Den 30 mars blev Juristernas hus en mötesplats där kommunala, regionala och nationella miljöförvaltare, organisationer och forskare diskuterade påverkansfaktorer och den ekologiska statusen längs våra kustmiljöer. Forskningsprojekten Baltic Eye och PlantFish stod som värdar och presenterade kunskapsläget kring påverkansfaktorer och utmaningar för några av våra viktigaste ekosystem längs kusten.

 

Fokus på viktiga och hotade livsmiljöer

Att kusten är viktig för oss, det stod klart redan i inledningsanförandet av Sofia Wikström, marinekolog vid Baltic Eye. Sofia presenterade bland annat värdet av kollagrande ålgräsängar och natedjungler, två exempel på undervattensvegetation som erbjuder skydd för andra arter, fångar upp näringsämnen och bidrar till klart vatten. Trots sina många ekologiska funktioner har det länge saknats skydd för dessa ekosystem och bara i Bohuslän beräknas 80% av ålgräset ha försvunnit sedan 1980-talet.

Bryggor, båtar och övergödning förklarar förluster av undervattensvegetation

Joakim Hansen, Baltic Eye och PlantFish, gav en översikt över vilka effekter marinor och småbåtstrafik har på undervattensvegetation och Louise Eriander, berättade om en ny studie om hur bryggor påverkar ängarna genom skuggning. I studien från Göteborgs universitet har man bland annat funnit att 480 hektar av ålgräs påverkas negativt av bryggor och marinor i Västra Götalands län, vilket motsvarar 7% av hela utbredningen. Båtar och bryggor kan alltså vara en del av förklaringen till att ängar av ålgräs och andra vattenväxter minskar, även om både Hansen och Eriander underströk att faktorer som övergödning och överfiske också är viktiga förklaringar.

En av konferensens huvudpunkter var erfarenhetsutbyte mellan forskare, kommuner, myndigheter och ideella miljöorganisationer. Foto: Henrik Hamrén
En av konferensens huvudpunkter var erfarenhetsutbyte mellan forskare, kommuner, myndigheter och ideella miljöorganisationer. Foto: Henrik Hamrén
 

Hur är läget för kustfisken?

Fiskbestånden är en bra indikator för miljötillståndet i kustekosystemen, och dagens andra del fokuserade på hur dessa kan förvaltas hållbart. Jens Olsson från SLU Aqua introducerade utvecklingen för några av de bestånd som finns längs kusten, och som SLU övervakar årligen i rapporten Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten. Kustfisken utgör en viktig ekosystemfunktion och resurs för småskaligt fiske, men den är inte helt enkel att förvalta. Vilka faktorer som påverkar de kustnära bestånden skiljer sig åt lokalt och det går inte att ge en generell åtgärdsrekommendation. Däremot finns en god bild av vad som krävs för att kusten ska fungera som en lekplats och ett uppväxtområde för fisk. Ulf Bergström, PlantFish och SLU presenterade några av förutsättningarna som gynnar fiskyngel.

- Yngel vill egentligen ha tillgång till samma saker som våra egna barn. Det ska vara varmt, tryggt och finnas mycket mat, berättade Ulf och pekade ut grunda vikar med varmare och planktonrika vatten som värdefulla områden.

Även om dessa förutsättningar är kända så finns det några utmaningar för kustförvaltningen. Strandskyddet är svagt och det marina områdesskyddet täcker idag ca 4% av fiskhabitaten i Stockholms skärgård.

- Vi måste fråga oss själva vad fiskhabitaten är värda och vad kostnaderna blir om vi inte skyddar områden, sa Ulf och hänvisade till projektet VALUES, som värderar ekosystemtjänster i akvatiska livsmiljöer.

Stärkta rovfiskbestånd kan motverka övergödning

Rovfisken bidrar med flera viktiga ekosystemtjänster. Utöver att vara en attraktiv art för fritids- och yrkesfisket så bidrar rovfisk till friska habitat genom att minska förekomsten av trådalger. På lokal nivå kan de vara ett sätt att motverka övergödningsproblem och Bergström lyfte skydd för livsmiljöer och restaurering som två åtgärdsförslag för att stärka rovfiskens reproduktion. Även här måste åtgärder anpassas efter lokala förhållanden och vi behöver satsa mer på vetenskaplig utvärdering av åtgärder men vi måste också bli bättre på att föra ut kunskapen till allmänheten, avslutade Bergström.

Forskningsprojektet PlantFish studerar interaktioner mellan vegetation, fisk och abiotiska faktorer i Östersjöns vikar. Johan Eklöf, projektledare för PlantFish, förtydligade rovfiskens betydelse för födovävar och övergödningseffekter och deras senaste studier om just detta har fått mycket uppmärksamhet i media, vilket han ser som en positiv utveckling.

- Jag tycker att det är en tydlig indikation på att det finns ett stort samhällsintresse för den här typen av frågor och att tiden är mogen för en starkare koppling mellan fiske och habitatförvaltning, menar Eklöf.

Konferensen avrundades med en workshop där fokus låg på erfarenhetsutbyte kring kustförvaltning. Därtill hölls en diskussion om hur den externa kunskapsförmedlingen från universiteten kan bli bättre, vilka kunskapsluckor som finns inom miljöförvaltningen i dagsläget och hur sektorerna kan samarbeta mer.

- Det är roligt att se det stora intresset för kunskap om kustnära ekosystem. Vi forskare ser stora utmaningar när det gäller kustförvaltning och vill gärna bidra med vår kunskap. Därför är det värdefullt att kunna träffas på det här sättet, summerar Sofia Wikström.

Här finns alla presentationer från konferensen:

 Inledning, Sofia Wikström SU (1259 Kb)
 Ålgräs och natedjungler, Sofia Wikström SU (829 Kb)
 Effekter av småbåtar på undervattensvegetation, Joakim Hansen SU (730 Kb)
 Småskalig kustexploatering, Louise Eriander GU (3237 Kb)
 Kustbeståndens utveckling, Jens Olsson SLU (3925 Kb)
 Viktiga livsmiljöer för kustfisk, Ulf Bergström SLU (2228 Kb)
 Åtgärder för kustfiskbestånd, Ulf Bergström SLU (1044 Kb)

Sammanfattning från gruppdiskussionerna

 Sammanställning: Gruppdiskussioner om kunskapsluckor inom kustförvaltning (561 Kb)