Upphovsrätt

Den nu gällande upphovsrättslagen reglerar författares, kompositörers, konstnärers och andra skapande upphovsmäns rättigheter att bestämma över hur deras konstnärliga och litterära verk får användas. Lagen skyddar i första hand litterära och konstnärliga verk men ger även ett upphovsrättsliknande skydd åt vissa alster som inte är verk, s.k. närstående rättigheter. För att ett alster ska anses vara ett verk krävs att det är resultatet av en upphovsmans eget personliga intellektuella skapande. Verket måste på något sätt vara unikt, d.v.s. verket måste ha uppnått ”verkshöjd”. Upphovsrättsskyddet omfattar endast upphovsmannens personliga sätt att uttrycka verkets innehåll. De fakta och idéer som verket innehåller omfattas alltså inte. Skyddet uppkommer när ett verk skapas och det varar som huvudregel under upphovsmannens livstid och 70 år efter det år då han eller hon avled. För de s.k. närstående rättigheterna varar skyddet som huvudregel i 50 år.

Upphovsrätten består av den ekonomiska rätten respektive den ideella rätten. Den ekonomiska rätten innefattar rätten att framställa exemplar av verket samt rätten att göra verket tillgängligt för allmänheten. De ekonomiska rättigheterna kan överlåtas eller licensieras till annan. Den ideella rätten är rätten för upphovsmannen att bli namngiven i samband med att verket utnyttjas och rätten att motsätta sig att verket ändras eller görs tillgängligt för allmänheten i en form eller i ett sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart. De ideella rättigheterna kan inte överlåtas men upphovsmannen kan avstå från dem.

Upphovsrätt i anställningsförhållanden
Utgångspunkten i svensk rätt är att rättigheterna till upphovsrättsligt skyddade verk skapade i anställningsförhållanden primärt tillkommer arbetstagaren. I svensk doktrin talas emellertid om en allmän princip den s.k. tumregeln som innebär att arbetsgivaren, i avsaknad av klar reglering med annat innehåll, förvärvar upphovsrätten till verk som den anställde presterar som ett resultat av tjänsteåligganden gentemot arbetsgivaren. Till denna regel finns ett undantag vilket har slagits fast i praxis. Undantaget, som brukar kallas lärarundantaget, innebär att anställda vid ett lärosäte äger resultatet av den forskning som de bedriver. Till den del undantaget gäller patenterbara uppfinningar finns undantaget även reglerat i lag (se lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar).

Kopiering
Vid kopiering gäller det avtal som Stockholms universitet har med Bonus Presskopia ek. (se avtal om kopiering inom högskoleområdet, dnr SU 301-2340-06, finns i Regelboken bok 1).

Om du har frågor, vänd dig till juristfunktionen vid Ledningskansliet per e-post till jurist@su.se.