Stockholms universitet lämnar här sina synpunkter på förslag till ändringar i Universitets-och högskolerådets föreskrifter om högskoleprovet (UHRFS 2015:3).

Stockholms universitet välkomnar att föreskrifterna blir tydligare. Universitetet uppmärksammar dock att Universitets- och högskolerådet (UHR) även denna gång har valt att bortse från de synpunkter som i tidigare remissvar har lämnats av Stockholms universitet vad gäller efterlegitimering. Den föreslagna lydelsen av 35 § röjer inte undan oklarheter avseende vilka skäl som ska anses vara godtagbara för efterlegitimering samt hur lång tid efter provdagen det ska vara möjligt att genomföra efterlegitimering. Universitetet anser att formuleringen i 35 § "[ o ]m det finns synnerliga skäl kan uppvisandet av godkänd legitimation senareläggas" ska strykas med samma motivering som i tidigare remissvar:

Att tillåta provdeltagare att efterlegitimera sig är inte ett rimligt förfaringssätt även om det endast skulle ske pga. synnerliga skäl. Det råder oklarheter avseende vilka skäl som skulle anses vara godtagbara för efterlegitimering samt kring hur lång tid efter provdagen det skulle vara möjligt att genomföra efterlegitimering. Dessutom kan risken för fusk inte uteslutas om uppvisandet av godkänd legitimation senareläggs till efter provet. (Ur Yttrande över Universitets- och högskolerådets förslag till föreskrifter om högskoleprovet, drn SU FV-1.1.3-0231-15)

UHR bör också närmare utreda vilka ytterligare pass som bör godtas, bl.a. ur diskrimineringssynpunkt. Det framstår exempelvis som oklart varför just de språk som nu anges i fråga om utländska pass ska godtas och inte andra språk.

Stockholms universitet bedömer att ett förtydligande avseende 41 a § är nödvändigt. I konsekvensutredningen anges att egenhändigt undertecknande är ett villkor för resultat för provet. Detta bör i så fall uttryckligen framgå i paragrafen.

Avslutningsvis kvarstår de synpunkter som Stockholms universitet framförde i det förra remissvaret. Där vill universitetet särskilt framhålla problematiken kring att det fortfarande saknas en definition av vad som avses med svagt synskadad (6 §). Det ska inte vara syncentralerna som avgör huruvida det finns skäl till förlängd svarstid eller inte.