Under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal växte sig den kulturrörelse som har kommit att kallas för modernismen stark i Europa. Inom litteraturen blev texterna mer experimenterande, versen friare och berättarstrukturen mer avancerad. Dessutom ökade samspelet mellan olika konstformer. För modernistisk poesi kom musiken att bli en viktig metafor. Axel Englund, lektor vid Södertörns högskola, ska som Wallenberg Academy Fellow undersöka musikens roll i den modernistiska poesin genom att närstudera tre centrala författare: den franske poeten Stéphane Mallarmé (1842-1898); den tyske lyriken Rainer Maria Rilke (1875-1926); samt den engelskspråkige författaren T. S. Eliot (1888-1965). Englund kommer att flytta sin forskning till Stockholms universitet.

Fram till sekelskiftet sågs musiken som en symbol för det absoluta, självtillräckliga och rena. Men när mänsklighetens ljudkuliss förändrades, mot mer oväsen, förändrades också idén om musiken samtidigt om intresset för tystnad som fenomen ökade. Axel Englund ska undersöka hur detta har tagit sig uttryck i poesin och om dagens uppfattning av vad musik är, påverkar vår förståelse av modernismens poeter. Axel Englund är själv utbildad kompositör.