Profiles

Elisabet Tiselius

Elisabet Tiselius

Universitetslektor

View page in English
Arbetar vid Institutionen för svenska och flerspråkighet
Telefon 08-16 13 38
E-post elisabet.tiselius@su.se
Besöksadress Universitetsvägen 10 D
Rum D 514
Postadress Institutionen för svenska och flerspråkighet 106 91 Stockholm

Om mig

Jag arbetar som lektor i Översättningsvetenskap med inriktning tolkning, och är studierektor för tolkning på grundnivå och avancerad nivå vid Tolk- och översättarinstituet, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet

Jag disputerade 2013 vid universitetet i Bergen (Norge) med en avhandling om yrkeserfarenhet och expertkunnande hos konferenstolkar.

Undervisning

Som studierektor för TÖIs tolkkurser har jag genomfört kursutveckling för både konferestolkutbildningen och utbildningen till tolk i offentlig sektor. Jag har tagit fram och utvecklad både TÖIs masterutbildning i tolkning och den helt nya utbildningen tolkning i offentlig sektor, steg I och II. Just nu arbetar jag med att utveckla en utbildning för tolklärare.

På grundnivå och inom kandidatprogram i teckenspråk och tolkning handleder jag kandidatuppsatser och undervisar på följande kurser:

  • Tolkning i offentlig sektor steg I
  • Tolkning och översättning I med inriktning tolkning
  • Tolkning II
  • Tolkning - kandidatkurs
  • Introduktion till tolkning och tolkningsteori
  • Tolkning - tematisk fördjupning
  • Examensarbete

På avancerad nivå handleder jag master och magisteruppsatser och undervisar på följande kurser:

  • Konferenstolkutbildningen
  • Yrkesetik för tolkar i offentlig sektor
  • Tolkning - översiktskurs
  • Samtida forskning om tolkning
  • Översättningsvetenskaplig teori och metod
  • Tolkanvändning i offentlig sektor
  • Examensarbete

Forskning

Forskningsintressen

Jag är intresserad av kognitiva processer i tolkning och översättning, samt utveckling av kompetens och expertkunnande hos tolkar och översättare som en del av dessa processer. Jag undersöker också medveten/avsiktlig övning (deliberate practice) i tolkning som en del av detta expertkunnande.

Jag intresserar mig också för barn och tolkning, barn som språkliga mellanhänder och de kommunikativa processerna omkring barn i familjer med begränsade kunskaper i svenska i deras möten med det omgivande samhället.

På TÖI granskar, utvecklar och bevakar jag också på bedömning i antagnings- och slutprov i tolkning. Där arbetar jag också med pedagogik och didaktik i tolkutbildningen.

Forskningsprojekt

Jag har tre pågående projekt:

”Invisible process? Opening the black box of the community interpreter” (med Birgitta Englund Dimitrova). Projektet undersöker kognitiva processer i dialog tolkning. Vi undersöker det med psykometriska instrument, men också genom rollspel och retrospektion. Projektet har fått medel för fyra år (2017-2020) av Vetenskapsrådet (VR 2016-01118). Projekt sammanfattning (på engelska) finns här.

”Att inte tala samma språk – kommunikation och tolkanvändning i barncancervården” (med Johanna Granhagen-Jungner och Pernilla Pergert, KI). Projektet undersöker tolkning och kommunikation över språkgränser med familjer med begränsade kunskaper i svenska. Vi använder frågeformulär, intervjuer och observationer. Projektet har fått medel från Stiftelsen Frimurare Barnhusen, Sällskapet Barnavård och Barncancerfonden. 

”Communication between schools and parents - Child language brokers’ view.” Detta projekt har inte fått externa forskningsmedel men fick en hel del uppmärksamhet i media genom en dokumentär i P1, Sveriges Radio.

Dessutom publicerar jag fortfarande arbeten från mitt tidigare projekt om kompetensutveckling genom medveten/avsiktlig övning hos konferenstolkar. 

Forskningssamarbeten

Forskargruppen ”Vårdvetenskaplig barncancerforskning”, Institutionen för Kvinnors och Barns hälsa, Karolinska institutet.

Nätverket "TREC" (Translation, Reserach, Empiricism, Cognition), ett internationellt nätverk för forskning om kognitiva processer i översättning och tolkning.

2016 – 2019 Styrelseledamot i European Society for Translation Studies.

Yrkesinriktade samarbeten

Jag är yrkesverksam tolk, auktoriserad av Kammarkollegiet och medlem av Internationella konferenstolkförbundet (AIIC). Jag är också ackrediterad vid EUs institutioner. Mina arbetsspråk förutom svenska är engelska, franska och danska.
 

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • 2016. Birgitta Englund Dimitrova, Elisabet Tiselius. Reembedding Translation Process Research, 195-214

    This article discusses cognitive aspects of professional community interpreting. We give an overview of earlier research into community interpreting, arguing that cognitive aspects have largely been neglected. We propose that in building a model of the mental processes of the community interpreter, different kinds of monitoring are a crucial and pervasive component. Monitoring contributes to and enables the double function of the interpreter: translating and managing the interaction of the interpreted encounter. We furthermore stress the importance of the notion of professional self-concept for explaining the interpreter’s decision-making and exemplify this by analyzing turn-taking in two Swedish-Spanish interpreted encounters.

  • 2016. Johanna Granhagen Jungner (et al.). Journal of Pediatric Oncology Nursing 33 (2), 137-145

    PURPOSE: Children and families with a foreign background and limited Swedish proficiency have to communicate through interpreters in childhood cancer care centers in Sweden. Interpreter-mediated events deal with many difficulties that potentially hinder the transfer of information. The purpose of our study was to explore interpreters' experiences of interpreting between health care staff and limited Swedish proficiency patients/families in childhood cancer care.

    DESIGN: Using purposive samples, we interviewed 11 interpreters individually. The interviews were analyzed using qualitative content analysis.

    FINDINGS: Analyses of the data resulted in the main theme of creating a meeting point of understanding, constructed from 3 subthemes: balancing between cultures, bridging the gaps of knowledge, and balancing between compassion and professionalism.

    DISCUSSION: Our result shows that in order to create a sustainable meeting point of understanding, it is necessary to explain both the context and cultural differences. These results suggest that the responsibility for information transfer lies with both the health care profession and the interpreters. Tools have to be developed for both parties to contribute to creating the meeting point of understanding.

  • Kapitel Accuracy
    2015. Elisabet Tiselius. Routledge encyclopedia of interpreting studies, 3-4
  • Kapitel Expertise
    2015. Elisabet Tiselius. Routledge encyclopedia of interpreting studies, 152-155
  • 2014. Elisabet Tiselius. Fleks: Scandinavian Journal of Intercultural Theory and Practice 2 (2), 1-14

    Students of public service interpreting come from a variety of backgrounds. A typical groupof interpreting students includes a mix of students from different immigrant communitiesand from Norway’s majority population group, as well as students from varied educationalbackgrounds. Students have also had varying private and professional experiences withinterpreting. This heterogeneity represents a challenge for teachers attempting to create alevel playing field for all students, but it is also an asset for students, for instance because itcreates communities of learning (Bielaczyc and Collins 1999). Furthermore, in theinterpreter training field there is a lively methodological and didactic discussion, often withevidence-based pedagogical papers (Napier 2013). There are, however, fewer publicationson general pedagogical approaches to interpreter training (Sawyer 2004 and Gile 2009being important exceptions). This article looks at interpreter training in Norway anddiscusses the pedagogical approach it represents. The aim is to suggest how a level playingfield in interpreter training can be created from a pedagogical and methodologicalperspective using common higher education methodologies such as critical incidenttechnique (Chell 2004), constructive alignment (Biggs 2003) and experiential learning (Kolb1984), several of which are already in use in interpreter training in Norway.

  • 2013. Elisabet Tiselius (et al.).

    Avhandlingen undersöker tolkningsprocessen och tolkprodukten hos konferenstolkar med olika lång tolkerfarenhet. Detta görs utifrån expertteorin (jmf Ericsson, Charness och Hoffman 2007) tillämpad på tolkning. Enligt expertteorin använder mycket skickliga utövare, oberoende av fält, samma typer av processer och strategier för att nå den absoluta toppen inom sitt gebit. En viktig del av expertteorin är medveten eller avsiktlig övning (deliberate practice), en särskild typ av övning som mycket skickliga utövare använder sig av för att förbättra sin insats.

    Avhandlingen bygger på fyra olika studier om två olika grupper av deltagare. Deltagarna simultantolkar ett eller två tal från engelska till svenska. Två grupper – en tvärsnittsgrupp med nio deltagare på tre olika tolkerfarenhetsnivåer (ingen erfarenhet, kort erfarenhet och lång erfarenhet) samt en longitudinellgrupp med tre deltagare som spelats in vid två olika tillfällen med 15 års mellanrum – analyserades utifrån både process och produkt data. Tolkprocessen studerades genom att analysera och kategorisera process problem, monitorering och tolkstrategier som tolkarna rapporterat om under retrospektion efter tolkning. Tolkprodukten analyserades genom holistiska bedömningsskalor, en för förståelighet och en för nivån på informationsöverföring. Vidare genomfördes också djupintervjuer med deltagarna i det longitudinella materialet. Syftet var att undersöka hur de uppfattade medveten/avsiktlig övning och hur de såg på sin utveckling och övning av tolkfärdigheten. En viktig del av avhandlingen, förutom resultaten, är utvecklingen av de holistiska bedömningsskalorna (utvecklade från Carroll 1966) och utvecklingen av metoden i djupintervjustudien.

    Slutsatsen i avhandlingen är att det finns en mätbar skillnad i tolkfärdigheten mellan tolkar med liten eller ingen tolkerfarenhet och tolkar med lång tolkerfarenhet. Denna slutsats fick dock inte stöd i det longitudinella (och intra-individuella) materialet. Skillnaderna mellan grupperna i tvärsnittsmaterialet var också tydliga i processdata. Erfarna tolkar stöter på färre process problem än tolkar med kortare erfarenhet. Det fanns också tydliga skillnader vad gäller förekomsterna av monitorering (alltså kontroll av tolkprocessen och produktionen) mellan erfarna tolkar och övriga deltagare. Monitorering verkar vara en skiljelinje mellan erfarna och oerfarna tolkar, de erfarna tolkarna hade mer process kapacitet tillgänglig för att monitorera sig själva. Detta stöddes också till viss del av djupintervjuerna, där deltagarna rapporterade hur de ständigt utvärderar sig själva i syfte att förbättra sin insats. Ett nyckelantagande som slogs fast i början av projektet – nämligen att erfarna tolkar skulle hävda i djupintervjuerna att de ägnade mycket tid åt att öva färdigheten – fick, till författarens förvåning, inte stöd. Tolkarna rapporterade om många övningslika aktiviteter, men hävdade samtidigt att de inte övade.

    Avhandlingen avslutas genom ett önskemål om fler studier med fokus på medveten/avsiktlig övning bland tolkar. Dessutom föreslår författaren också att termen “experttolk” eller “expert” ska användas med stor försiktighet i forskningsstudier om just expertkunnande i tolkning. Författaren efterlyser också en bredare diskussion om expertkunnande och medveten/avsiktlig övning. 

Visa alla publikationer av Elisabet Tiselius vid Stockholms universitet

Senast uppdaterad: 7 juli 2017

Bokmärk och dela Tipsa