This thesis explores the development of parallel treebanks, collections of language data consisting of texts and their translations, with syntactic annotation and alignment, linking words, phrases, and sentences to show translation equivalence. We describe the semi-manual annotation of the SMULTRON parallel treebank, consisting of 1,000 sentences in English, German and Swedish. This description is the starting point for answering the first of two questions in this thesis.

• What issues need to be considered to achieve a high-quality, consistent,parallel treebank?

The units of annotation and the choice of annotation schemes are crucial for quality, and some automated processing is necessary to increase the size. Automatic quality checks and evaluation are essential, but manual quality control is still needed to achieve high quality.

Additionally, we explore improving the automatically created annotation for one language, using information available from the annotation of the other languages. This leads us to the second of the two questions in this thesis.

• Can we improve automatic annotation by projecting information available in the other languages?

Experiments with automatic alignment, which is projected from two language pairs, L1–L2 and L1–L3, onto the third pair, L2–L3, show an improvement in precision, in particular if the projected alignment is intersected with the system alignment. We also construct a test collection for experiments on annotation projection to resolve prepositional phrase attachment ambiguities. While majority vote projection improves the annotation, compared to the basic automatic annotation, using linguistic clues to correct the annotation before majority vote projection is even better, although more laborious. However, some structural errors cannot be corrected by projection at all, as different languages have different wording, and thus different structures.

Studien belyser och diskuterar hur undervisning i engelska inom grundskola och gymnasium samt antagningsregler till högskola kan påverka möjligheten att utbilda sig i tekniska ämnen för personer med dyslexi. Studien belyser att det finns en hel del som tyder på att undervisningen i engelska i grundskola och gymnasium ofta inte är anpassad till de elever som har fonologiska svårigheter, och att detta kan få avgörande betydelse för deras framtid.

I en första delstudie görs en enkätundersökning bland engelsklärare i grundskola och gymnasium för att se om de har goda möjligheter att undervisa elever med dyslexi. Undersökningen visar bland annat att det har funnits brister på lärarhögskolor när det gäller utbildningen om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.

81 % av de 33 lärare som har engelska i sin utbildning svarar att de inte har fått kunskap om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi som hjälper dem i undervisningen i engelska. Undersökningen visar också att flera kommuner inte ger lärarna den fortbildning de behöver och att många lärare upplever en vardag med tidsbrist, för få alternativa verktyg och för stora undervisningsgrupper.

I en andra delstudie belyses framgångsfaktorer i engelska för elever med dyslexi. Fyra högskolestudenter som har dyslexi djupintervjuas, samtliga går fjärde året på utbildningen till civilingenjör. Två av studenterna har MVG i engelska B från gymnasiet och två har inte läst engelska B.

I en tredje studie görs en jämförelse mellan gymnasiebetygen i engelska för 30 studenter med dyslexi på civilingenjörsprogrammet och en kontrollgrupp. Studien visar bland annat att det är 10 % av dyslektikerna som inte skulle ha kommit in på utbildningen på grundval av sina betyg om de hade sökt hösten 2010 när det är nya antagningsregler med högre språkkrav.

SPRINT is a language intervention project aimed to study the outcome of a parental home training program on children’s language development and future reading and writing skills. This study, which derives data from the SPRINT project, intended to examine the possible effects of a parental-based film intervention. It was conducted on toddlers aged 18-21 months from the Stockholm area with at least one parent who has Swedish as a first language. Parents of 78 children participated in the study and filled in 3 SECDI-w&s questionnaires rating their children's productive vocabulary. Children were randomized to either the intervention or the control group. Results indicated that the interventiongroup demonstrated significantly higher scores over time, F (2,78) = 5,192, p < .007. In the light of previous research it is concluded that this intervention contributes to an increase in productive vocabulary. However, the scores of the intervention group did not exceed the average range for Swedish children in the same age span. Furthermore the possible impact of parental education and thepresence of siblings on productive vocabulary was discussed.