Jag undervisar i religionsdidaktik och etikdidaktik. Jag är kursansvarig samt handledare och examinator för självständiga arbeten på grund- och avancerad nivå.

Jag disputerade 2013 vid Stockholms universitet i pedagogik med den religionspedagogiska avhandlingen ”Existentiella konfigurationer. Om hur förståelsen av livet tar gestalt i ett socialt sammanhang.”. I studien undersöker jag hur unga vuxna mellan 19-29 år beskriver och förstår sina liv och vilka existentiella frågor som är centrala för de unga vuxna samt vilken betydelse det sociala och kulturella sammanhanget har för deras meningsskapande. Länk till avhandlingen.

Under de senaste åren har jag intresserat mig för och skrivit om hur yngre människor idag talar om tro och religion och bland annat vilken betydelse det kan få för religionskunskapsämnet i den svenska skolan.

Mitt intresse för religionskunskapsämnet i den svenska skolan rör bland annat  frågan huruvida ämnet kan uppfattas bidra till eller stjälpa uppväxande generationers förståelse för tro och religion. I det sammanhanget har jag bland annat undersökt livsåskådningsbegreppet.

Min post.doc studie redovisas i boken ”Delaktighetens kris. Gudstjänstens pedagogiska utmaning” (2016). Länk till förlaget. Inom ramen för studien har körsångare i en ålder mellan 19-40 år, samt präster och kyrkomusiker i fyra olika slags församlingar i Sverige intervjuats. Studien kretsar kring frågor om innebörden av begreppet delaktighet och visar att det inte går att se ett självklart samband mellan att delta och att vara delaktig. En kort presentation av studien presenteras i artikeln ”Ett pedagogiskt perspektiv på Svenska kyrkans gudstjänst”, i Svensk kyrkotidning nr 2, 2016. Länk till artikeln. 

Mellan 2017-2019 har jag haft finansiering för att som forskare följa den prioritering på gudstjänst som man genomfört i Asarums pastorat i Blekinge. Det övergripande syftet med forskningsprojektet har varit att bidra till en analys av den gudstjänstprioritering man gör samt därtill att undersöka hur olika aspekter av delaktighet utmanas, formas och förändras i gudstjänstpraktiken, under den pågående gudstjänstprioriteringen. Länk till information om forskningsprojektet. Projektet redovisas bland annat i boken "Avstånd, delaktighet, längtan. Gudstjänst i en tid av religiös förändring" (2021). Länk till Diva.

Under 2018-2019 har jag som forskare ansvarat för två projekt kring lärande och undervisning i Västerås pastorat respektive Västerås stift. Projekten redovisas i rapporten "En process på riktigt" (2019) Länk till Diva.  samt boken "Vägen är allt" (2021) Länk till Diva.

Jag har tillsammans med religionssociologen Anneli Winell, ansvarat för ett projekt om ”kallelsebegreppets giltighet” och vigningstjänst i en tid av religiös förändring. Studiens övergripande syfte har varit att undersöka och fördjupa förståelsen av hur blivande präster och pastorer idag beskriver sin kallelse, identitet och kommande uppgift inom Svenska kyrkan och Equmeniakyrkan, samt hur kan vi förstå dessa beskrivningar i en tid av religiös förändring. Projektet redovisas i boken "Kallad till präst och pastor i en tid av religiös förändring" (2023).

Under 2022 har jag ansvarat för ett projekt som ställt konfirmerade ungdomar i fokus. Syftet med projektet har varit att fördjupa förståelsen av vilken kunskap som ungdomar uppfattar sig ha fått del av under sin tid som konfirmander genom att tolka deras beskrivningar av densamma. Projektet redovisas i boken "Var är Jesus? Ungas röster om konfirmandundervisning" (2023). Länk till förlaget.

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

• Vulnerability as a Quality in the Classroom and Research in Religious Education

  2020. Caroline Gustavsson. Facing the Unknown Future, 183-193

  Kapitel

  This article discusses vulnerability in relation to experiences of religion and religious education and explores how vulnerability can be understood in two different but related areas: being a teacher and being researcher in religious education. The theoretical point of departure is taken from Brene Brown’s theory of vulnerability. Brown defines vulnerability as uncertainty, risk and emotional exposure. The exploration of the three examples provided lead to the conclusion that there are different kinds of vulnerability, depending on the content of the narrative being shared, the context where it is shared, and the time between the actual event and its narration. The article suggests a distinction should be made between ‘experienced vulnerability’, ‘processed vulnerability’ and ‘caused vulnerability’. When reflecting on the notion of time the article shows that one needs some ‘chronos’ to find the right ‘kairos’ and moment to share one’s vulnerability.… 

  Läs mer om Vulnerability as a Quality in the Classroom and Research in Religious Education

• Will there be space for young people’s own meaning-making processes in the RE classroom? Existential configurations as a concept and an educational tool

  2020. Caroline Gustavsson. Opening up spaces for meaningful engagement in educational praxis, 73-88

  Kapitel

  The aim of this chapter is to introduce the concept of existential configurations as an alternative to the concept of ‘livsåskådning’ in a Swedish context. The chapter argues that the ability of students to be active partners in creating the new multicultural or intercultural European reality will grow if we give them access to a language and to concepts that enable them to relate their own meaning-making to other people’s understanding of life. Speaking in terms of existential configurations creates the opportunity for teachers’ professional capacity to grow and gives all students the space “to develop a personal attitude to life and an understanding of how they and others are thinking and living” as stated by the curriculum (Swedish National Agency for Education, 2018).

  Läs mer om Will there be space for young people’s own meaning-making processes in the RE classroom? Existential configurations as a concept and an educational tool

• Religionspedagogik - ett forskningsfält i tiden

  2020. Caroline Gustavsson. Tidsskrift for praktisk teologi 37 (1), 78-89

  Artikel

  The aim with the article is twofold: first to present religious education in a Nordic but foremost Swedish context, second to argue for a broad understanding of the research field. Through the examples given in the article the author argue that religious education give space for reflections about teaching and learning about/of/in religious phenomena, themes and other expressions of meaning-making and the conditions for them all in religious but also non-religious settings.

  The article presents a historic background to the emergence of religious education in a Nordic context. Thereafter research will be presented as representing four different but relating themes: content, performer, aim and method.

  It is argued that religious education is a research field that contributes to a deeper reflection on the opportunities and challenges that can be seen in relation to learning in religious environments and in relation to religious, and existential themes. Religious education contributes to a deeper understanding of the meaning-making that all people share and it is therefore a topic that finds great relevance and a clear justification in our time and in a globalized world.

  Läs mer om Religionspedagogik - ett forskningsfält i tiden

• Delaktighet i praktiken

  2020. Caroline Gustavsson.

  Rapport

  Läs mer om Delaktighet i praktiken

• En process på riktigt.

  2019. Caroline Gustavsson.

  Rapport

  Läs mer om En process på riktigt.

• Svenska kyrkans huvudgudstjänst mellan tradition och förnyelse

  2019. Caroline Gustavsson. Svensk kyrkotidning (5), 144-147

  Artikel

  Syftet med artikeln är att lyfta frågan om gudstjänstutveckling i Svenska kyrkan kan uppfattas kräva dispens från kravet att inbjuda till huvudgudstjänst. Mot bakgrund av exempel från två församlingar: Helgeand och Katarina, undersöker jag hur de båda kan uppfattas ha förhållit sig till en önskan om att öka människors delaktighet, hur man, om alls, valt att förhålla sig till huvudgudstjänsten, hur man arbetat med barnens plats och hur kyrkoherdens roll och ansvar beskrivits. Resultatet av min analys gör det svårt att finna argument för att också i framtiden ge församlingar som vill arbeta för en ökad delaktighet, dispens från den ordning som annars förväntas gälla för den så kallade huvudgudstjänsten. Istället ser jag en stor poäng och ett värde i att åter och på nytt fundera över formen för den gudstjänst som alla församlingar, oberoende av geografiska och personella resurser och oberoende av den kontext där man arbetar, idag förväntas inbjuda till.

  Läs mer om Svenska kyrkans huvudgudstjänst mellan tradition och förnyelse

• Existential configurations

  2018. Caroline Gustavsson. British Journal of Religious Education

  Artikel

  This paper introduces existential configuration as a concept possibly used to describe, talk about and discuss peoples’ meaning-making, not least in religious education classrooms. The article builds on an interview study of 21 Swedish young adults from 19 to 29 years of age. Many of these young adults displayed complex methods of meaning-making that challenge some established ways of conceptualising it. Findings showed that the young adults did not all share a single political, philosophical or religious outlook on life. Some had religious beliefs and some did not, but this does not mean that the latter group did not interpret and/or desire to understand their existence. The article argues that a person having any specific outlook on life cannot be assumed if the concept is understood as a cognitive decision in relation to life questions. Based on analysis of empirical material, the article suggests the concept of existential configuration as an alternative way to conceptualise people’s meaning-making. Concepts suggested here are potentially of value for religious educators in helping open classroom dialogue on issues of existential meaning and for enabling deeper understanding of how individuals interpret and understand life in relation to others.

  Läs mer om Existential configurations

• Språkliga redskap för en gränsöverskridande interkulturell religionsundervisning

  2018. Caroline Gustavsson. Interkulturell religionsdidaktik, 252-253

  Kapitel

  I det här kapitlet presenteras ett antal språkliga redskap för en gränsöverskridandeinterkulturell religionsundervisning. Lärare vid Stockholms universitet bidrar därtill med konkreta exempel på hur begreppet existentiella konfigurationer och tillhörande begrepp, kan användas som redskap för blivande lärare i religionskunskap. Begreppen kan möjliggöra för gränsöverskridande, interaktion och ömsesidighet i klassrummets interkulturella miljö.

  Läs mer om Språkliga redskap för en gränsöverskridande interkulturell religionsundervisning

• Inclusion in the Sunday worship - a matter of knowledge?

  2017. Caroline Gustavsson. Mending the world? Possibilities and Obstacles for Religion, Church, and Theology, 455-468

  Kapitel

  Läs mer om Inclusion in the Sunday worship - a matter of knowledge?

• Delaktighetens kris

  2016. Caroline Gustavsson.

  Bok

  Den religiösa socialisationen har förändrats och allt färre deltar regelbundet i Svenska kyrkans gudstjänster. I det perspektivet utgör gudstjänstmedverkande körsångare en intressant grupp som i motsats till många andra möter kyrkans budskap med viss regelbundenhet. Körsångarna är i det perspektivet en betydelsefull grupp för att fördjupa förståelsen för hur kristen tro och gudstjänst idag upplevs. Vilken betydelse har gudstjänstdeltagandet för körsångarna själva och betraktar de överhuvudtaget gudstjänsten som ett sammanhang av betydelse för deras personliga meningsskapande?

  Inom ramen för föreliggande studie har körsångare i en ålder mellan 19–40 år intervjuats för att på olika sätt belysa frågor av detta slag. I studien har också präster och kyrkomusiker i de aktuella församlingarna intervjuats.

  Samtalen med körsångarna har givit rum för reflektioner kring bland annat vad som sägs och hörs under en gudstjänst, hur körsångarna upplever utrymmet för erfarenheter och livsfrågor samt reflektioner kring meningsfullhet och närvaro. Frågan om förhållandet mellan att delta och vara delaktig har framträtt som en avgörande faktor.

  I kyrkliga sammanhang är delaktighet ett ofta använt begrepp och betraktas då vanligtvis som något a priori gott. Men vad betyder delaktighet och blir man delaktig genom att delta?

  Studien visar att det inte finns något självklart samband mellan att delta och vara delaktig i en gudstjänst. Resultaten pekar mot vad som i ett pedagogiskt perspektiv kan beskrivas som delaktighetens kris.

  Läs mer om Delaktighetens kris

• Mellan verklighet och vision – en diskursanalys av Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete

  2016. Caroline Gustavsson. Prismet 67 (3), 201-214

  Artikel

  In the Lutheran Church of Sweden, Guidelines for the Confirmation Work serves as a framework for the confirmation process and presents the conditions within which Swedish church congregations can conduct high-quality confirmation work. The latest version of the document was presented in 2008; the previous version was released in 2000 and the version before that was published in the late 1990s. The present article aims to contribute to a perspective on the 2008 edition by exploring the discourses that are reflected in the document. The analysis reveals three dominant Orders of discourse: the target group, the context, and the content. The results raise the question of how guidelines can be expected to balance the expectations and visions from the national church, the dioceses, and the congregations.

  Läs mer om Mellan verklighet och vision – en diskursanalys av Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete

Visa alla publikationer av Caroline Klintborg vid Stockholms universitet