Stockholms stad har inbjudit Stockholms universitet att yttra sig över Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad (Dnr: 171-908/2016). Universitetet har följande att anföra.
Stockholms universitet instämmer i strategins övergripande budskap om förbättrade digitala stödsystem, satsningar på utvecklad digital infrastruktur samt ett antal genomförandeprojekt med syfte att på sikt utveckla invånarnas och näringslivets möjligheter. Inom några områden vill emellertid universitetet framföra förslag till justeringar eller kompletteringar.

Den övergripande strategin

Stockholms universitet anser att förslaget om ett sammanhållet digitaliseringsprogram är riktigt; ett sådant är avgörande för om satsningen ska fungera. Strategin kommer sannolikt inte att bli fruktbar om olika förvaltningar, bolag och andra verksamheter inom staden ska tillåtas ta fram sina egna lösningar. Universitetet anser också att det är viktigt att betona öppenhet och framhålla värdet av samarbete med akademin, öppna data, information och kommunikation. Dock borde strategin enligt universitetet tydligare betona bildning, lärande, utbildning och livslångt lärande som områden där digitala stöd kan bidra till att lösa många av de utmaningar som finns i skolan och det övriga samhället idag. Exempelvis omnämns visserligen skillnader i skolresultat som ett problem, men det sägs inte så mycket om vilka strategier man har för att lösa detta.

Vidare har Stockholms stad en bra så kallad 1:1-satsning där alla gymnasieelever får var sin dator, men datorer löser inte allt utan måste kompletteras med kompetens att använda dem på ett pedagogiskt sätt. Då denna kompetens inte är särskilt utvecklad i dagens skola måste satsningar göras på skolledares och lärares fort- och vidareutbildning i användning av moderna pedagogiska IT-hjälpmedel. Denna kompetensutveckling bör ske i samarbete med universiteten i regionen.

Strategin saknar tydliga skrivningar om och satsningar på ökad integration av nyanlända, samt vad moderna digitala tjänster och lösningar kan bidra med i frågor kring demokrati, medbestämmande, social omsorg och företagsamhet. Även här borde tydligare satsningar kunna göras och universiteten kunna medverka.

De listade tänkbara förutsättningsprojekten är intressanta och något som Stockholms universitet med nationellt ledande expe1tis inom t.ex. e-governance, e-demokrati, öppna data, big data, informationssäkerhet och rättsinformatik kan bidra till.

Bilaga 1. Strategi

Strategibilagan är intresseväckande, även om det råder en brist på konkretion avseende hur målet om att Stockholm ska bli "världens smartaste stad" ska mätas och uppnås. Positivt är att samarbete med akademin omnämns; Stockholms universitet med sin bredd på expertis avseende t.ex. barn och unga, pedagogik, migration, digitala system, miljö och juridik kan bidra i många olika delprojekt inom staden.

Något som saknas är skrivningar om värdet att tillvarata erfarenheter från ungdomar, som ju redan från start är "digitaliserade"; dels i termer av hur vi kan lära av vår samtids barn och unga, dels avseende hur förutsättningar kan skapas för världens bästa (uppkopplade, öppna etc.) skola.

Det omnämns att säkerhet och integritetsskydd ska säkerställas, men inte hur. Dessutom sägs ingenting om sårbarhet och känslighet för yttre störningar, något som blir mer aktuellt ju fler tjänster och lösningar som digitaliseras.

I skrivningarna om kultur, ledarskap och medarbetarskap kunde ha uppmärksammats att kulturen i sig kan vara digital; dagligen skapas nya kulturyttringar både i liten skala och i
större sammanhang som t.ex. digital teater och liknande.

Bilaga 2. Kommunikationsstrategi

Stockholms universitet ser som tidigare nämnts kommunikation och information som avgörande för om strategin ska lyckas, och håller med om att "dialog med invånarna behövs för att kartlägga behov och önskemål." Strategin borde emellertid vara tydligare med hur kommunikationen ska nå alla invånare, inklusive icke svenskspråkiga. Här bör kanske också utvecklas kreativa former för kommunikation (maker-space, workshops etc.).

Bilaga 3. Kartläggning av pågående projekt

Stockholms universitet har inga synpunkter.

Bilaga 4. Möjliga projekt

I denna bilaga nämns ett antal möjliga projekt varav många dessvärre inte är tillräckligt detaljerat beskrivna för att kunna bedömas eller kommenteras. Generellt kan sägas att hänsyn bör tas till att olika brukare behöver olika mer eller mindre specialiserade lösningar utifrån kognitiv och språklig förmåga, mobilitet, finmotorik, syn etc., samt att man inför genomförande bör söka samarbete med den expertis som finns vid universteten.

Sammanfattande synpunkter

Som påtalats menar Stockholms universitet att strategin saknar tydliga skrivningar om digitala strategier för skola, bildning, lärande etc. liksom villkor för barn och unga samt nyanlända. Strategin fokuserar möjligen lite väl mycket på tekniken i stället för på behoven och önskemålen hos olika grupper i samhället.

Eftersom det idag inte finns någon samlad strategi för utveckling av pedagogik/lärande med stöd av IKT i Sverige (att jämföra med t.ex. IKT-senteret i Norge) så har Stockholms stad här en möjlighet att skapa en sådan plattform, inklusive forsknings- utvecklings- och kompetensnätverk. Det är emelle1tid otydligt hur Stockholms stad planerar att samarbeta med universiteten, vars erfarenhet och expertis torde ha avgörande betydelse för förverkligandet av strategin.

Detta beslut är fattat av rektor, professor Astrid Söderbergh Widding, i närvaro av prorektor, professor Clas Hättestrand, förvaltningschefen, universitetsdirektör Joakim Malmström och biträdande förvaltningschef Susanne Thedeen. Studeranderepresentanter har informerats och haft tillfälle att yttra sig. Övrig närvarande har varit Henrik Lindell, Avdelningen för planering och ledningsstöd (protokollförare).