Det var i samband med att Stockholms högskola 1960 fick status som universitet som planerna började på en flytt från det gamla högskoleområdet vid Observatoriekullen i Stockholms innerstad till Frescati. Genom denna förflyttning önskade man få ett mer geografiskt sammanhållet universitet samtidigt som man kunde bygga fler, större och mer ändamålsenliga undervisningslokaler. 1964 flyttade de första institutionerna in; Botaniska institutionen och Wallenberglaboratoriet till Lilla Frescati och Kemiska övningslaboratorium till byggnaden norr om Naturhistoriska riksmuseet på Frescativägen 54.

Frescati hade redan tidigare inhyst både utbildnings- och forskningsinstitutioner såsom Bergianska trädgården, Naturhistoriska riksmuseet, Nobelinstitutet, Sveriges geologiska undersökningar, Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt, Skogshögskolan, Statens skogsförsöksanstalt och Veterinärhögskolan. Av de byggnader som idag finns på området tillhör de flesta Stockholms universitet.

Olika byggnader 

År 1790 – 1900
Bloms hus, Gréens villa, Gula villan, byggnaderna i Frescati Hage (1890-talet och 1960-talet), husen i Kräftriket (1880-talet och 1950-talet), Naturens Hus, Skogstorpet, Skära villan.

År 1900 – 1950
Bergianska stiftelsens huvudbyggnad, Frescatibackehusen, Gamla orangeriet, Kungliga Vetenskapsakademien (KVA), Lantis, Manne Siegbahnhusen, Nobelhusen, Småbrukarhemmet, Sveavägen 160-162 vid Sveaplan, Victoriahuset, Villa Bellona.

År 1950 – 2000
Allhuset, Arrheniuslaboratorierna, Aula Magna, Botaniska institutionens byggnad i Lilla Frescati, Edvard Andersons växthus, Frescatihallen, Frescativägen 54, Geovetenskapens hus, Juristernas Hus, Stockholms universitetsbibliotek, Södra huset, tunnelbanestationen - Universitetet, Universitetscentrum AlbaNova, Wallenberglaboratoriet.

År 2000 –
Tillbyggnad av Arrheniuslaboratorierna klart 2013. Nya Studenthuset invigdes 2013. Ombyggnad av Stockholms universitetsbibliotek med återinvigning 2015.

Några arkitekter

Området i Frescati där universitetet ligger kan sägas vara en resa genom arkitekturens stilhistoria, med byggmaterial som tegel, puts, betong, glas och trä med variationer. Genom att studera de olika byggnaderna kan man se under vilket årtionde de byggdes.

Några av de mest kända arkitekterna som ritat och planerat universitetsområdet är Fredrik Blom, Axel Anderberg, Lars Myrenberg, Paul Hedqvist, Gunnar Asplund, David Helldén, Ralph Erskine, Carl Nyrén och Henning Larsen.