En skräddarsydd in situ-reaktor för synkrotron röntgendiffraktion och absorptionsmätningar som kommer att användas under projektet. Foto: Belén Martín-Matute.
En skräddarsydd in situ-reaktor för synkrotron röntgendiffraktion och absorptionsmätningar som kommer att användas under projektet. Foto: Belén Martín-Matute.
 

Vatten och koldioxid finns i överflöd, men som råvaror är de inte tillräckligt aktiva kemiskt för att vara intressanta för industrin. Tar man däremot bort en syreatom blir vatten till vätgas och koldioxid blir till kolmonoxid. Båda är mycket användbara för att tillverka avancerade produkter som polymerer och plaster, läkemedel, jordbrukskemikalier, smörjmedel etc. Men vätgas är mycket explosivt när det blandas med luft, och kolmonoxid är en dödlig gas. Belén Martín-Matute och hennes kolleger vid Stockholms universitet och KTH vill lösa de problemen genom projektet ”Catalytic Composites for Sustainable Synthesis”. Tanken är att den explosiva vätgasen respektive den giftiga kolmonoxiden så snart de bildas ska gå igenom nästa reaktion, så att det blir som ”två-reaktioner-i-en” utan att det hinner bli ett farligt mellansteg.

– Genom att använda ett poröst kompositmaterial kan vätgasen eller kolmonoxiden direkt delta i ytterligare en kemisk process, säger professor Belén Martín-Matute vid Stockholms universitet.

– På det här sättet kan vi använda förnyelsebara resurser utan att det behövs avancerade experimentuppställningar och minimerar samtidigt riskerna för dem som arbetar med framställningen, säger hon.

Att skapa kompositmaterialet är dock inte enkelt. Det måste bestå av både ett elektriskt ledande material för det första steget i processen (att ta bort syreatomen) och av ett icke ledande material med katalysatorer som sätter igång reaktionen, för själva produktframställningen.

– De olika processerna är kända och har tidigare studerats oberoende av varandra. Men att kombinera dem är nytt och att göra det i ett kompositmaterial för att undvika att hantera kolmonoxid och vätgas är unikt, säger Belén Martín-Matute.

Belén Martín-Matutes profilsida.

Om anslaget

Knut och Alice Wallenbergs stiftelse delar årligen ut anslag till forskningsprojekt som bedöms hålla högsta internationella klass och ha möjlighet att leda till framtida vetenskapliga genombrott. År 2016 beviljade stiftelsen 752 miljoner kronor till 22 forskningsprojekt. Fyra av dessa anslag, på totalt drygt 131 miljoner kronor, går till Stockholms universitet.