Profiles

Anna Bohlin. Foto: Niklas Björling.

Anna Bohlin

Forskare

View page in English
Arbetar vid Institutionen för etnologi religionshistoria och genusvetenskap (ERG)
E-post anna.bohlin@gender.su.se
Besöksadress Universitetsvägen 10 E7
Rum E 610
Postadress 106 91 Stockholm 106 91 Stockholm

Om mig

Jag är docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och är anställd som forskare i genusvetenskap. Min forskning rör gränslandet mellan politik och litteratur. I avhandlingen, "Röstens anatomi. Läsningar av politik i Elin Wägners Silverforsen, Selma Lagerlöfs Löwensköldtrilogi och Klara Johansons Tidevarvskåserier", undersöker jag hur föreställningen om röst utvecklas i dessa texter från mitten av 1920-talet mot bakgrund av den nyvunna kvinnliga politiska rösträtten. De litterära texterna relateras bland annat till dåtida emancipationsteorier för att ge perspektiv på föreställningar om relationen mellan röst och kropp.

Efter disputation har jag främst arbetat med Fredrika Bremer (1801–1865), kvinnorörelsens föregångare, världsberömd författare i sin tid, resenär över tre kontinenter – och pionjär för nationstanken i Sverige.

Forskning

Mitt nuvarande projekt, Förtrollande nationer: varumarknad, folktro och nationalism i skandinavisk skönlitteratur 1830–1850, är finansierat av RJ. Syftet med projektet är att bryta upp vår tids nationalism inifrån nationalismens egen historia. Grundläggande aspekter – vad som utgör en nation, nationens roll i en kristen utvecklingstanke, skandinavismen som bärande idé samt själva incitamentet till att formulera en nation – skiljer det tidiga 1800-talets nationsbegrepp från vårt. Skönlitteraturen var en viktig form för hur nationalismen spreds och väckte känslor. Tidens populära författare som Bremer, Flygare-Carlén, Almqvist, von Knorring och Wetterbergh är avgörande för utvecklingen av nationalism i Sverige. Trots det har dessa författarskap inte studerats i ljuset av modern, kritisk nationsforskning. En undersökning av det tidiga 1800-talets nationalism i Sverige måste också inbegripa finska diktare som Runeberg, Topelius och Sara Wacklin, liksom den norska nationalmytens grundare, Wergeland, samt Welhaven och Hanna Winsnes, som alla tvingades förhålla sig till den alltmer obekväma personalunionen med Sverige.

De frågeställningar projektet utgår ifrån är: vad innebär nationen? Vad skiljer och vad förenar nationstanken hos norska, svenska och finska författare? Hur relateras kristendom, fornnordisk myt och folktro till föreställningen om nationen? Hur kopplas konsumtionsmönster till nationellt medvetande? Hur förstås medborgarskap i relation till genus? Hur gestaltas spänningen mellan individ och nation? Hur skapar skönlitteraturen en nationell känsloekonomi?

Jag deltar också i ett tvärvetenskapligt projekt vid Universitetet i Oslo och Det Teologiska Menighetsfakultet i Oslo om bilden av Jerusalem i skandinaviska kulturer från 1100-talet till början av 1900-talet, Tracing the Jerusalem Code: Christian Cultures in Scandinavia

Publikationer i urval

"Röstens anatomi. Läsningar av politik i Elin Wägners Silverforsen, Selma Lagerlöfs Löwensköldtrilogi och Klara Johansons Tidevarvskåserier", diss. Umeå, Bokförlaget h:ström – Text & Kultur: Umeå 2008

”Att synliggöra. Representation i ’En negerstat i staten’”, "Tidskrift för genusvetenskap" 2010:3, s. 96–100

”Roman, manifest, teori. Kommentar till Fredrika Bremer, Hertha”, "Könspolitiska nyckeltexter I. Från äktenskapskritik till sexualupplysning 1839–1930", red. Klara Arnberg, Fia Sundevall, David Tjeder, Makadam förlag: Stockholm & Göteborg 2012, s. 63–67

”Den manliga frimodigheten. Gud och andra män hos Fredrika Bremer”, "Kvinnorna gör mannen", red. Kristina Fjelkestam, Helena Hill & David Tjeder, Makadam förlag: Stockholm 2013, s. 310–342

”Estetisk beröring”, inledning till Klara Johanson, "Skenbart förspillda dagar. Aforismer och dagboksanteckningar", urval av Anna Bohlin, Jonas Ellerström & Elisabeth Mansén, ellerströms förlag: Lund 2013, s. 7–23

”Att tänka med alla sinnen. Aforismen och K. J.”, "Tidskrift för litteraturvetenskap" 2013:2, temanummer om kortprosa, s. 49–59

”Husmodern – en listig bedragare. Tidevarvet och K. J.”, "Nya röster. Svenska kvinnotidskrifter under 150 år", red. Anna Nordenstam, Gidlunds förlag: Möklinta 2014, s. 135–154

”Mårbacka: Larders, cow-houses and other spiritual matters”, "Re-Mapping Lagerlöf: Performance, intermediality and European transmissions", red. Helena Forsås-Scott, Lisbeth Stenberg & Bjarne Thorup Thomsen, Nordic Academic Press: Lund 2014, s. 60–73

”Fredrika Bremer’s Concept of the Nation During her American Journey”, "Ideas in History" 1–2:2013, s. 43–70

“Att kyssa olivträd. Fredrika Bremer som ambivalent pilgrim till det Heliga Landet”, "Fiktion och verklighet", red. Lena Gemzöe & Anna Bohlin, Makadam förlag: Göteborg & Stockholm 2016

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • Kapitel Mårbacka
    2014. Anna Bohlin. Re-Mapping Lagerlöf, 60-73
  • 2016. Anna Bohlin. Samlaren 137, 58-86

    The Swedish novel of the 1840s as national cartography (Den svenska 1840-talsromanen som nationell kartografi)

    The Swedish novel of the 1840s maps the nation. Whereas the novels of the 1830s advocate a predominantly cultural nationalism, the nationalism in the novels of the 1840s connects to the national territory. Inspired by Franco Moretti, a map is used as an analytical tool marking out travel routes in Sweden and Norway in 15 novels by the best-selling authors Fredrika Bremer (1801–1865), Sophie von Knorring (1797–1848), Emilie Flygare-Carlén (1807–1892), and C.J.L. Almqvist (1793–1866). The map shows that the national territory is unevenly covered: most of the novels are set in the provinces surrounding the lake Vättern, possibly creating a new water centre for the nation, while Dalecarlia, later to become the ”core province” of Sweden, is still considered too wild and remote. Furthermore, the map shows that borders become the focus of attention as territory gains importance. Geography teaching is a recurrent theme in the novels, and the national map is even portrayed as the body of Mother Svea—national boundaries conjure up an eroticised unity, a body evoking love. Nevertheless, the imagined geographies connecting cultural nationalism to territory also have the paradoxical effect of constructing the provinces as separate national communities. Therefore, external as well as internal borders appear as important narrative sites. Nationalist thought at the beginning of the 19th century was often part of a liberal movement developing the idea of citizenship, and in these novels the borders instigate narratives of citizenship. The borders intensify the promises of the nation-state to the citizen: the border is the site where bodies that do not comply with societal norms can find a place to make their contribution to the nation. However, the border is also the site where citizenship is contested, as unstable law enforcement exposes the characters to lethal violence. 

  • 2016. Anna Bohlin, Caroline Haux. Tidskrift för litteraturvetenskap (1), 65-69
Visa alla publikationer av Anna Bohlin vid Stockholms universitet

Senast uppdaterad: 31 juli 2017

Bokmärk och dela Tipsa