Profiles

Helena Falkenberg

Post-doc

View page in English
Arbetar vid Psykologiska institutionen
Telefon 08-16 38 75
E-post hfg@psychology.su.se
Besöksadress Frescati hagväg 14
Rum 355
Postadress Psykologiska institutionen 106 91 Stockholm

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • 2016. Helena Falkenberg (et al.). Inkluderande och hållbart arbetsliv, 23-23

    Arbetsmarknaden i Sverige är könssegregerad. Det innebär att kvinnor och män i hög grad arbetar i olika sektorer och har olika yrken. Det gör att sektor och yrke behöver tas med när hälsoskillnader mellan kvinnor och män ska undersökas. Den här studien undersöker likheter och skillnader i arbetsklimat och hälsobesvär bland kvinnor och män som arbetar i samma sektor, i samma organisation och har samma yrke. Först jämförs arbetsklimat och hälsobesvär mellan kvinnor och män. Sedan undersöks sambanden mellan arbetsklimatet och hälsobesvär för kvinnor och män. Resultaten baseras på självrapporter i enkäter från 95 kvinnor och 105 män som arbetade som läkare på ett och samma akutsjukhus i Stockholm. Resultaten visade inga statistiskt säkerställda skillnader mellan kvinnor och män när det gällde upplevelser av arbetet, arbetsrollen, ledarskapet eller organisationen. Dock rapporterade kvinnorna att de upplevde sammanhållningen och samarbetet i arbetsgruppen som lägre än männen. Kvinnorna rapporterade också mer av både psykiska och fysiska hälsobesvär jämfört med männen. Både sammanhållning och samarbete i arbetsgruppen var relaterade till färre hälsobesvär, men bara för männen. Den här explorativa studien visar att det kan finnas likheter i arbetsklimatet bland kvinnor och män när arbetssituationen är likartad, men tyder också på att en del av de skillnader som finns i den segregerade arbetsmarknaden också tycks vara närvarande för kvinnor och män som arbetar i samma sektor, organisation och yrke.

  • 2016. Helena Falkenberg.

    Arbetsmarknaden i Sverige är könssegregerad. Det innebär att kvinnor och män i hög grad arbetar i olika sektorer och har olika yrken, vilket kan påverka både arbetsmiljö och hälsa. Sektor och yrke behöver därför tas i beaktande när arbetsmiljö och hälsa jämförs mellan kvinnor och män. Denna studie utgår från en modell där arbetsmiljö utgörs av fem dimensioner som tillsammans skapar ett arbetsklimat. De fem dimensionerna består av arbetet, arbetsrollen, arbetsgruppen, ledarskapet och organisationen. Syftet med studien är att undersöka likheter och skillnader i arbetsklimat och hälsorelaterade besvär bland kvinnor och män som har en liknande arbetssituation, det vill säga som arbetar i samma sektor, i samma organisation och har samma yrke. Dels jämförs arbetsklimat och hälsobesvär mellan kvinnor och män. Dels prediceras hälsobesvär utifrån arbetsklimatet för kvinnor och män.

  • 2016. Magnus Sverke (et al.).

    Den här kunskapssammanställningen utgår från ett uppdrag från Arbetsmiljöverket med syfte att utifrån befintlig forskning klargöra vilka samband som finns mellan organisatoriska och psykosociala faktorer i arbetet i förhållande till olika arbets- och hälsorelaterade utfall bland yrkesarbetande kvinnor och män. Ytterligare ett syfte består i att beskriva hur vanligt förekommande olika organisatoriska och psykosociala faktorer är bland yrkesarbetande kvinnor och män. För att kunna hantera ett sådant omfattande uppdrag behövs en strukturerad ansats. För att klargöra om och hur olika faktorer i arbetet hänger samman med olika utfall identifierades relevanta systematiska översiktsstudier, inklusive metaanalyser och systematiska litteratursammanställningar, genom litteratursökning i databaser som samlar internationell och nationell forskningslitteratur. Olika söktermer användes för att identifiera sådan forskningslitteratur samt systematiska litteraturöversikter från svenska myndigheter som undersöker samband mellan olika organisatoriska och psykosociala faktorer i förhållande till olika utfall. Tidsperioden för litteratursökningen begränsades till de senaste tio åren.

    Utifrån litteratursökningen identifierades 27 olika arbetsmiljöfaktorer. Med utgångspunkt i etablerade teorier och modeller inom forskningsområdet kategoriserades dessa faktorer som organisatoriska eller psykosociala. Sammantaget identifierades 8 organisatoriska faktorer och 19 olika psykosociala faktorer. Återigen användes befintlig forskning för att definiera och kategorisera de psykosociala faktorerna som krav eller resurser. Kategoriseringen av krav och resurser resulterade i 13 krav och 6 resurser. Bland de organisatoriska faktorerna ingick exempelvis skiftarbete, typ av anställning, ledarskap och organisationsförändring. De psykosociala faktorerna inkluderade bland annat krav i form av spänt arbete och anställningsotrygghet medan resurser exempelvis inkluderade kontroll och socialt stöd.

    För att klargöra hur vanligt förekommande de identifierade organisatoriska och psykosociala faktorerna är bland kvinnor och män användes nationellt representativ statistik. Sammanställningen av underlaget visar på vissa skillnader mellan yrkesarbetande kvinnor och män i Sverige. Exempelvis är det en större andel kvinnor än män som arbetar deltid, har skiftarbete och anger höga krav och lägre resurser. Jämfört  med kvinnor är det exempelvis en större andel män som har långa arbetstider. För övriga organisatoriska och psykosociala faktorer är dock andelen kvinnor och män överlag relativt jämförbar.

    I de systematiska översiktsstudier som utgör grund för den här kunskapssammanställningen finns olika samband. Vi kodade de samband som anger hur olika organisatoriska och psykosociala faktorer är kopplade till olika utfall. Den här kodningen resulterade i att vi identifierade 23 olika utfall. De här utfallen delades in i två övergripande kategorier, nämligen arbets- och hälsorelaterade utfall. Arbetsrelaterade utfall omfattar tre underkategorier: arbetsrelaterade attityder, arbetsrelaterade beteenden och andra arbetsrelaterade utfall. Den andra övergripande kategorin, som inkluderar hälsorelaterade utfall, delades in i psykisk respektive fysisk hälsa. Sammantaget resulterade det här i ett stort antal möjliga samband att undersöka.

    De övergripande samband som framkom visar vad som är känt från tidigare systematiska översiktsstudier, nämligen att en rad olika organisatoriska och psykosociala faktorer har betydelse för olika ar bets- och hälsorelaterade utfall. När det gäller kvinnor och män mer specifikt, eller yrken och sektorer där kvinnor eller män är i majori tet, är kunskapsläget mer oklart. Den slutsatsen gäller med utgång punkt i vad som framgår av systematiska litteraturöversikter och metaanalyser. De samband som ändå finns rapporterade för kvinnor respektive män tyder dock på att betydelsen av olika organisatoriska och psykosociala faktorer för olika utfall är jämförbar för kvinnor och män. Det relativt sett oklara kunskapsläget kan hänga samman med att separata analyser av samband för kvinnor respektive män försvåras av att enskilda studier inte alltid analyserar samband separat för kvinnor och män.

    Med tanke på att det finns vissa variationer i förekomsten av olika organisatoriska och psykosociala faktorer mellan kvinnor och män kan det möjligen framstå som något förvånande att resultaten på en övergripande nivå visar att betydelsen av organisatoriska och psykosociala faktorer för olika arbets- och hälsorelaterade utfall är jämförbar för kvinnor och män. Det är dock viktigt att beakta att variationer i förekomst av organisatoriska och psykosociala faktorer mellan kvinnor och män bara ger en del av en komplex bild. Befintlig offentlig statistik avseende organisatoriska och psykosociala faktorer skulle kunna länkas till olika utfall för att klargöra och följa utvecklingen av sambanden mellan arbetsmiljöfaktorer och relevanta utfall över tid. Sådana analyser skulle kunna bidra till bättre förståelse av skillnader och likheter mellan kvinnor och män, liksom mellan kvinnor och män i kvinno- respektive mansdominerade yrken och sektorer.

    Sådana analyser skulle, tillsammans med forskning som belyser arbetsmiljön och dess konsekvenser i olika organisatoriska kontexter, ge värdefulla bidrag för att bättre förstå kvinnors och mäns arbetsvillkor. Sådana underlag skulle också underlätta för arbetsgivare att följa lagstiftning och regelverk kring arbetsmiljö och även underlätta Arbetsmiljöverkets inspektionsarbete för att främja ett hälsosamt och hållbart arbetsliv för olika grupper av anställda. De samband som dokumenteras i den här kunskapssammanställningen visar att alltför höga krav och begränsade resurser i arbetet generellt sett hänger samman med lägre arbetstrivsel, en ökad vilja att säga upp sin anställning samt sämre psykisk och fysisk hälsa. Resultaten visar också att det finns en gedigen kunskap om vilka organisatoriska och psykosociala faktorer som kan bidra till positiva arbets- och hälsorelaterade utfall. Det visar på vikten av att främja en generellt god arbetsmiljö, för kvinnor såväl som för män, för olika yrken och för arbetsmarknadens olika sektorer.

  • 2016. Helena Falkenberg. Makt och inflytande i arbetslivet, 220-239

    Arbetslivet är till sin karaktär hierarkiskt. Trots det fokuserar arbets- och organisationspsykologin inte på maktfrågor, utan mer på den anställdes möjligheter till kontroll över den egna arbetssituationen. Här ges ett perspektiv på betydelsen av social status i arbetslivet.

  • 2016. Helena Falkenberg (et al.). Posters from the 2016 workshop

    The Swedish labor market is gender segregated. This means that gender differences in health can be confounded by factors associated with sector and occupation. Thus, sector and occupation need to be considered when comparing work environment and health between women and men. This study uses the theoretical model of psychological work climate that specifies the work environment in terms of five dimensions. These five dimensions are characteristics of the job, role, workgroup, leadership and organization. The aim of the present study was to explore similarities and differences between women and men who have similar working conditions (working in the same sector, in the same organization, and in the same occupation). Women and men were compared regarding 1) levels of work climate and health complaints and 2) how the work climate related to health complaints.

  • 2016. Helena Falkenberg (et al.).

    The Swedish labor market is gender segregated. This means that gender differences in health can be confounded by factors associated with sector and occupation. Thus, sector and occupation need to be considered when comparing work environment and health between women and men.  This study uses the theoretical model of psychological work climate that specifies the work environment in terms of five dimensions. These five dimensions are characteristics of the job, role, workgroup, leadership and organization. The aim of the present study was to explore similarities and differences between women and men who have similar working conditions (working in the same sector, in the same organization, and in the same occupation). Women and men were compared regarding 1) levels of work climate and health complaints and 2) how the work climate related to health complaints.

Visa alla publikationer av Helena Falkenberg vid Stockholms universitet

Senast uppdaterad: 16 maj 2017

Bokmärk och dela Tipsa