Stockholms universitet har anmodats att yttra sig över betänkandet Likvärdigt, rättssäke1t och effektivt -ett nytt nationellt system för kunskapsbedömning (SOU 2016:25). Nedan följer en sammanfattning och därefter en mer ingående beskrivning av universitetets synpunkter utifrån de olika avsnitten i betänkandet.

Sammanfattning av universitetets synpunkter

Frågor kring bedömning, utvärdering och betygssättning i den svenska skolan har under senare år diskuterats allt mer. Utifrån detta är det mycket välkommet att utredningen föreslår ett nytt nationellt system för ktmskapsbedömning som kan utveckla hela detta område.

Stockholms universitet håller i stott sett med om den problembild som utredningen beskriver. Särskilt är det problematiskt att de nationella proven har fler än ett syfte. Universitetet ställer sig positivt till det nya systemet som präglas av en strävan att förenkla och fö1tydliga nuvarande system. Att det nya systemet innebär färre obligatoriska nationella prov är välkommet för både elever och lärare genom att det bidrar till en bättre studie-och arbetssituation och kan förväntas minska problemen med stress.

De nationella proven ska endast ha ett betygsstödjande syfte vilket är positivt och tydliggörandet av att nationella prov syftar till att fungera som stöd för betygssättningen kan tillsammans med införandet av gemensamma ramverk för de nationella bedömningsstöden bidra till ökad rättssäkerhet i elevernas betygssättning. Att proven ska vara digitaliserade är välkommet som effektivisering av flera betungande arbetsmoment och bör dessutom ge förutsättningar för högre kvalitet i framför allt mer komplexa elevuppgifter, tex uppsatser. För att digitaliseringen ska bli framgångsrik är det emellertid av stor vikt att försökstiden blir tillräckligt lång för att de problem som sannolikt kommer att famträda under försöksverksamheten ska kunna åtgärdas.

Stockholms universitet efterfrågar större inslag av forskning och stöd för policyutveckling från lärosätenas sida i utvecklingen av det nya systemet. Det går exempelvis att ifrågasötta hur långt syftet med olika typer av examinatiojn kan särskiljas. Diskussionen mellan formativ och summativ utvärdering som delvis ligger bakom förslaget är inte alltid så tydlig i praktiken som den är i teorin. Prov vars syfte är att ge betygsinfonnation kan naturligtvis också komma att användas för jämförelse över tid och prov vars syfte är att vara diagnostiska kan naturligtvis i vissa sammanhang också användas för betygsgrundande bedömningar. För att tydligare renodla olika funktioner för prov och för att klargöra hur långt en sådan renodling är möjlig behövs satsningar på ytterligare forskning och vetenskapligt grundad policyutveckling.

8 Ett minskat antal nationella prov


8.1 Nationella prov och nationella bedömningsstöd

Stockholms universitet anser att det är bra att syftet med de nationella proven renodlas.

8. I. 7 Antalet nationella prov bör minska

Minskningen av antalet prov välkomnas av Stockholms universitet då det tillgodoser lärarkårens behov av en minskad arbetsbörda och även bör leda till att eleverna upplever mindre stress.

8.1.8 De nationella proven i årskurs 3 ska ersällas av obligatoriska diagnostiska nationella bedömningsstöd

Att utredningen anger att det också behövs andra bedömningsinstrument som läraren kan använda utöver de nationella proven med det uttalade syftet att ge stöd vid betygssättning är positivt. Stockholms universitet välkomnar att de nationella proven för årskurs 3 i grundskolan ersätts av obligatoriska bedömningsstöd. Det ger läraren möjlighet att genomföra bedömningsstöden tidigare i årskurs 3, för att kunna använda resultaten formativt i ännu högre utsträckning än nu. Eftersom dessa bedömningsstöd ska användas i de tidiga årskurserna ställs emelle1tid stora krav på att de verkligen ger lärarna stöd att på ett differentierat sätt se hur elevernas kunskaper utvecklas.

Utredningen påtalar att de nu existerande nationella proven för årskurs 3 inte alltid förmått identifiera elever med behov av mer stöd. Utredningen behandlar inte de nya bedömningsstöd för årskurs l som precis har lanserats inför höstterminen 2016. Universitetet anser att eftersom de till stora delar påminner om de nationella prov som funnits för årskurs 3, finns det anledning att misstänka att inte heller dessa bedömningsstöd fullt ut kan identifiera alla elever som kan behöva någon fonn av extra stöd. Det är därför angeläget med en översyn av både existerande nationella prov för årskurs 3 och bedömningsstöd för årskurs l när ett nytt system för kunskapsbedömning införs, så att de nationella bedömningsstöden som utvecklas fullt ut kan fungera som ett stöd för läraren att arbeta diagnostiskt och förebyggande. Inte minst är det angeläget att dessa bedömningsstöd kan hjälpa lärarna att tidigt hitta de elever som kan behöva extra stöd. Det bör därför övervägas om inte nationella bedömningsstöd ska utarbetas som kan användas tidigare än i årskurs 3.

8.1.10 De nationella proven i NO och SO i årskurs 9 bör ersättas av frivilliga betygsstödjande nationella bedömningsstöd

Stockholms universitet bedömer att frivilligheten är problematisk och kan äventyra
likvärdigheten i betygsättningen över landet.

En annan svårighet med fivilliga bedömningsstöd är inrapportering av resultat. Skolornas inrapportering av resultat är en mycket viktig del i utvecklingen av och forskningen kring bedömningsstöden. Då vissa bedömningsstöd görs frivilliga är det omöjligt att veta i vilken utsträckning dessa bedömningsstöd har använts, vilket medför brister i kvaliteten av inrappo1teringen och de efterföljande analyserna. En viktig fråga är därför hur det kan säkerställas att resultat och synpunkter återrapporteras.

Ytterligare en synpunkt som universitetet anser bör beaktas men som utredningen inte behandlar är att de nationella proven endast bör stödja betygssättningen för betygen A, C och E och inte som nu alla godkända betyg A-E. För betygen A, C och E finns omfattande beskrivningar av kunskapskraven medan för betygen B och D saknas sådana beskrivningar. Att bara ha provbetygen A, C och E ligger också i linje med Skolverkets senaste beslut omhur lärarna ska hantera betygen B och D vid betygssättningen.

8.1.12 Förändringar bör genomföras för de muntliga delproven

Att göra matematikens muntliga delprov till ett fivilligt bedömningsstöd innebär att inte alla elever som kan redovisa sina kunskaper bättre muntligt än skriftligt får möjlighet att visa sina kunskaper på ett för dem bästa sätt på i alla fall ett av delproven i matematik. De övriga delproven är skriftliga. Det ger också en signal till lärare och elever att det inte är så viktigt att kunna kommunicera muntligt i matematik trots att det betonas i såväl kursplanen för grundskolan som i ämnesplanerna för gymnasieskolan.

8.1. I 3 Tidsomfattningen av de nationella proven bör ses över

Enligt utredningen bör tidsomfattningen för de nationella proven ses över, med syfte att den ska minska. Här anser Stockholms universitet att en avvägning måste göras då de nationella proven ska vara så valida och reliabla som möjligt. De nationella proven har sin grund i kursplaner och ämnesplaner samt i kunskapskraven. Såsom dessa är skrivna innebär det att eleverna ska behärska såväl enkla som komplexa kunskaper. Eleverna ska bland annat kunna resonera, kommunicera och analysera. De nationella proven måste därför innehålla olika typer av uppgifter med ett brett innehåll och där eleverna ska kunna visa sina kunskaper på olika kvalitativa nivåer. Som det är idag utgör exempelvis den sammanlagda provtiden för de
nationella proven i matematik i årskurserna 6 och 9 mindre än en procent av undervisningstiden i matematik i grundskolan och fågan är om detta kan anses vara för tidsomfattande för att ge lärarna tillräckligt med stöd vid sin betygssättning och för atteleverna ska få en rättsäker bedömning.

9 En stegvis digitalisering av nationella prov

9.1 En digitalisering av de nationella proven ska påbörjas och ske stegvis

9.1.2 Fördelar med datorbaserade prov

Det är mycket välkommet att i ökad utsträckning använda modern digital teknik för de nationella proven. Detta öppnar nya möjligheter för själva utvecklingen av proven och deras innehåll, men också för hur de kan rättas och för snabbare sammanställning av resultaten. Det är särskilt välkommet för studenters rättssäkerhet och likabehandling att digitaliseringen innebär att elevernas svar ska vara avidentifierade vid bedömningen.

9.1.3 Utmaningar i införandet av datorbaserade prov

Erfarenheten från PISA, som genomförde alla de ingående testerna digitalt 2015, visar på några svårigheter som kan uppstå när datorbaserade prov införs. Exempelvis hade inte alla deltagande skolor i Sverige den utrustning som behövdes för genomförandet. Ur ett elevperspektiv får arbetet med att lösa uppgifter inte vara beroende av den maskinella kvaliteten.

Det kan också föreligga ett likvärdighetsproblem med digitaliseringen eftersom inte alla elever har lika stor datorvana. Det är alltså i stort sett två krav som måste ställas, dels att den maskinella utrustningen har tillräcklig hög kvalitet dels att eleverna har den erfarenhet av att arbeta med datorer som genomförandet av de nationella proven/bedömningsstöden kräver.

Universitetet vill också framhålla att digital information aldrig kan skyddas med lika stor säkerhet som fysiska dokument, som endast går att komma åt på bestämda geografiska platser.

9.3 Steg 2: En försöksverksamhet med datorbaserade prov

Eftersom digitaliseringen av de nationella proven är ett omfattande utvecklingsarbete är det viktigt att detta sker genom försöksverksamhet så som utredningen föreslår. En sådan försöksverksamhet bör rimligen innehålla forskning om huruvida de kunskaper som prövas även ändras med formen för provet. Detta saknas i utredningens förslag.

Frågan är också om försökstiden är tillräcklig för att kunna åtgärda de problem som troligtvis kommer att framträda under försöksverksamheten. Inför en digitalisering måste en syftesbeskrivning skrivas fram och en analys av konsekvenserna för provens validitet i relation till syfte respektive kurs- och ämnesplaner göras.

9.4 Steg 3: Införandet av nya digitala nationella prov i full skala

Lärare och rektorer måste utbildas inför digitaliseringen och inte i samband med den vilket utredningen föreslår.

1O En mer likvärdig bedömning av nationella prov

Det finns både för-och nackdelar med extern bedömning. Likvärdig bedömning och rättssäkerhet är tungt vägande aspekter men det är också viktigt att undersöka vad som händer med lärarkårens bedömarkompetens om den undervisande läraren inte själv deltar i bedömningen, antingen det är fråga om digital bedömning eller extern bedömning. Stockholms universitet anser därför att det är bra att utredningen föreslår en försöksverksamhet för att mer i detalj utvärdera olika modeller för extern bedömning. Också i detta sammanhang är det av intresse att förbinda ett sådant utvecklingsarbete till forskning, vilket utredningen tyvärr inte föreslår.

11 En försöksverksamhet med datorbaserade prov, extern bedömning och
med bedömning

11.2 En registerlag om behandling av personuppgifter

Stockholms universitet anser det vara en brist att utredningen inte gör en analys av den föreslagna registerlagens förenlighet med kommande nya EU-förordningen om dataskydd (allmän dataskyddsförordning) som den 25 maj 2018 kommer att ersätta personuppgiftslagen ( 1998:204 ). Det förblir dänned oklart om en ny registerlag behövs eller är den bästa vägen för att införa nya regleringar. Universitetet vill famhålla att de föreslagna regleringarna med fördel skulle kunna genomföras genom ändringar i personuppgiftslagen istället för genom att anta en separat lag.

12 En tydligare relation mellan nationella prov och betyg

12.1 De nationella provens roll för betygen ska tydliggöras

Utredningen föreslår att resultatet på ett nationellt prov särskilt ska beaktas vid betygssättningen i ämnet eller kursen. Utredningen beskriver emellertid inte vad "särskilt ska beaktas" innebär t.ex. i de fall då läraren anser att elevens provresultat inte stämmer överens med lärarens kontinuerliga bedömning under en längre tidsperiod, utan hänvisar istället till en preliminält utarbetad modell som utredningen har låtit göra. Möjligen kan det fo1tsatta arbetet med denna modell ytterligare klargöra dessa frågor. Samtidigt är det troligen ofånkomligt att denna oklarhet kommer att finnas kvar såvida inte ett system införs där provresultaten blir allenarådande för betygssättningen.

12.2 En modell för hur mycket provresultat och ämnes-eller kursbetyg får avvika från varandra

Stockholms universitet bedömer att det finns brister i den preliminära modellen och
utredningens resonemang kring denna. Modellen bygger på elevernas resultat på gruppnivå och inte på individnivå. Gruppnivåtänkandet användes i det tidigare relativa betygssystemet men nu används ett mål-och kunskapsrelaterat system där varje elev ska uppfylla kunskapskrav. Resonemangen utgår också från ett underlag som innehåller en del sakfel. Dessutom behandlas de olika ämnesproven inte på ett likvärdigt sätt. Universitetet instämmer därför inte i att den modell som Skolverket föreslås utarbeta ska utgå från det underlag som presenteras i utredningen. Modellen måste utgå ifrån dagens mål-och kunskapsrelateradesystem.

12.3 De nationella proven synliggör vissa problem med betygssystemet ochbetygsskalan

Begrepp som kompensatorisk och icke-kompensatorisk sammanvägning till ett provresutlat måste enligt Stockholms universitets bedömning problematiseras och betydligt djupare och bredare analyser måste göras innan en modell presenteras.

13 En ökad kvalitet och stabilitet för nationella prov och bedömningsstöd

Stockholms universitet välkomnar förslaget om att ett gemensamt ramverk för de nationella proven ska utarbetas liksom den fo1tsatta utvecklingen av de ämnesspecifika ramverken. Sådana ramverk kommer att bidra till ökad transparens kring de nationella proven och klargöra kopplingarna mellan läroplan, kursplaner och nationella prov. Samtidigt kommer det också att resa frågan om hur detaljerad en läroplan eller kursplan ska vara och hur mycket ett ramverk ska styra undervisningen.

14 Ett nytt system för nationell kunskapsutvärdering och trendmätning över tid

14.1 Ett nytt system för nationell kunskapsutvärdering ska införas i form av en
försöksverksamhet

Det är viktigt att utredningen konstaterar att det utöver att bedöma elevers kunskapsutveckling också finns ett behov att se hur det svenska skolsystemet utvecklats och därför föreslår en försöksverksamhet med ett nytt system för nationell kunskapsutvärdering (NKU). Information om utvecklingen över tid har tidigare enba1t kunna ges genom de olika internationella kunskapsundersökningarna, så som PlSA, TlMSS och PJRLS.

Det kan naturligtvis diskuteras om det är nödvändigt att både delta i internationella
kunskapsundersökningar och utveckla en nationell kunskapsutvärdering. Svaret på denna fråga bör dock rimligen vara att dessa olika typer av utvärderingar kompletterar varandra, och fyller delvis olika behov. Att kunna jämföra svensk skola med skolan i andra länder kommer även i framtiden att vara väsentligt i en globaliserad värld och en sådan jämförelse kan enba1t ske inom ramen för internationella undersökningar. Samtidigt kommer aldrig internationella undersökningar att kunna utvärdera de svenska elevernas prestationer utifrån den svenska läroplanen och de svenska kursplanerna. Denna skillnad mellan de internationella utvärderingarna och en specifik svensk utvärdering motiverar att båda behövs för att
ytterligare belysa hur svensk skola utvecklas över tid.

14.2 I en första omgång ska ämnet engelska i årskurs 9 ingå i försöksverksamheten

14.2.1 Utformningen av den första omgången av jårsöksverksamheten med nationell kunskapsutvärdering

Hur ett nytt system för nationell kunskapsutvärdering ska utformas och genomföras är långtifrån självklatt. Det är ur detta perspektiv bra att utredningen föreslår en utveckling genom försöksverksamhet med kunskaputvärderingar (NKU) under flera år.

Den försöksverksamhet som föreslås inriktar sig inledningsvis på årskurs 9 i grundskolan. Universitetet vill framhålla vikten av att försöksverksamheten också omfattare någon tidigare årskurs i grundskolan. Om den nationella kunskapsutvärderingen permanentas föreslår utredningen att den också ska införas i årskurserna 3 och 6. Då har man ingen erfarenhet av hur NKU fungerar för dessa årskurser. Det bör också övervägas om årskurserna för genomförandet ska vara några andra än årskurs 3 och 6, även om det i dessa årskurser finns kunskapskrav. De tidigare nationella utvärderingarna förlades förutom i årskurs 9 även i årskurs 2 och 5. Universitetet föreslår därför att årskurs 5 ska övervägas att ersätta NKU i årskurserna 3 och 6. Då får man en uppfattning om eleveras kunskapsutveckling över tid i mitten av grundskolan.

Forskning

Utredningen föreslår en rad olika områden inom vilka försöksverksamhet ska genomföras. Skolverket ges en avgörande roll för att både sköta ett nationellt system för kunskapsbedömning och för att organisera den försöksverksamhet som krävs för att utveckla detta system. Stockholms universitet anser att det är naturligt att Skolverket får denna roll men vill betona att det också är viktigt att detta arbete relateras till den forskning som bedrivs och som skulle kunna bedrivas vid svenska universitet och högskolor. För att utveckla ett system för kunskapsbedömning krävs inte bara ett statligt ämbetsverk som leder arbetet utan också en livskraftig forskningsmiljö som vetenskapligt kritiskt bidrar till utvecklingen.

Forskning kopplat till bedömning, prov och provutveckling innefattar minst tre relaterade områden som behöver beaktas när ett nytt system för kunskapsbedömning ska utvecklas. Det finns ett behov av forskning som generellt behandlar bedömning och prov samt dess relation till skola och undervisning. Det finns vidare behov av en mer specifikt "tekniskt" orienterad forskning om provkonstruktion och provs reliabilitet och validitet. Slutligen finns ett behov av forskning som använder sig av provresultat för olika typer av analyser.

Utredningen pekar i flera sammanhang på behovet av kvalificerad kunskap kring bedömning och provkonstruktion. Sådan forskning finns till en begränsad del i Sverige. I den systematiska litteraturöversikt som SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) publicerade 2014 om tester och insatser för barn och ungdomar med dyslexi kunde konstateras att det i avsaknad av relevanta studier fanns otillräckligt vetenskapligt underlag för att avgöra vilka svenska tester som var tillförlitliga för att upptäcka och utreda läs- och skrivsvårigheter för barn och ungdomar som kan misstänkas ha dyslexi. 1 Någon mer omfattande forskning som utvärderat de nu existerande nationella proven och bedömningsstöden finns inte heller. I några mindre undersökningar har det visat sig att de nationella proven misslyckats med att identifiera elever som enligt andra test haft dyslexi.2 Det finns alltså ett behov av mer forskning kring kvaliteten i olika prov som används i den svenska skolan i allmänhet och i de obligatoriska nationella proven i synnerhet. Sådan forskning behöver bedrivas inte bara som ett led i den försöksverksamhet som Skolverket bedriver utan också som en del av en kritisk granskning i form av fristående forskning med finansiellt stöd av Vetenskapsrådet eller Skolforskningsinstitutet.

Att samla in data från elever om deras skolprestationer är ofta både dy1t och tidskrävande. Insamlade resultat från alla delar av det system för kunskapsbedömning som ska utvecklas skulle kunna användas för en rad olika typer av forskning - inte bara sådan som är direkt relaterad till bedömning och prov. Beroende på vilka bakgrundsdata som också samlas in finns möjligheter att använda sådana provresultat till att titta på relationerna mellan skolprestationer och tex kön, social bakgrund och typ av skola. Utifrån detta finns alltså anledning att också vidare överväga om hur provresultat kan göras tillgängliga för forskning genom t.ex. upprättande av databaser.

1.  SBU (2014) Dyslexi hos barn och ungdomar: Tester och insatser - en systematisk kunskapsöversikt.
Stockholm: SBU
2.  Se: Herkner, B., Westling Allodi, M. & Olofsson, Å. (2014) Early identification or broken promises?
A comparison of 1 iteracy assessment performance in 1 12 Swedish third graders. European Journal of
Special Needs Education, 2014, Yol. 29, No. 2, 237-246, samt Herkner, B. (2011) läsutveck!ing i
årskurs 2-6 belyst genom standardiserade test och nationella provet i svenska i årskurs 3. Vetenskaplig uppsats för filosofie licentiatexamen. Stockholm: Specialpedagogiska instituionen, Stockholms universitet.