François Englert, Rolf Heuer (CERN:s generaldirektör) och Peter Higgs vid presskonferens i Aula Magn
François Englert, Rolf Heuer (CERN:s generaldirektör) och Peter Higgs vid presskonferens i Aula Magna. Foto: Abha Eli Phoboo
 

Kungliga Vetenskapsakademien har tilldelar årets Nobelpris i fysik till François Englert, Université Libre de Bruxelles, och Peter W. Higgs, University of Edinburgh. De får priset ”för den teoretiska upptäckten av en mekanism som bidrar till förståelsen av massans ursprung hos subatomära partiklar, och som nyligen, genom upptäckten av den förutsagda fundamentala partikeln, bekräftats av ATLAS- och CMS-experimenten vid CERN:s accelerator LHC. 

Teorin bekräftades vid CERN 2012

François Englert och Peter W. Higgs delar årets Nobelpris i fysik för teorin om hur partiklar får sin massa. Oberoende av varandra föreslog de teorin samtidigt år 1964 (Englert tillsammans med sin numera avlidne kollega Robert Brout). Först 2012 bekräftades deras idéer genom upptäckten av en så kallad higgspartikel vid CERN-laboratoriet utanför Genève i Schweiz. Den i år prisbelönta teorin är en central del i fysikens standardmodell som beskriver hur världen är uppbyggd.

Den 4 juli 2012 bekräftades teorin i och med upptäckten av en higgspartikel vid fysiklaboratoriet CERN. Dess partikelkolliderare, LHC (Large Hadron Collider), är troligen den största och mest komplicerade maskin som någonsin byggts av människor. Ur miljarder partikelkrockar i LHC lyckades två grupper, ATLAS och CMS, med cirka 3 000 forskare var, vaska fram higgspartikeln.

– När Higgsbosonen upptäcktes av ATLAS och CMS-experimenten förra året bekräftades att den teori som Brout, Englert och Higgs konstruerat – den så kallade Brout-Englert-Higgs mekanismen är en riktig beskrivning av naturen. En viktigt följd av teorin är att vi kan förstå hur partiklar erhåller massa, men minst lika viktigt är att mekanismen är absolut nödvändig för att den så kallade standardmodellen för elementarpartiklar ska fungera rent matematiskt, säger professor Sten Hellman, som är en av fysikerna vid Stockholms universitet som arbetar i ATLAS-experimentet vid CERN.


Higgs och Englert huvudnamn vid konferens i Aula Magna

 
Alan Walker (Edinburgh University), Peter Higgs och Sten Hellman vid fysikkonferensen i Aula Magna i
Alan Walker (Edinburgh University), Peter Higgs och Sten Hellman vid fysikkonferensen i Aula Magna. Foto:Abha Eli Phoboo
 

Den 18-24 juli hölls årets största konferens inom elementarpartikelfysik med över 700 deltagare - EPS HEP 2013. Konferensen inleddes med mindre föredrag på KTH, därefter flyttade konferensen till Aula Magna vid Stockholms universitet för de större plenarsessionerna. Den första plenarsessionen inleddes med ceremonin där European Physical Society's sektion för partikelfysik delade ut sitt stora pris till de experiment som förra året annonserade upptäckten av higgsbosonen. Prisutdelare var Peter Higgs tillsammans med Francois Englert som också är en av upphovsmännen till teorin om BEH-mekanismen, som förutsäger higgspartikeln. Efter prisutdelning följde ett föredrag där Peter Higgs gav bakgrunden till hur teorin om BEH-mekanismen växte fram.
Mer om konferensen på Stockholms universitets webbplats.


Stockholms universitets forskare aktiva vid CERN

Flera forskare vid Fysikum, Stockholms universitet, arbetar i ATLAS-experimentet som är ett av de två experiment som bekräftat att higgspartikeln existerar. Forskarna vid Fysikum har varit med och konstruerat delar av detektorn, och har arbetat fram analysverktyg som använts för att göra upptäckten. Samtliga är medförfattare på de publikationer 2012 där upptäckten av higgsbosonen offentliggjordes.

– Vid Stockholms universitet har vi arbetat länge med att bygga upp experimentet och utveckla analysmetoder för att förstå de data som experimentet producerar. För oss är det naturligtvis väldigt roligt att ha varit med och visat att BEH-mekanismen är korrekt vilket lett till årets Nobelpris. Nu ser vi fram mot att göra ännu fler stora upptäckter när datatagningen börjar om igen 2015, säger Sten Hellman.

Stockholmsforskare diskuterade higgspartikeln i Crosstalks

Den 28 februari diskuterades bland annat higgspartikeln i den vetenskapliga talkshowen Crosstalks som Stockholms universitet och KTH står bakom. Rubriken var ”Is physics changing our understanding of the world?”. I panelen satt Rahman Amanullah och Sten Hellman från Fysikum vid Stockholms universitet, Jonas Strandberg från KTH och John Ellis (via Skype) från Kings College.

 

 

Se hela inslaget i Crosstalks.

Peter Jenni – ny hedersdoktor vid Stockholms universitet

Peter Jenni, en av grundarna till ATLAS-experimentet, promoverades även till hedersdoktor vid Naturvetenskapliga fakulteten den 27 september 2013.

Astrofysik och partikelfysik är ett ledande forskningsområde vid Stockholms universitet. Läs mer om området.

Läs mer om forskning om astropartikelfysik och elementarpartikelfysik vid Stockholms universitet.

Svenska forskare gratulerar till priset

Svenska forskargrupper vid universiteten i Uppsala, Lund och Stockholm samt vid KTH, som deltar i ATLAS-experimentet och är organiserade i ett svenskt forskarkonsortium, LHCK, och har omfattande erfarenhet av sökandet efter Higgspartikeln vid bland annat LHC. De har under lång tid arbetat med konstruktionen av och dataanalys vid ATLAS-experimentet. Läs ett gemensamt uttalande från konsortiet.