Sarah Greenwood. Foto: Markus Marcetic/Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse/Kungl. Vetenskapsakademien.
Sarah Greenwood. Foto: Markus Marcetic/Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse/Kungl. Vetenskapsakademien.
 

Inlandsisar som flyter ut i havet, eller som vilar på botten under havsytan, reagerar snabbt på miljöförändringar. Det är dock oklart varför de är så känsliga. Den omgivande terrängen, havsnivån och havstemperaturen påverkar isen, men småskaliga processer som tidvattenrörelser, dränering av smältvatten och sprickbildning i isen spelar också roll.

– Det är med en känsla av brådska som glaciärforskare nu försöker förstå stabiliteten hos marina inlandsisar och på vilka sätt de kan de- (eller re-)stabiliseras i framtiden. På havsbotten i Östersjön och Bottenhavet finns outforskade spår efter tidigare inlandsisar och klimatförändringar. Det är en spännande möjlighet att förvandla dessa områden från ett av de minst till ett av de mest välförstådda marina avrinningsområdena i världen, säger Sarah Greenwood vid Stockholms universitet.

Det projekt som Sarah Greenwood driver syftar till att bättre förstå vilken betydelse småskaliga processer har för marina inlandsisars stabilitet. Hon kommer använda Stockholms universitets nya forskningsfartyg, utrustat med modern sonarteknik, för att skapa digitala modeller av havsbotten i Östersjön och Bottenhavet. Den höga detaljskärpan i dessa bilder gör det möjligt att se hur bottnen har skrapats och formats av den senaste inlandsisen och rekonstruera hur isen flödade och föll sönder under slutet av den senaste istiden. Beteendet hos den is som en gång täckte Östersjön kommer att jämföras med motsvarande miljöer i Antarktis och Arktis. Mer kunskap om marina inlandsisars stabilitet är viktigt för att bättre kunna förutspå hur framtida klimatförändringar kommer att påverka vår jord.

Sarah Greenwoods hemsida