper till att skapa möjligheter till nya projekt.

Halvdag för att inspirera och visa exempel

Den 23 maj arrangerade de lokala samverkanskoordinatorerna inom humanvetenskapliga området en halvdag på Filmhuset för att visa på exempel och inspirera.

– I och med en kartläggning upptäckte vi att många samverkar utan att veta om det, många ser det som något de bara gör i vardagen utan att det är så märkvärdigt. Andra skulle vilja samverka men vet inte hur, säger Adnan Mahmutovic, lektor vid Engelska institutionen och en av de lokala samverkanskoordinatorerna som arrangerade dagen.

Vicerektor Karin Helander inledde och därefter berättade Mårten Berg från Vinnova om hur samverkan kan påverka finansiering.  Flera forskare berättade om projekt de är involverade i. Pernilla Leviner, Juridiska institutionen, berättade om hur Barnrättscentrum samverkar på olika sätt, bland annat genom en välbesökt seminarieserie. Den ger möjlighet både att få ut forskning och få input till forskningen, men är också är ett bra forum för att nätverka med andra inom barnrättsområdet. Forskarna som är knutna till Barnrättscentrum samverkar också genom uppdrag från olika organisationer att skriva rapporter, till exempel en rapport för Unicef som handlade om rättigheter för minderåriga EU-medborgare som lever i Sverige under utsatta förhållanden. 

Samverkan inom museivärlden

Heiko Droste, professor vid Stadshistoriskt centrum, Historiska institutionen, och Ann-Charlotte Backlund som är chef för bland annat Stockholms Stadsmuseum, berättade om fördelarna med samverkan mellan akademin och museivärlden. Heiko Droste betonade hur samarbetet med museer hjälper honom att definiera rollen som professor i stadshistoria.  Ann-Charlotte Backlund lyfte fram hur akademin kan hjälpa till att beforska den stora mängd föremål som finns i museets ägo.

Kathrin Kaufhold, Engelska institutionen, och Karolina Wirdenäs, Institutionen för svenska och flerspråkighet, berättade om ett samverkansprojekt där de studerat landstingets sjukvårdsinformation till nyanlända. Anette Karlsson, kommunikationschef vid landstinget, intygade sedan att projektet redan genererat kunskap som kan omsättas i praktiken.

Samarbete med IBM

Pjäsen Antigone i regia av RATS Teater var ett exempel som lyftes.
Pjäsen Antigone i regia av RATS Teater var ett exempel som lyftes.

Andra som presenterade sina projekt var Mandar Dabhilkar från Företagsekonomiska institutionen som driver ett samarbetsprojekt med IBM samt Richard Julin och Margareta Rossholm Lagerlöf som arbetar med Accelerator – ett mångvetenskapligt laboratorium för konst och vetenskap. Rebecca Forsberg talade om arbetet med digital film och teater inom ramen för satsningen RATS som drivs gemensamt av Institutionen för data- och systemvetenskap och universitetet.

Innan det var dags för mingel avslutade Petra Norling vid Samverkansavdelningen med att berätta om vilket stöd kring samverkan som kan ges på central nivå vid Stockholms universitet.

Läs mer om de lokala samverkanskoordinatorerna vid Stockholms universitet.