LTER-Europe är ett nätverk som i sig består av nationella LTER-nätverk. Internationellt är ännu fler länder medlemmar i nätverket genom modernätverket ILTER (International Long-Term Ecological Research Network). ILTER samlar regionala LTER-nätverk, samlar områden där det bedrivits ekosystemforskning och övervakning under lång tid. På så vis kan stationerna använda och utnyttja data bättre.

Tanken med det svenska LTER-initiativet är att samla etablerade forsknings och miljöövervakningsstationer i ett nätverk så att det blir effektivare att samarbeta i storskaliga forsknings- och miljöövervakningsprojekt. Initiativet drivs av SLU och stöds av Naturvårdsverket och Vetenskapsrådet.

Syftena med LTER-Sweden är att:

  • förstärka svensk miljöforskning och miljöanalys genom att starta och bedriva ett forskningssamarbete samt utbyte av data mellan organisationer som ansvarar för områden med lång­liggande miljöövervakning och forskning.
  • förse forskare och miljöövervakare med möjligheter till forskning och miljöanalys med data från enskilda områden i större skalor vad gäller rum och tid än vad som tidigare har varit möjligt
  • uppmuntra ansökningar om bidrag till forskning och miljöanalys som inte är möjligt att genomföra utan ett fungerande svenskt och, i förkommande fall, internationellt LTER nätverk.
  • uppmuntra nya forskningsområden och tvär­veten­skaplig forskning som kan tänkas uppstå genom samarbetet inom nätverket.

Svenska LTER områden

Det finns än så länge endast två marina områden som deltar i LTER; Örefjärden i Bottenhavet och Himmerfjärden – Askö – Landsortsdjupet i Norra Egentliga Östersjön.

Bergslagen, Erken, Grimsö viltforskningsstation, Södra Öland, Svartberget, Tarfala, Tönnersjöheden, Vänern, Abisko forskningsstation, Asa, Gårdsjön, Siljansfors, Tovetorp, Vindelfjällens forskningsstation är stationer på land som ingår.

Läs mer om LTER nätverket på SLU