Ända sen Tovetorps forskningsstation invigdes 1969 har det hållits höns av en alldeles speciell sort på Tovetorp. Rasen kallas för Gammelsvensk dvärghöna och var snubblande nära att helt försvinna. Tack vare en dramatisk räddningsaktion kunde de här småväxta och ursprungliga tamhönsen räddas. Det räcker att nämna att det under en period inte fanns någon tupp men väl ett antal höns som bar på befruktade ägg för att man ska förstå att situationen var prekär. 

Det forskades redan från början en del på de här trevliga hönsen, men avkastningen i form av publicerade arbeten var synnerligen mager. Det låg nära till hands att avsluta projektet, men vi som var ansvariga tyckte att bilden av Tovetorp med frigående höns och tuppar var värd att behålla. Dessutom användes de en del i etologiundervisningen för att visa det klassiska fenomenet med dominanshierarkier. 

 
Gammelsvensk dvärghöna
En Gammelsvensk dvärghöna
 

I början av 90-talet besöktes stationen av Tim Birkhead från University of Sheffield. Tim är en av världens ledande forskare inom fåglars reproduktionsbiologi, och mer specifikt det  forskningsfält vi kallar för spermiekonkurrens. Våra tuppar och hönor måste ha anat att det var storfrämmande för en höna intog en position som fick alla tuppar i närheten att rusa mot henne. En serie av parningar följde och mer tydligt än så kan inte spermiekonkurrens illustreras. Vid ett och samma tillfälle tävlar spermier från fler hanar om att befrukta ett ägg från en och samma hona. 

Sex år senare tog Tim kontakt och undrade om de fantastiska hönsen fanns kvar och om det var möjligt att placera en doktorand på Tovetorp för att inleda en studie. Jag måste erkänna att jag var lite avvaktande, det finns väl höns i England, men Tim med sin osvikliga vetenskapliga kompass såg något som vi andra missat.

Under senare delen av 90-talet började en av Tims studenter, Tommaso Pizzari, studera de frigående hönsen. Sen 1998 har den intensiva forskningen runt höns och tuppars fascinerande sexuella beteenden resulterat i ett stort antal vetenskapliga publikationer och i hela 5 doktorsavhandlingar. En av Tovetorps tuppar har t.o.m. prytt framsidan av den vetenskapliga tidskriften Nature, en av världens två ledande vetenskapliga tidskrifter. Projektet har uppmärksammats såväl i TV som i talrika populärvetenskapliga sammanhang. Under en period var min dåvarande doktorand Hanne Løvlie med bland den grupp av kända akademiker från Stockholms universitet som omnämnts mest i media. Vem kunde ana att det löst underbyggda beslutet att behålla hönsen på Tovetorp skulle generera så många viktiga bidrag till kunskapssamhället.

Berättare: Sven Jakobsson