Knut och Alice Wallenbergs stiftelse satsar sammanlagt 131 miljoner kronor på forskningsprojekt vid Stockholms universitet. Projekten bedöms hålla högsta internationella klass och ha möjlighet att leda till framtida vetenskapliga genombrott.

Ny metod kan skapa kemiska produkter utan farliga mellanled

Professor Belén Martín-Matute, Institutionen för organisk kemi, får 35,785 miljoner kronor för projektet ”Catalytic Composites for Sustainable Synthesis”.

Vatten och koldioxid finns i överflöd, men är inte tillräckligt aktiva kemiskt för att vara intressanta för industrin. Tar man däremot bort en syreatom blir vatten vätgas och koldioxid blir kolmonoxid. Båda är mycket användbara för att tillverka exempelvis plaster, jordbrukskemikalier, smörjmedel. Men vätgas är mycket explosivt när det blandas med luft och kolmonoxid är en dödlig gas. Om de däremot så snart de bildas går igenom nästa reaktion på väg mot slutprodukten hinner det inte bli ett farligt mellansteg.

– Genom att använda ett poröst kompositmaterial kan vätgas eller kolmonoxid delta i ytterligare en kemisk process direkt. På det sättet kan vi använda förnyelsebara resurser utan att det behövs avancerade experimentuppställningar och minimerar samtidigt riskerna för dem som arbetar med framställningen säger Belén Martín-Matute.

Mer information om projektet.

Belén Martín-Matutes profilsida.

Nytt instrument ska förklara hur solens magnetfält hettar upp atmosfären

Jorrit Leenaarts, Institutet för solfysik, får 33,95 miljoner kronor för projektet ”Fundamental Magnetic Processes in the Solar Chromosphere”.

Ovanför solens yta blir det – tvärtemot vad man kan tro – varmare ju längre man kommer från solen. Tillsammans med Max Planckinstitutet i Tyskland bygger Jorrit Leenaarts projekt ett nytt instrument, kallat HeSP, för att för första gången kunna studera solens magnetfält tredimensionellt.

– Våra mätningar blir mycket effektivare och med mindre brus än i dag. När vi sedan kombinerar data från HeSP med data från andra instrument kommer vi att kunna både tydliggöra och förklara hur magnetfältet hettar upp solens kromosfär, säger Jorrit Leenaarts.

Mer information om projektet.

Stockholm universitets forskningsdatabas.

Röntgenlaser kan hjälpa till att lösa energi- och miljöproblem

Professor Anders Nilsson, Fysikum, får 32 miljoner kronor för projektet ”Probing Catalysis in Operando Conditions and Real Time”.

Teoretiker och experimentalister vid Stockholms universitet och Stanford University samarbetar för att studera de processer som omvandlar koldioxid till bland annat eten och etanol som i förlängningen kanske kan användas i bränsleceller.

– Alla detaljer kring hur koldioxid omvandlas till exempelvis eten är inte kända. Med hjälp av röntgenlasrar kan vi nu studera omvandlingarna i realtid och få fram vad som styr reaktionsvägar och till och med titta på molekylerna i olika tillstånd, säger Anders Nilsson.

Mer information om projektet.

Stockholm universitets forskningsdatabas.

Nya sätt att mäta ska ge bättre klimatmodeller

Professor Michael Tjernström, Meteorologiska institutionen och Bolincentret för klimatforskning, får 29,9 miljoner kronor för projektet ”Arctic Climate Across Scales”.

– I dag vet vi inte riktigt vilka processer som ligger bakom de snabba klimatförändringarna i Arktis. Det gör beräkningar av Arktis framtida klimat osäkra, även med dagens bästa klimatmodeller, säger Michael Tjernström.

Därför ska projektet bland annat utrusta den svenska isbrytaren Oden med ett automatiserat atmosfärsobservatorium. I projektets fokus står tre forskningsområden: hur Arktis påverkas av förändringar i atmosfärens storskaliga väder, hur moln bildas i Arktis samt hur energiutbytet mellan hav, is och atmosfär sker. De nya kunskaperna om processerna i Arktis kommer sedan att användas för att förbättra dagens klimatmodeller så att det blir möjligt att svara på frågor om framtidens klimat på ett bättre sätt.

Mer information om projektet.

Stockholm universitets forskningsdatabas.

Uppsalaprojekt med Stockholmsforskare får anslag

Forskningsprojektet ”1000 Ancient Genomes” som leds av Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala universitet, tilldelas också anslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. I projektet ingår även Anders Götherström, professor vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur, och Jan Storå, professor vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur och Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet, båda vid Stockholms universitet.

Mer information om projektet på Uppsala universitets webb.