Forskardagarna 11 okt – vänster hörsal

09.00–10.10

Spelvärlden – ett socialt universum

Sociologi och data- och systemvetenskap

Hur umgås vi i spelvärlden? Vem bestämmer över innehållet i våra datorspel? Ett samtal mellan sociologen Lina Eklund och Tobias Falk lektor vid Institutionen för data- och systemvetenskap.

Lina Eklunds doktorsavhandling 2008 fördjupade sig i spelet World of Warcraft, med fokus på spelares skapande av identitet, genus, sexualitet och det socialas betydelse för spelandet.

Tobias Falk är film- och spelregissör och har bland annat regisserat ”Battlefield: Bad Company 1 & 2” och filmen ”Hamilton – Men inte om det gäller din dotter”.

10.30–11.40

Konsten att skapa demokratiska konflikter

Statsvetenskap, Elín Hafsteinsdóttir

Starka känslor och intensiva debatter uppstår ibland i samband med ett konstverk. Vad kan sådana konsthändelser berätta om villkoren för demokratiska samtal och politiskt tal? Jag har studerat två konsthändelser i Sverige och två i Nederländerna, bland annat debatten kring Anna Odells verk Okänd kvinna 2009-349701, och analyserat händelserna utifrån radikal demokratiteori.

Smaltången – unik för Östersjön

Ellen Schagerström, Växtekologi

Smaltång är Östersjöns enda egna art och var till nyligen helt okänd. Den bildades ur blåstång, kanske så nyligen som för bara tusen år sedan. Både smaltång och blåstång är viktiga för Östersjön och kallas havets skog eftersom de ger skydd, boplats och mat åt många djurarter. Jag har undersökt smaltångens ekologi, bland annat hur den förökar sig både sexuellt och asexuellt.

12.30–13.40

Vilka är årets Nobelpristagare? Hur väljs de ut?

Forskare vid Stockholms universitet är varje år med och väljer ut årets Nobelpristagare. Bland annat är sekreterarna i kommittéerna för priserna i kemi-, fysik-, litteratur och ekonomisk vetenskap professorer vid Stockholms universitet. Andra forskare ingår i de tre mäktiga kommittéerna och är ledamöter i Svenska Akademien, som utser litteraturpristagarna. Ställ dina frågor direkt till våra forskare.

Kemipriset, fysikpriset

Gunnar von Heijne, professor i teoretisk kemi och sekreterare och ledamot i Nobelkommittén för kemi och Lars Bergström, professor i teoretisk fysik och mångårig ledamot i Nobelkommittén för fysik.

Fredspriset, litteraturpriset

Thomas Jonter, professor i internationella relationer och ledamot i regeringens folkrätts- och nedrustningsdelegation och Stephan Larsen, universitetslektor i litteraturvetenskap med fokus på utom- europeisk och postkolonial, främst afrikansk litteratur.

14.00–15.10

Caves are key to the climate history of Earth

Meighan Boyd, Physical Geography

Through my research on caves and analysis of stalagmites, I’ve been examining how the climate in the Caribbean and Mediterranean has been changing in the last 10,000 years. Alongside archaeologists in Greece, I have also shown how the people who lived in caves between 5,000 and 8,000 years ago influenced their cave environments. This is the beginning for a deeper cooperation between climate research and archaeologists.

Place Branding, an economic necessity or a political will?

Andrea Lucarelli, Business and economics

What do slogans such as "The Capital of Scandinavia" or "Where Sweden Begin" have in common? In my research, I explore the political logic behind them. Rather than being a contemporary economic necessity, they could be seen as a series of historical and political activities that influence regional development, resident identification and local party politics.

 

Forskardagarna 11 okt – höger hörsal

09.00–10.10

Ideologi och fantasi i svensk reproduktionspolitik

Helena Tinnerholm Ljungberg, Statsvetenskap

Hur reglerar staten reproduktion? Jag har undersökt hur insemination och provrörsbefruktning diskuterats i svensk politik under åren 1981–2005. Politikens svar på den reproduktionsteknologiska revolutionen har framför allt varit försiktiga reformer och en strävan efter att ena olika ståndpunkter. Den heterosexuella kärnfamiljen fungerar som ideal även när andra familjeformationer har blivit möjliga.

Malaria påverkar vårt medfödda immunförsvar

Ioana Bujila, Immunologi

Globalt sett är malaria en av våra vanligaste och dödligaste parasitinfektioner. Det finns inget bra vaccin och en av anledningarna kan vara att vi inte vet tillräckligt mycket om hur vårt immunförsvar påverkas av malaria. Jag har studerat hur vårt medfödda immunförsvar och dess olika celler reagerar på en malariainfektion, bland annat genom fältstudier på individer med malaria i Burkina Faso, Västafrika.

10:30–11:40

Om drogprevention och svensk narkotikapolitik

Filip Roumeliotis, Sociologi

Idag letar man efter vetenskapliga sätt att förhindra att människor använder droger. Politiker ska då helst inte lägga sig i hur detta görs. Men betyder det att det här sättet att jobba på inte är politiskt? I min forskning ifrågasätter jag om narkotikaförebyggande arbete någonsin kan vara opolitiskt.

Hur dum får man vara?

Dennis Martinsson, Straffrätt

I straffrättslig mening kan man vara dum på många olika sätt. Jag har undersökt möjligheterna för gärningspersonen att gå fri från ansvar när han eller hon har missförstått eller har varit omedveten en viss straffbestämmelse. Utgångspunkten är att alla ska känna till lagen. Men när kan det bli aktuellt att frikänna den som inte har koll på lagen?

12.30–13.40

Den platta världskartan och dess kant

Pontus Hennerdal, Kulturgeografi

Jorden är rund som en boll, men världskartan är platt. I min forskning har jag bland annat undersökt hur vi människor förstår kanten där kartan tar slut. Jag visar också hur vi skulle kunna lösa det flera hundra år gamla problemet att det inte finns någon perfekt kartprojektion för världskartor. En karta som både visar länders storlek proportionerligt, samtidigt som den visar former och vinklar på ett rättvisande sätt.

Konsten att rekrytera rätt poliser

Stefan Annell, Psykologi

Att rekrytera personal framgångsrikt gör organisationer effektiva, men rekrytering är ofta dyrt. Därför är det viktigt att välja ut rätt personer som också stannar kvar under en längre tid. Jag har följt över 700 nya poliser från antagningen till polisutbildningen fram till slutet av deras första år som polis. Min forskning visar att både urval och goda arbetsförhållanden är viktiga för att de ska stanna i yrket.

14.00–15.10

Feminism och antirasism i Paris förorter

Johanna Gullberg, Socialantropologi

För elva år sedan fylldes media av chockrubriker om våldsamma konfrontationer i Paris förorter. Idag förknippas samma områden med terrorister, patriarkalt förtryck och ett ökat utanförskap. Min forskning tar avstamp i gräsrotspolitikens kamp för att beskriva förortens komplexitet. Studien intresserar sig speciellt för konflikten mellan feministiska och antirasistiska perspektiv rörande kvinnors rättigheter i förorten.

Engelska – universitets­ världens nya latin?

Linus Salö, Tvåspråkighet

Mer och mer engelska används vid svenska universitet, både i undervisning och forskning där nio av tio avhandlingar skrivs på engelska. Bra säger vissa, dåligt säger andra. Vem har rätt? Jag kommer att ge en bild över hur de båda språken används idag och diskuterar möjligheter som användningen av engelska skapar, men också farhågor och problem.

 

Forskardagarna 12 okt – vänster hörsal

09.00–10.10

Det föränderliga Arktis ­– från kliché och idé till politisk och kulturell brännpunkt

Naturgeografi och etnologi

Vi lever i en tid när Arktis är mer uppmärksammat och laddat än någonsin. Men vad är egentligen Arktis? En klichébild för det växande klimathotet? Ett tomrum av ren natur eller en politisk och kulturell brännpunkt, som kan användas för att sälja varor, driva politik och väcka engagemang? Och vad innebär egentligen ”den arktiska febern”?

Samtal mellan Nina Kirchner, docent i glaciologi och vetenskaplig föreståndare för Bolincentret för klimatforskning och Lotten Gustafsson Reinius, Hallwylsk gästprofessor i etnologi vid Nordiska museet och Stockholms universitet.

10.30–11.40

När djurplågeri blev ett brott

Per-Anders Svärd, Statsvetenskap

I Sverige hävdar vi ofta att vi har världens bästa djurskydd. Men stämmer det? Och vad är ursprunget till den moderna svenska djurskyddsideologin? I min forskning visar jag hur djurplågeri blev ett brott i Sverige och hur synen på djur–människarelationen förändrades i riksdagsdebatterna under perioden 1844–1944.

Vem skämtade man om på 1800-­talet?

Elisa Rossholm, Konstvetenskap

Skämtpressen och, i en allt viktigare roll, skämtbilden blev en betydelsefull röst i den offentliga debatten i städerna under den senare delen av 1800-talet, speciellt i Stockholm. Målgruppen var svenska män ur borgerskapet. I min forskning drar jag fram det som dåtidens läsare förväntades identifiera sig med: skämtbildens underförstådda huvudperson.

12.30–13.40

Vad innebär det att vara en bra medmänniska?

Filosofi och juridik

Vad säger lagen? Vad säger filosofin? Behövs det till exempel en civilkuragelag som gör det straffbart att titta på utan att ingripa medan ett litet barn håller på att drunkna? Är det omoraliskt att inte hjälpa till när en annan människa befinner sig i nöd eller fara?

Samtal mellan filosofen Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet och juristen Petter Asp, professor i straffrätt vid Stockholms universitet.

14.00–15.10

The mathematics of non­experts

Stefan Buijsman, Philosophy

Mathematics is an important basis for modern life. But what is mathematics about? And how do we learn mathematics? Philosophy tries to answer these questions, but I have shown that those answers only work for experts. We can get new answers by looking at psychology and teaching. Answers that work for non-experts and describe the mathematics of ordinary people.

Using ICT to improve thesis quality

Nam Aghaee, Information and Communication Technology

My research deals with how Information and Communication Technology (ICT) can support learners and enhance both thesis completion rate and quality as well as prevent dropout. Learners’ perspective is an important key factor as are students’ need for information and different types of interaction.

 

Forskardagarna 12 okt – höger hörsal

09.00–10.10

Så upplever barn psykiskt sjuka föräldrar

Annemi Skerfving, Socialt arbete

När en förälder har allvarliga problem av något slag påverkar det livet för de barn som, praktiskt och känslomässigt, är beroende av honom eller henne. Det påverkar också den barndom de får uppleva. Min forskning handlar om hur barn upplever att växa upp med en psykiskt sjuk förälder. Finns det några skillnader för barnet om det är mamma eller pappa som har psykiska problem? På vilket sätt i så fall och varför?

Svårt att avgöra vem som ska få uppehållstillstånd

Daniel Hedlund, Barn- och ungdomsvetenskap

Min forskning handlar om hur riksdagsledamöter utvecklar migrationspolitiken och de lagar som hör till; och om riksdagsledamöternas uppfattningar om ensamkommande barn. Jag har även undersökt hur handläggare på Migrationsverket argumenterar kring trovärdighet i asylbeslut. Resultaten visar att det kan vara svårt för både politiker och handläggare att dra gränsen för vilka som ska få uppehållstillstånd.

10:30–11.40

Hur människa och natur påverkar varandra

Emilie Lindkvist, Vetenskap om hållbar utveckling

De nära kopplingarna mellan människor och natur kallas för ett social-ekologiskt system. Jag använder en agentbaserad modell, en datasimulerings- modell, för att avbilda ett litet fiskarsamhälle i Mexiko och sedan studera hur fiskare och fisk  påverkar varandra över tid. Målet är att kunna bidra till att förvaltningen av dessa social-ekologiska system blir mer hållbar.

Från Ötzi till Akropolis: Om konsten att skapa ett europe­iskt förflutet

Elisabeth Niklasson, Arkeologi

De flesta av oss har någon gång överdrivit vår egen förträfflighet eller anpassat våra idéer när vi ansökt om jobb eller pengar. Spelar dessa formuleringar egentligen någon roll i det långa loppet?
I min forskning visar jag att de faktiskt gör det. I alla fall om du är arkeolog och söker pengar från EU:s

12:30–13:40

Socker skyddar växtceller från att dö

Jon Kapla, Fysikalisk kemi

Växter kan använda socker för att skydda cellmembranen från skador vid uttorkning, men hur går det egentligen till? Datorsimuleringar är viktiga komplement till experimentella studier för att undersöka molekylära fenomen och processer. I min forskning har jag använt simuleringar av modellmembran och socker för att försöka förstå vilka mekanismer som ligger bakom sockermolekylernas skyddande egenskaper.

Jakten på magnetiska monopoler

Katarina Bendtz, Partikelfysik

Elementarpartikelfysik handlar om universums minsta beståndsdelar och hur de växelverkar med varandra. Min forskning handlar om magnetiska monopoler, hypotetiska och sannolikt mycket energirika partiklar med endast en magnetisk pol, som jag letat efter dels i vulkaniska stenar och dels med hjälp av Atlasdetektorn, ett av experimenten vid Large Hadron Collider (LHC) på Cern i Schweiz.

14.00–15.10

Historieskrivningen och kampen om makten

Margaretha Nordquist, Historia

Hur argumenterade man om makt och politiskt inflytande i slutet av medeltiden? I unionskungarnas och stormännens kamp om det svenska riket blev historieskrivningen
ett viktigt redskap för att både mobilisera anhängare och svartmåla motståndare. Min forskning handlar om senmedeltida rimkrönikor och om de föreställningar om makt och identiteter kopplade till det svenska riket som rimkrönikorna uttrycker.

Flyktens poesi

Daniel Pedersen, Litteraturvetenskap

Nelly Sachs (1891–1970) var en tysk-judisk poet som flydde till Sverige 1940 för att undkomma nazisterna. Hon fick Nobelpriset i litteratur 1966. Jag har undersökt hur hennes författarskap förändras genom flykten och min forskning behandlar främst tårar som litterärt motiv: från ungdo- mens romantiska diktning till den åldrande Nelly Sachs poesi som berör Förintelsen.