Bäst före datum har gått ut. Mjölken i det halvfulla paketet varken luktar eller smakar illa men du slänger det ändå, med ett styng av dåligt samvete. Känner du igen dig? Carl Yngfalk vid Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet forskar kring marknadsföring och konsumtion. Han har i sin avhandling undersökt vilken roll staten, industrin och handeln spelar i hur folk praktiserar vardagskonsumtion och framförallt livsmedelshantering i hemmet.

- Som konsumenter idag följer vi gärna rekommendationer när det kommer till hur man bör konsumera ett livsmedel, speciellt om det uppfattas som statliga rekommendationer. Det handlar om att agera ansvarsfullt gentemot sig själv och att göra väl övervägda val när vi ska äta baserat på den information som tillhandahålls, exempelvis från märkning och inte minst när det kommer till vår hälsa och säkerhet. Vi gräver gärna i butikshyllorna efter produkter med "bäst" bäst före datum och kämpar med att hantera dåligt samvete för miljön när vi slänger mat trots att den kanske luktar och smakar bra, säger Carl Yngfalk.

Carl Yngfalk menar att vi konsumenter är integrerade i en effektiv marknadsstyrning där hög produktomsättning och tillväxt, kontroll och konsumentsäkerhet prioriteras över konsekvenser som ett stort svinn. Detta går stick i stäv med andra politiska mål om hållbar utveckling och konsumtion. Konsekvensen är en livsmedelskonsument som har svårt att lita på sig själv och sina egna kroppsliga sinnen - sin lukt, syn och smak.

- Det spelar ingen roll om det är flera dagar kvar till bäst före datum och vare sig mikrobiologisk eller sensorisk förändring av produkten. Vi kan inte få bukt med matsvinnet bara genom att säga till konsumenten att börja lukta och smaka på mat i större utsträckning, vilket ofta sker i media, problemet är mycket större än så, tillägger Carl Yngfalk.

- Matsvinnet måste förstås i ett större sammanhang än den enskilde konsumenten. Den som slänger vet oftast att det luktar och smakar bra, ändå slänger man, alternativt ”snabbar man på” sin konsumtion och gör pannkaka på mjölken bara för att datumet är imorgon. På så vis är vi ”duktiga konsumenter” som undviker onödiga risker, men vi hjälper också industrin att skydda sina varumärken från negativa produktupplevelser. Industrin skyddar sig genom att ofta sätta långa marginaler när de bestämmer bäst före datum på sina produkter. Handeln skapar sig legitimitet och bygger förtroende genom att systematiskt rensa hyllorna från allt som kan uppfattas som gammalt och dåligt, säger Carl Yngfalk.

Avhandlingens namn: The Constitution of Consumption: Food labeling and the Politics of Consumerism.

För mer information kontakta gärna: Carl Yngfalk, cy@fek.su.se, telefon 0733 40 20 42.