De bruna moln som täcker stora delar av södra och östra Asien uppkommer genom eldning av ved, kodynga och jordbruksavfall samt från industrier och trafik. Tidigare studier har inte lyckats bestämma de relativa utsläppsbidragen från förbränning av biomassa och från fossila bränslen.

Sotpartiklar från ofullständig förbränning är en viktig del av Asiens bruna moln. Det svarta sotet absorberar solljuset och värmer därigenom upp atmosfären samtidigt som dess skuggeffekt kyler den underliggande jordytan. Nettoeffekten av sotet på södra Asiens klimatuppvärmning är av samma storlek som av koldioxid.

Den svensk-indiska forskargruppens genombrott i bestämningen av sotkällorna bygger på unika mätningar av naturligt förekommande kol-14 (halveringstid 5700 år) i luftburna sotpartiklar som de provtagit på en bergstopp i västra Indien samt på nordändan av ön Hanimaadhoo i Maldiverna utanför sydvästra Indien. Deras resultat som presenteras i Science-artikeln visar att två tredjedelar av sotet i det bruna molnet härstammade från förbränning av färsk biomassa (kol-14 “levande”) medan endast en tredjedel kom från förbränning av fossila bränslen (kol-14 “dött”).

Dessa upptäckter kan användas som ett underlag för åtgärder att begränsa utsläpp som leder till bildandet av bruna moln. Örjan Gustafsson, professor i biogeokemi vid Stockholms universitet och ledare för studien, säger att det klara budskapet är att åtgärder inte bör begränsas till utsläpp från vägtrafik och kolkraftverk utan pekar mot behovet av fattigdomsbekämpning och spridandet av grön teknologi som är anpassad efter indiska förhållanden för att begränsa utsläppen från småskalig biobränsleeldning.

“Fler hushåll i södra Asien behöver ges möjligheten att laga mat och bli uppvärmda utan att behöva använda öppna eldar av ved och kodynga” säger Gustafsson.

De positiva effekterna från en minskning av sotutsläppen från biomassaförbränning kan bli stora och komma snabbt. Sotpartiklarna står globalt för närmare hälften av uppvärmingspotentialen från koldioxid. En viktig skillnad är att halterna av koldioxid i atmosfären minskar endast på en långsam 100-årig tidsskala emedan uppehållstiden för sotpartiklar i atmosfären är endast dagar-veckor, vilket ökar hoppet för en snabb återhämtning av deras påverkan på klimatsystemet.

Flera andra positiva effekter skulle också kunna uppnås genom en utsläppsminskning av sotpartiklar. En färsk rapport från FNs Miljöprogram (UNEP), ”Atmospheric Brown Clouds: Regional Assessment Report with Focus on Asia” (http://www.rrcap.unep.org/abc/impact/) beskriver svåra effekter av sotbemängda Bruna Moln inklusive avsmältning av Himalayas glaciärer och mer extrema väderhändelser. Det Bruna Molnet har också en negativ påverkan på jordbruket och luftkvalitén i Asien.

Henning Rodhe, professor i kemisk meteorologi vid Stockholms universitet, vice ordförande i UNEPs “Atmospheric Brown Cloud Project” och medförfattare till Science-artikeln, påpekar att rapporten visar att fler än 300 000 människor i Kina och Indien dör varje år från hjärt- o kärlsjukdomar och andningsrelaterade sjukdomar orsakade av människans utsläpp av förbränningspartiklar.

“Hälsoeffekten är i sig själv en stark motivation för att begränsa Bruna Moln” säger Rodhe.

Vidare information

Professor Örjan Gustafsson, Institutionen för Tillämpad Miljövetenskap och Bert Bolincentret för klimatforskning, Stockholms universitet orjan.gustafsson@itm.su.se eller 070-3247317.

Professor Henning Rodhe, Meteorologiska institutionen och Bert Bolincentret för klimatforskning, Stockholms universitet rodhe@misu.su.se eller 08-164342.

Journalister kan även kontakta the AAAS-Science SciPak team at +1-202-326-6440 or scipak@aaas.org för att erhålla Science artikeln.

För bildmaterial: kontakta Stockholms universitets pressenhet, +08-164090 eller press@su.se