Aina Bigestans disputerade i slutet av januari. Foto: Eva Dalin
Aina Bigestans disputerade i slutet av januari. Foto: Eva Dalin

Större delen av sitt yrkesliv har Aina Bigestans arbetat som lärare och med att utbilda blivande lärare. Hon började som springvikarie, tog examen som ämneslärare i svenska och franska och arbetade tjugo år som lärare på sfi, komvux och gymnasiet där hon undervisade i svenska som andraspråk. År 1994 började hon på Mångkulturellt centrum i Botkyrka och arbetade med mångfaldsfrågor. Därefter följde fem år på Södertörns högskola där hon deltog i utvecklandet av en lärarutbildning med interkulturell profil.

Aina Bigestans var alltså välbekant med sitt område när hon 2005 kom till Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet. I slutet av januari i år tog hon nästa steg genom en doktorsavhandling om vilka utmaningar utländska lärare möter när de ger sig in i den svenska skolvärlden.

Aina Bigestans har undersökt de erfarenheter som gjorts av lärare efter att de studerat språk och kompletterat sin utländska lärarexamen börjat arbeta som förskollärare, klasslärare eller ämneslärare. Genom intervjuer har hon sökt närmare kunskap om de utmaningar som följer av att utöva sitt yrke på ett nytt kommunikationsspråk och vilka andra utmaningar som möter denna grupp av yrkesutbildade invandrare. Även skolledare, lärarkollegor och lärarutbildare har hon intervjuat.

Ifrågasätter arbetsmiljön

– Läraryrket är relationsskapande så det förvånar ingen att utländska lärares största utmaning är språket, som ju är ett viktigt redskap för kommunikation. Men från lärarna framkommer också kritiska reflektioner kring att svenska elever inte alltid lär sig att ta ansvar för elev-lärarrelationen och den gemensamma arbetsmiljön, säger Aina Bigestans.

Skolledare och lärarutbildare förklarar ofta spänningen mellan dessa lärare och eleverna som ett resultat av lärarnas bakgrund i auktoritära system. Men från de intervjuade lärarnas sida handlar det lika mycket om normsystemen i svenska skolor. Enligt lärarna finns ofta ett gap mellan värdegrunden i styrdokumenten och de regler och normer som faktiskt tillämpas.

Några av lärarna har också stött på svårigheter i samspelet med föräldrar och kollegor som sett dem som mindre kompetenta på grund av att de är andraspråkstalare av svenska.
– Skolledare spelar en mycket viktig roll för att stötta dessa lärare utan att ifrågasätta deras professionella identitet. Om skolledare uppmärksammar dessa välutbildade lärares kompetens får det också betydelse för hur elever, föräldrar och lärarkollegor ser på dem, säger Aina Bigestans.

Arbetar hårt med sin språkutveckling

Det var påtagligt att de lärare som Aina Bigestans intervjuade lägger ner mycket tid och kraft på sin fortsatta språkutveckling, bland annat i lektionsförberedelser och läsning av facklitteratur.  En av slutsatserna hon drar är att utländska lärare och andra yrkesutbildade invandrare tycks vara väl medvetna om språkets betydelse i yrkesutövandet och att skolan snarare bör uppmärksamma hindrande strukturer i de egna verksamheterna än att söka kompetensbrister i invandrade lärares språk och bakgrund.
– Dessa lärare har generellt en svenska som fungera att undervisa på och man kan ifrågasätta nödvändigheten av att påpeka att de inte har perfekt svenska, något som de själva tycks vara väl medvetna om. Viktigaste är att vi tar vara på de ämneskunskaper de har, säger Aina Bigestans.

Vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk, som ligger vid Institutionen för språkdidaktik, har Aina Bigestans ett särskilt ansvar för att bevaka frågor om vuxenutbildning, lärarutbildning och högskolan med fokus på andraspråksutveckling och flerspråkighet. Dessutom arbetar hon med att utveckla och genomföra kompetensutveckling för skolledare.

Text: Gunilla Nordin 

Nationellt centrum för svenska som andraspråk.