Så styrs Stockholms universitet

Stockholms universitet är en statlig myndighet och styrs av de beslut som regering respektive riksdag fattar. Universitetet har dock rätt att, inom de ramar som regeringen ger, besluta i många frågor såsom sin interna organisation, utbildningsutbud, antagning av studenter mm.

Universitetsstyrelsen

Universitetsstyrelsen är universitetets högsta beslutande organ. Styrelsen ansvarar för att universitetet som myndighet sköter sitt uppdrag och följer de krav som uppställs i lagar och förordningar. Styrelsen rapporterar till regeringen. Styrelsen består av åtta externa ledamöter (varav en ordförande och en vice ordförande), fyra verksamhetsföreträdare från universitetet (inklusive rektor) med två gruppsuppleanter samt tre studentrepresentanter (varav en doktorandrepresentant) med en suppleant. Rektor och de övriga verksamhetsföreträdarna representerar universitetets verksamhet.

Rektor anställs genom beslut av regeringen för en period om högst sex år (med möjlighet till förlängning tre + tre år) efter förslag av universitetsstyrelsen, efter hörande av en rådgivande valförsamling. De övriga verksamhetsföreträdarna utses genom val bland elektorerna i  universitetets valförsamling. De externa ledamöterna representerar de allmänna intressena, de kommer från andra statliga myndigheter och näringslivet och utses av regeringen efter förslag från rektor. Förvaltningschefen har alltid närvaro- och yttranderätt. Personalorganisationerna Saco, ST och Seko har rätt till varsin representant med närvaro- och yttranderätt samt två gruppsuppleanter.

I högskoleförordningens (HF) kapitel 2 anges mer utförligt de frågor som styrelsen ska besluta om.
Styrelsen ska enligt 2 kap. 2 § HF bland annat besluta om viktigare frågor om verksamhetens övergripande inriktning och högskolans organisation, om årsredovisningar, delårsrapporter, budgetunderlag och viktigare framställningar i övrigt samt säkerställa att det vid högskolan finns en intern styrning och kontroll som fungerar på ett betryggande sätt. Beslut som åligger styrelsen är övergripande och oftast av principiell natur och får inte delegeras.

Styrelsen har ungefär sex sammanträden per år.

Universitetsstyrelsen har beslutat om en arbetsordning för universitetet. Arbetsordningen för Stockholms universitet omfattar universitetets övergripande organisation, arbetsfördelningen mellan universitetsstyrelsen och rektor, delegering av beslutanderätt, handläggningen av vissa ärenden samt formerna i övrigt för verksamheten.

Rektor

Rektor är myndighetens (d v s universitetets) chef och har ett operativt ansvar för hela verksamheten. Rektor anställs genom beslut av regeringen för en period om högst sex år (med möjlighet till förlängning tre + tre år) efter förslag av universitetsstyrelsen och hörande av en rådgivande valförsamling. Rektor har beslutsrätt i alla universitetets ärenden, utom i de ärenden som enligt högskoleförfattningarna ska avgöras av universitetsstyrelsen. Allt som inte ankommer på annan faller alltså på rektor och rektor har därför ett mycket omfattande beslutsområde. Rektor har därför genom delegation överlämnat sin beslutanderätt till andra i många frågor. Vilka frågor som har delegerats vidare kan man läsa i universitetets besluts- och delegationsordning som finns i universitetets regelbok på webben.

Varje torsdag förmiddag hålls ett beslutsmöte som kallas rektorsföredragning (RF), det är vid detta tillfälle som rektor fattar beslut och tecknar större avtal.

Prorektor

Prorektor är rektors ställföreträdare (d v s kan ersätta rektor vid behov). Prorektor utses av universitetsstyrelsen efter val. Prorektor är ordförande i Samordningsgruppen för lärarutbildningarna som beslutar om områdes- och fakultetsövergripande lärarutbildningsfrågor.

Vicerektorerna

Universitetet har två vicerektorer. Vicerektorerna är företrädare för sitt respektive område i universitetsledningen. De ska också internt och externt företräda och bistå rektor i frågor kring området. Vicerektorerna utses av rektor efter förslag genom val bland röstberättigade lärare/forskare inom respektive område.

Områdesnämnder

Den 1 januari 2012 inrättades två områdesnämnder vid universitetet, Områdesnämnden för naturvetenskap respektive Områdesnämnden för humaniora, juridik och samhällsvetenskap. De leds av varsin vicerektor (se ovan).

Områdesnämnderna är beslutande organ som ansvarar för strategisk planering av utbildning och forskning, samordning av fakultetsövergripande utbildning och forskning samt intern och extern samverkan. Områdesnämnden är också ett stödorgan för respektive vicerektor i frågor av strategisk betydelse inom utbildning och forskning.

Nämnderna ska vara representativa och ha god förankring inom verksamheten. Områdesnämnden för naturvetenskap utgör därför också Naturvetenskapliga fakultetsnämnden och ordförande i nämnden är dekanus som också utses till vicerektor. Områdesnämnden för humaniora, juridik och samhällsvetenskap består av vicerektor (ordförande), fakultetsledningarna från de tre ingående fakulteterna samt tre studentrepresentanter. Vicerektorerna ska vara företrädare för sitt respektive område i universitetsledningen. De ska också internt och externt företräda och bistå rektor i frågor kring området.

Fakulteter

Stockholms universitet har fyra fakulteter: humanistisk, juridisk, naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig.

Fakultetsnämnder

Fakultetsnämnderna är högsta beslutande organ på fakultetsnivå. Fakultetsnämndernas beslutsbefogenhet bestäms i huvudsak av respektive områdesnämnd på delegation av rektor. Detta regleras i delegationsordningen. Principen vid Stockholms universitet är att besluten ska fattas så nära verksamheten som möjligt.

I fakultetsnämnden ingår dekanus, prodekanus, övriga verksamhetsrepresentanter och studentrepresentanter. Därutöver kan externa ledamöter ingå. Ledamöter inom gruppen övriga verksamhetsrepresentanter utses genom val inom berörd fakultet. Dekanus och prodekanus utses av rektor efter förslag genom val inom fakulteten. Minst två tredjedelar av ledamöterna ska vara verksamhetsrepresentanter, dvs. vetenskapligt kompetenta lärare/forskare och högst en tredjedel studenter (dock minst tre studenter). Representanter för studenterna utses enligt bestämmelser i studentkårsförordningen (2009:769). Externa ledamöter får vara högst två.

Företrädare för personalorganisationerna har närvaro- och yttranderätt. Fakultetsnämnden beslutar om antalet personalföreträdare. Dessa utses på samma sätt som anges i personalföreträdarförordningen (1987:1101) för personalföreträdare i universitetsstyrelsen.

Dekaner

Ordföranden i fakultetsnämnden kallas dekanus och är en vetenskapligt kompetent person (oftast en professor) som utses av rektor efter förslag genom val inom berörd fakultet. Det finns även prodekaner som utses på samma vis. Det finns fyra dekaner vid Stockholms universitet, en vid varje fakultet. Rektor har delegerat, d v s överlämnat, beslutanderätten i många frågor till dekanerna men ärenden som är principiellt viktiga ska beslutas av rektor. Dekanus är den främste ansvarige inom fakulteten för fakultetens insatser för forskning och utbildning på alla nivåer samt prefekternas chef.

Institutioner

Ligger organisatoriskt sett under en fakultet och leds av en prefekt. Vid Stockholms universitet finns i dag drygt 70 institutioner/motsvarande.
 

Institutionsstyrelser

Liksom områdesnämnderna och fakultetsnämnderna styrs institutionernas organisation och beslutanderätt av universitetsstyrelsen och genom delegation av överordnat organ, i huvudsak respektive fakultetsnämnd. Principen vid Stockholms universitet är att besluten ska fattas så nära verksamheten som möjligt.

Sammansättningen av institutionsstyrelse fastställs av rektor efter förslag från institutionen.

Prefekter

Prefekten är chef för institutionen. Tillsammans med  institutionsstyrelsen leder prefekten verksamheten vid institutionen. Det är rektor som utser prefekter och ställföreträdande prefekter samt beslutar om en institution ska ledas enbart av en prefekt, s k prefektstyre.

Universitetsförvaltningen

Universitetsförvaltningen är ett berednings- och serviceorgan för universitetsstyrelsen, rektor och övriga beslutande organ. Leds av förvaltningschefen. Inom universitetsförvaltningen finns ett antal förvaltningsenheter som sköter olika delar av universitetets administration, t ex Ekonomiavdelning, IT-avdelning, Personalavdelning och Studentavdelning.

Det finns även en internrevisorsfunktion som är direkt underställd universitetsstyrelsen.

Förvaltningschefen

Förvaltningschefen är den högsta tjänstemannen vid Stockholms universitet och beslutar om bland annat universitetsförvaltningens organisation och ekonomi. Förvaltningschefen tituleras universitetsdirektör.