Stockholms universitet har av Utbildningsdepartementet ombetts att yttra sig över departementspromemorian Validering med mervärde (Ds 2016:24). Nedan följer universitetets kommentarer och synpunkter.

Sammanfattning

Stockholms universitet instämmer i promemorians beskrivning av nuvarande arbete med validering inom högre utbildning och stödjer de förslag som förs fram. Universitetet vill dock särskilt framhålla vikten av att dra nytta av de metoder och erfarenheter och den kompetens som redan idag finns avseende validering samt betona betydelsen av att utveckla arbetet med att bedöma kompetens bland flyktingar som anländer utan eller med bristande dokumentation.

Universitetet anser också att förhållandet mellan prövning och validering behöver tydliggöras ytterligare samt att finansieringen av de merkostnader som högskolorna och kommunerna får vid en ökad omfattning av bedömningen av reell kompetens bör ses över.

5.2 Skolverkets, Universitets- och högskolerådets och Arbetsförmedlingens ansvar bör tydliggöras och samverkan bör öka

Stockholms universitet instämmer i förslaget i avsnitt 5.2 om att Skolverkets, Universitets- och högskolerådets och Arbetsförmedlingens ansvar bör tydliggöras och att samverkan bör öka.

I detta sammanhang vill universitetet särskilt framhålla det processtöd för validering som tagits fram inom ramen för Valideringsprojektet 2013-2015 kopplat till Lärarlyftet. Arbetet i Valideringsprojektet omnämns endast kortfattat i promemorian eftersom det inte var avslutat vid tiden för utredningen. Valideringsprojektet genomfördes på uppdrag av regeringen med Stockholms universitet som nationell samordnare.[1] Ett viktigt resultat av projektet är en metodik för validering som stöds av ett av projektet framtaget digitalt ansöknings- och administrationssystem, benämnt Valda. Ett viktigt syfte med Valda är att systemet ska stödja grundläggande principer för validering som är relevanta för bedömning av reell kompetens också inom annan utbildning än den som erbjuds inom Lärarlyftet. Detta manifesterades genom att projektet samarbetade med Universitets- och högskolerådet i framtagande och driftsättning av Valda. Universitets- och högskolerådet förvaltar och vidareutvecklar nu Valda i syfte att systemet ska kunna användas bredare för validering inom högre utbildning.[2]

Stockholms universitet anser att Valda bör vara just ett sådant nationellt verktyg som kan bidra till att etablera strukturerade, hållbara och likvärdiga former för alla steg i processen att validera och göra tillgodoräknanden inom högre utbildning. Detta gäller också för uppdragsutbildning.

6.4 Förhållandet mellan validering och prövning ska bli tydligare

Det finns vissa oklarheter när det gäller förhållandet mellan validering och prövning (för intyg respektive betyg) inom den kommunala vuxenutbildningen. Frågan regleras av en ny paragraf, 43 a §, i Skollagen (2010:800).

Av författningskommentaren (s. 125) framgår att paragrafens syfte är att tydliggöra förhållandet mellan validering och prövning. Den föreslagna lagtexten klargör också mycket riktigt att den elev, vars kunskaper bedöms nå upp till kunskapskraven för en viss kurs, på egen begäran kan välja att låta valideringsprocessen avslutas genom en prövning för betyg, i stället för genom utfärdande av intyg (jfr även s. 83).

I nästföljande paragraf, 44 §, regleras den motsatta situationen, att eleven i stället för betyg vill att kunskaperna dokumenteras genom utfärdande av ett intyg.

Det står alltså eleven fritt att välja i vilken form kunskaperna ska dokumenteras, genom betyg eller genom intyg. Frågan är emellertid hur prövnings- respektive valideringsinstitutet förhåller sig till varandra. I utredningen (s. 82) framhålls att bedömningen i båda fallen ska ske gentemot de kriterier och krav som uppställs i ämnes- eller kursplaner. Vad är då

skillnaden? En möjlig tolkning är att valideringen endast intygar att eleven når den lägsta godtagbara kunskapsnivån – att eleven når de förväntade studieresultaten – medan en prövning sker i relation till en graderad betygsskala och anger hur väl eleven har nått de uppställda kraven. I så fall skulle valideringen endast motsvara ett ”godkänt” vid en prövning, medan prövningen även kan resultera i överbetyg. Under alla omständigheter skulle förhållandet mellan de båda instituten behöva tydliggöras, eftersom bedömningen i båda fallen sker mot samma måttstock.

En annan fråga, som heller inte klargörs, är vad som händer om en elev, med stöd av 43 a §, begär att valideringsprocessen avslutas genom en prövning för betyg, men eleven vid prövningen inte uppnår godkänt resultat. Är eleven då hänvisad till att genomgå förnyade prövningar, eller kan han eller hon i stället välja att få kunskaperna dokumenterade genom ett intyg? Om det senare skulle vara fallet, hur undviker man då att valideringen framstår som ett sätt att kringgå betygskriterierna? Även här behövs ett klargörande.

För att säkerställa valideringens legitimitet i förhållande till arbetsgivare och utbildningsinstitutioner är det av största vikt att den valideringsprocess, som resulterar i ett intyg inte framstår som ett andrahandsalternativ för den elev, som inte klarat en prövning för betyg. Här skulle man därför behöva lyfta fram att kunskaperna i båda fallen bedöms utifrån samma kursdokument, och man skulle samtidigt behöva belysa vari den reella skillnaden mellan instituten består.

8.1 Bedömning av reell kompetens

Bedömningen av reell kompetens behöver förbättras inom högskolan och regeringen har avsatt tillfälliga medel 2016-2018 för att stödja utvecklingen. Stockholms universitet anser att denna satsning är välkommen och välbehövlig men ifrågasätter att tillräckliga resultat kommer att hinna uppnås under en så begränsad tid. Satsningen sker parallellt med arbetet inom Valideringsdelegationen 2015-2019 och kommer därmed inte kunna använda delegationens slutresultat.

Med tanke på rådande samhällsutveckling vill universitetet särskilt betona att det är av största vikt att snarast utveckla arbetet utifrån försöksverksamheten med att bedöma kompetens bland flyktingar som anländer utan eller med bristande dokumentation (8.1.3). Universitetet vill i anslutning till det framhålla de erfarenheter och den kompetens som många lärosäten har just när det gäller validering och tillgodoräknanden av utländska studier inom uppdragsutbildningarna ULV och VAL. Denna kompetens kan användas bättre för att stödja ett lärosätes hela arbete med validering, inte bara av utländska studier.

11.2 Ekonomiska konsekvenser

Vidare visar promemorian att det finns behov av att lärosätena väsentligt ökar omfattningen av sin bedömning av reell kompetens. Detta kommer att kräva stora resurser som regeringens tidsbegränsade satsning inte svarar mot. Även om ökad validering av reell kompetens minskar samhällets totala kostnader uppstår uppenbara merkostnader för högre utbildning som kommer att behöva tas från befintliga resurser för utbildning. Det finns alltså starka argument för att ökad omfattning av validering vid lärosätena bör åtföljas av en översyn av kostnaderna för denna. Detta gäller även förslaget att ge kommuner skyldighet att validera vuxenutbildning. Att skapa ett tillförlitligt, kvalitetssäkrat och rättssäkert bedömningssystem kräver att resurser för detta säkras, inte minst mot bakgrund av den tidigare rapport som refereras till om lärosätenas problem att säkra likvärdiga bedömningar s. 152-153.