Jag undervisar bland annat i kursen Bilddidaktik för årskurs F-6.

”Klicka där”! – En studie om bildundervisning med datorer

I mitt avhandlingsarbete undersöks hur tre lärare i högstadiet skapar didaktiska rum för bildpedagogiskt lärande i undervisningssituationer där digitalt bildarbete står i fokus.  Undersökningen tar sin utgångspunkt i arbete med datorer i bildundervisningen för att se på vilket sätt lärare och elever interagerar när arbete sker med digitala bilder och digitala verktyg. Särskilt intresse har riktas mot hur lärarna didaktiskt organiserar arbetet och hur de behandlar bildämnets visuella och kommunikativa aspekter.

Då bildundervisning bedrivs med hjälp av digitala tekniker, som en dator, skapas nya möjligheter. När eleverna exempelvis får tillgång till bilder från internet erbjuds också möjligheter att använda och kombinera bilder och texter som de själva inte åstadkommit från grunden, vilket innebär nya potentialer till aktivt deltagande i vår visuella kultur. Arbete med visuell kultur och användandet av digital teknik innebär en förändring av undervisningen där nya möjligheter kan skapas, inte bara en ny teknik där kända visuella uttryck används. Det genererar nya möjligheter för lärare att arbeta med vad visuella uttryck gör och hur de skapar mening förutom att lära sig tekniken.

Digitalt arbete i bildundervisningen

I ett samarbete med en bildlärare designades och utvärderades en lektionssekvens där digital teknik användes. Projektet behandlade arbete med digitala medier mer inbäddat i ämnet på ämnets villkor.  Undervisningen planerades, genomfördes och utvärderades för att sedan justeras inför en ny omgång av lektionssekvensen i en annan klass. Projektet genomfördes 2015-2016.

Forskarskola

Jag sitter i styrgruppen för den Nationella forskarskolan i bildpedagogik och slöjdpedagogik, FoBoS

Forskarskolan syftar till att utveckla kunskapsområdet visuell, virtuell och materiell kultur samt handlingsburen kunskap. Forskarskolan är ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Konstfack och Stockholms universitet med finansiering från Vetenskapsrådet under 2019-2023.

 

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

• "Klicka där!"

  2014. Catrine Björck (et al.).

  Avhandling (Dok)

  The aim of this thesis is to study the teacher’s role when pupils are using computers to create their art work. Working with computers raises new questions for teachers and pupils. Working with digital technology requires teachers to develop new pedagogical, educational and classroom-oriented strategies. The aim of the study is therefore to investigate these strategies and what kinds of challenges and questions arise from them. I investigate how teachers at the senior level of compulsory school conduct education and learning in teaching situations when digital visual work is in focus. 

  The theory I use is Discourse Psychology combined with Bakhtin’s theory of dialogue and learning.  The Discourse Psychology approach stresses context and the idea that people construct knowledge of the world in dialogue with others. The concept of interaction is used in the study and includes how teacher and pupil interact with the use of verbal language and gestures, where the computer also can be an actor.

  The method consists of interviews and observation, documentation using a small video camera attached to the teacher as well as by taking notes in the classroom.

  When digital technology is a part of education, teachers need to have good understanding not only of handling the technology but also deciding in what way they would like to use and work with computers in education. The research contributes to an understanding of art education with computers and the conditions in school when working with digital technology.

  Läs mer om "Klicka där!"

• Digitalt arbete i bildundervisningen

  2017. Catrine Björck, Berith Helmersson. Book of abstracts, 45-45

  Konferens

  Hur kan digitalt arbete bli mer inbäddat i blindundervisningen?

  Det var det vi frågade oss när vi inledde vårt samarbete att utforska hur undervisningen didaktiskt kan designas så att digital teknik blir ett naturligt redskap i bildundervisning. Syftet för samarbetet kom att få två spår. Det främsta syftet för bildläraren var att få digital teknik mer inbäddat i bildundervisningen. Syftet för forskaren var att i samarbete med läraren designa och utvärdera en lektionssekvens där digital teknik används. Med inspiration från learning study och Ference Martons variationsteori designade vi en lektionssekvens om 10 lektioner som genomfördes under 5 veckor i en klass i årskurs 8. Uppgiften som eleverna fick var att arbeta med temat studieteknik där de skulle göra någon form av digitalt arbete kring för att förtydliga just hur studieteknik kunde användas på ett specifikt sätt. Syftet var att kunna visa arbetet för yngre elever så att de skulle förstå hur studieteknik kan hjälpa dem i studierna. Lektionssekvens som designades kring detta genomfördes, utvärderades och bearbetades för att nästa termin genomföras i en ny klass. I denna presentation redogör vi för vårt projekt och de erfarenheter som vi fick genom vårt samarbete.

  Läs mer om Digitalt arbete i bildundervisningen

• Dialog och respons viktigt i en estetisk lärprocess

  2015. Catrine Björck.

  Konferens

  En estetisk lärprocess kan beskrivas som en skapande process där vi använder olika sätt och modaliteter för att uttrycka oss. I en estetisk lärprocess kan lärare och elever mötas med olika utgångspunkt och arbeta undersökande så att olika vägar kan tas och olika åsikter komma fram. Under en estetisk process reflekteras, omvärderas och omarbetas. Därför är interaktion och respons från andra viktigt för att få syn på möjliga vägar i den skapande processen och för att synliggöra olika förståelse.

  I min avhandling ”Klicka där!” har jag undersökt hur några bildlärare lägger upp och genomför sin undervisning när eleverna arbetar digitalt. I studien har jag använt den ryske språkteoretikern Michail Bakhtins tankar om dialogism i vilket lärandet ses som en dialog, där lärare och elever tillsammans skapar förståelse.  Ett resultat av undersökningen visar att i den skapande process som sker digitalt ges lite utrymme för respons från andra. När olika uttryck snabbt kan provas i datorn förloras många tillfällen till gemensam reflektion om till exempel vilket bildutsnitt eller vika bildtecken som fungerar bäst för det eleven vill kommunicera. Eftersom läraren blir upptagen med att hjälpa de elever som först måste erövra tekniken blir de vana elevernas process relativt ouppmärksammade av läraren.  

  Det är därför av vikt att läraren didaktiskt planerar in aktiviteter som ger möjlighet för eleven att presentera sina intentioner och sin process och som ger möjlighet att reflektera och omvärdera utifrån dialog med andra.

  Läs mer om Dialog och respons viktigt i en estetisk lärprocess

• Datorn i bildundervisningen

  2012. Catrine Björck.

  Konferens

  Hur arbetar bildlärare när eleverna använder datorn för sitt skapande?

  I dagens samhälle behöver vi arbeta aktivt med att lära barn och unga hur vi kan kommunicera med bilder, filmer mm. Vi behöver arbeta med att ge barn och unga förutsättningar för att tolka och förstå den värld de möter varje dag bland annat via digitala medier. Bildämnets roll i skolan är bland annat att arbeta med detta. När bildundervisning bedrivs med hjälp av digitala tekniker som t.ex. en dator ges möjlighet att arbeta med nya områdena. Den stora tillgången till bilder från nätet ger en annan möjlighet att använda och kombinera bilder och texter som man själv inte åstadkommit från grunden och därmed skapa något eget. Med datorn kan man också kombinera multimodala uttrycksformer så som bild, text och ljud. Detta skapar nya möjligheter att i undervisning arbeta med vad visuella uttryck gör och hur de skapar mening, förutom att också lära sig tekniker för detta.

  Dessa nya vägar till visuella uttryck skapar också nya förutsättningar för lärarens arbete. Det finns ett behov av att få kunskap kring hur vi som lärare kan arbeta med multimodala uttryck, arbetsformer och uppgifter med eleverna. Mitt forskningsfokus ligger därför främst på bildpedagogens roll i arbete med digitala tekniker. Det jag undersöker är hur bildläraren lägger upp sin undervisning, kommunicerar och interagerar med eleverna i olika situationer när eleverna arbetar vid datorn. Vilka utmaningar och frågor ställs läraren inför? Hur arbetar läraren för att förmå eleverna att använda tekniken och de möjligheter som den ger för att arbeta med bildämnets innehåll? Genom att belysa olika delar i bildlärarens arbete under lektioner där eleverna arbetar vid en dator, hoppas jag kunna få kunskap om och ge en ökad förståelse för den komplexa kunskap bildläraren behöver i sin utövning.

  Läs mer om Datorn i bildundervisningen

• Is the role as an Art teacher different, when pupils use the computer as a tool?

  2011. Catrine Björck.

  Konferens

  In Swedish compulsory school the subject Art contains all sorts of visual culture and therefore also work with digital techniques. It offers the opportunity to find new ways to work with pupils and to use new techniques to develop education in visual culture. The Digital media gives other possibilities for pupils to use pictures from the Internet and convert them to something of their own, and gives the opportunity to create artifacts pupils cannot create with traditional methods. Do the medium also invite new ways to work in schools?

  In my research I study the teachers’ roles when the pupils are using a computer to create their art work, presentations, films etc. Work with computers raises new questions for teachers and pupils to deal with. I study what kind of problems/questions they have to tackle in lessons, and what strategies they use. I also hope to find out in what way teacher design lessons, to make pupils understand the impact of images and to develop the pupils´ own creativity and understanding of the visual culture we live in today. To find this out, I study in what way teachers interact with their pupils to stimulate them to develop their visual/media literacy. My approach is ethnological, and the method consists of interviews and observations using a small video camera placed on the teacher and also by taking notes in the classroom.

  Läs mer om Is the role as an Art teacher different, when pupils use the computer as a tool?

• CHILDREN AND VISUAL/MEDIA LITERACY

  2010. Catrine Björck.

  Konferens

  In my research I am looking at art teachers’ roles when the pupils use the computer as a tool, and use visual material from their own everyday visual experiences and cultures. I will observe what kind of problems/questions they have to tackle in lessons. I will also study if and in what way teachers interact with their pupils to stimulate them to develop their visual/media literacy. I have just started my work in observing art classes when they are working with computers. At this point in my research it would be helpful to get the opportunity to hear others opinion about what visual/media literacy might include, and to discuss what it means and can be. The opportunity, to hear others opinion about visual/media literacy, will help me broaden my horizon. This would help me to find different angels in my own material in the future when I start analyzing, and it will hopefully also help me in my observations in knowing what to look for.

  Läs mer om CHILDREN AND VISUAL/MEDIA LITERACY

• Communication with images

  2010. Catrine Björck.

  Konferens

  In this presentation I would like to present an example of my visual research material and discuss methods of analysis.

  The aim with my research is to get an understanding for how teachers work and can work with picture analysis in the compulsory school on the basis of young people's own image world and with digital techniques.

  My experience is that teachers work with this following a tradition and that teachers feels secure in having a picture or a recognized process to assess and to evaluate. I think art education to a greater extent must work with the consumption and use of images.

  In art education today we also have to work with digital techniques in a greater extent so that we prepare pupils for the big amount of pictures they meet in everyday life. In work with picture communication and digital techniques we give pupils a possibility to take an active interest in ideological and cultural questions and to be an active citizen.

  The National Evaluation of the art subject NU-03 supports my opinions and is the basis for my thoughts. The report highlights the use of converting the subject to more of a communication subject, where interpretation and reception of images play a more prominent part than we see today. The authors of the report NU-03 also point out the importance of using digital techniques in order to strengthen the use in working life and society.

  My principal research focus lies on the teacher role in work with digital techniques. How do they work with images from e.g. homepages, films on the Internet, where pupils often locate themselves? In what way do teacher design lessons to make pupils understand the impact of images and in order to develop pupils own creativity and understanding of the visual culture that is surrounding us in society? In the use of a digital medium the pupils will be given another possibility to expose their creativity for others in society.

  In the study I want to elucidate the teacher's role in this kind of work.

  Central issues for the study are:

  • How can teachers work with communication on the basis of the pupils own world of images?

  • Which role do teachers have in work with digital techniques?

  • How can assessment be made of interpretation and reflection rather than the production of images?

  Theoretical framework and Method

  My theoretical framework is in the social semiotic area and I am also interested in using ethno methodology and conversation analysis in my study.

  In spring 2009 I made observations in three different compulsory schools in art classes. When I did these observations I found it difficult to hear what the teachers said to the pupils in different locations in the classroom. In the autumn 2009 I did a test-study in an art class in compulsory school, to see how the use of observation with video cameras would work out. I had one stationary camera and one hand camera, with which I followed the teacher. I also placed a MP3 player round the neck of the teacher to test if that was a way to hear the conversations better.

  One insight of these studies is that, when I did observations without a camera I had a better overview of the action in the class. But with the hand camera I could catch different conversations and analyze them afterwards. 

  Läs mer om Communication with images

• Utvecklingsprojekt om digitalt arbete i bildundervisningen

  2018. Catrine Björck.

  Konferens

  Under 2015 och vårterminen 2016 genomfördes ett utvecklingsprojekt i samarbete mellan mig som forskare och en bildlärare med målet att designa, genomföra och utvärdera undervisning med digitalt arbete.

  Syftet med denna pilotstudie var att designa och utvärdera en lektionssekvens där digital teknik används i bildundervisning. I mitt tidigare avhandlingsprojekt ”Klicka där!” undersökte jag hur bildlärare interagerar med elever i arbete med digital teknik i bildundervisning och på vad fokus i undervisningen hamnar (Björck, 2014). I denna studie var jag intresserad av att i samarbete med läraren designa och utvärdera en lektionssekvens där digital teknik används för att kunna studera processen från start till avslut. Tillsammans med bildläraren designades därför en lektionssekvens om 10 lektioner som genomfördes under 5 veckor i en klass i årskurs 8. Det främsta syftet för bildläraren var att få digital teknik mer inbäddat i bildundervisningen och att låta eleverna själva välja på vilket sätt och i viket digitalt medium de ville arbeta (Marner & Örtegren, 2013; Örtegren, 2013). Dessa lektioner genomfördes av läraren med mig närvarande som observerande forskare. Med inspiration från Learning study och variationsteori utvärderades och justerades undervisningen för att sedan genomföras med en ny klass (Marton, 2005). Under projektet genomförde jag kontinuerligt samtal med läraren. Dessutom genomfördes intervjuer med läraren och olika elevgrupper.

  Studien har gett större förståelse kring viktiga aspekter för att få till stånd en tydlig undervisning samt hur undervisning med digitala tekniker kan organiseras genomföras.

  Läs mer om Utvecklingsprojekt om digitalt arbete i bildundervisningen

• Dialog och respons är centrala aspekter i en estetisk lärprocess

  2018. Catrine Björck. De estetiska ämnenas didaktik

  Kapitel

  I bildundervisning skapas möjlighet att genom visuell kommunikation att arbeta utifrån elevernas egna synpunkter och med områden som de vill kommunicera. Men hur ges möjlighet att utvecklas och konstruera kunskap genom hur andra förstår och uppfattar elevernas gestaltningar? Med utgångspunkt i Michail Bakhtins tankar om hur kunskap konstrueras, belyses vikten av planerade didaktiska aktiviteter för respons, för att möjliggöra att kunskap genereras i en skapande och omskapande process. I artikeln belyses också vikten av att använda begrepp förökad förståelse. Utgångspunkten är att kunskap och förståelse konstrueras i samspel med andra.

  Läs mer om Dialog och respons är centrala aspekter i en estetisk lärprocess

• Pædagogiske udgangspunkter og didaktisk planlægning for undervisning med visuel gestaltning og digital teknik

  2018. Catrine Björck. Æstetik og pædagogik

  Kapitel

  När elever i grundskolan arbetar med estetiska gestaltningar och digitala tekniker i bildundervisningen skapas särskilda förutsättningar för det pedagogiska upplägget. Hur ser det pedgogiska upplägget ut? Vilka förskjutningar görs och på vad ligger fokus iundervisningen? Genom exempel visas hur förskjutningar görs och fokus förflyttas i undervisningen till viss del på grund av den teknik som används. I kapitlet visas hur lärarna och eleverna genom det pedagogiska upplägget inledningsvis behandlar det estetiska och visuella men hur sedan en förskjutning sker ifrån visuella mot att mer handla om hur uppgiften kan lösas ur ett teknisktperspektiv. Som metodologiska och teoretiska utgångspunkteranvänds Lee S. Shulmans modell PCK, Pedagogical Content Knowledge för tematiseringen av materialet och diskursanalys med hjälp av bland annat socialkonstruktionisten John Shotters begrepp joint action (Potter, 2010, s. 670; Shotter, 1995; 1992; 2011). Materialet är hämtat från min avhandling som behandlar hur tre bildlärare i grundskolan inter agerade med eleverna i bildarbete med digitala tekniker (Björck, 2014).

  Läs mer om Pædagogiske udgangspunkter og didaktisk planlægning for undervisning med visuel gestaltning og digital teknik

• Bildundervisningens inramning påverkar elevers förståelse och genomförande

  2023. Catrine Björck.

  Övrigt

  De senaste kursplanerna i bild i Lgr11 och Lgr22 betonar ämnets betydelse för elevernas deltagande i samhället och den roll bilder spelar i vardagen. Förändringen i kursplanen gör bildämnet till ett mer samhällsorienterat kommunikationsämne, från att tidigare varit konstbetonat. Men forskning visar att det finns en skillnad mellan lärarnas intentioner och elevernas förståelse av bildundervisning.

  Läs mer om Bildundervisningens inramning påverkar elevers förståelse och genomförande

Visa alla publikationer av Catrin Björck vid Stockholms universitet