Delade värden: kreativa länkar, hybriditet och innovation i vikingatida nätverk

Ca år 995 påbörjades i nuvarande Danmark, Norge och Sverige en myntning som imiterade den samtida engelska. I mer än 30 år förbands engelsk och skandinavisk myntning med varandra. Både individer (beställare, myntmästare, hantverkare) och föremål (t.ex. myntstampar) förflyttades mellan myntorterna. Myntning anses ofta uttrycka härskarens rättigheter och förmåga att genomdriva en valuta i sitt maktområde. I den angloskandinaviska myntningen urskiljs istället ett nätverk som inte begränsas av riken eller kungar utan skär på tvärs och har kopplingar från väst (England) till öst (Bysans) över Skandinavien och södra Östersjöområdet.

Skandinavernas jakt på utländska silvermynt under vikingatiden avspeglar sig i en mängd arkeologiska fynd. Dels de stora silverdepåer (skatter) som är en av de mest spektakulära vikingatida fyndtyperna, och mycket karaktäristisk för Skandinavien. Dels omvandlades mycket av silvret förmodligen till silversmycken och dräktdetaljer, vilka inte bara användes till allmän prydnad utan också markerade social tillhörighet och identitet. Silvret hade förmodligen en viktig roll i transaktioner av särskild social betydelse såsom brudgåvor eller jordköp, men användes inte egentligen som mynt. De första inhemska mynten måste också ha gjorts av omvandlat, importerat silver, eftersom ingen lokal silverproduktion fanns. Men vad gjorde det aktuellt att ta upp ett utländskt bruk (myntning), och varför använda utländska förlagor istället för helt egna bilder och inskrifter? Svaret bör ligga i elitens önskan att manifestera sig på samma sätt som de utländska makthavarna, särskilt med kristna ideologiska förtecken. Inte förrän senare under 1000-och 1100-talen kom den skandinaviska ekonomin att egentligen baseras på myntbruk. Myntmaterialet tydliggör hur ”social” teknologi är: beroende av val, samarbetsförmåga, talang, kapital mm. Genom myntens bilder och inskriptioner ges unika möjligheter att närstudera en förändringsprocess i det förflutna, olika nivåer och aktörer i nätverket, rörelsemönster, och de ideologiska och historiska sammanhang som motiverade olika val.

Projektet sammanför i två fallstudier tidigare och egen grundforskning med ett modernt teoretiskt ramverk, till en fördjupad tolkning och kulturhistorisk analys av myntmaterialet. Syftet är att belysa vikingatidens nätverk på såväl elit- som hantverkar- och brukarnivå. Imitationer och kopior nedvärderas ofta utifrån nutidens uppfattningar om autenticitet som ett avgörande värde i sig. Projektet framhåller istället imitationernas kreativa, innovativa och hybrida karaktär. Genom en sådan förståelse av imitationer, kan vi också närma oss en fördjupad förståelse av föremålens vidare betydelser.

Projektet finansierades av Vetenskapsrådet. Monografin "Sharing Values" har antagits för publikation av Routledge [publ. 2020].
 

Närkes vikingatida skatter och mynt

Projektet undersöker Närkes vikingatida skattfynd och myntfynd för att nå ny kunskap dels om själva fynden, dels för att bättre förstå deras roll i sin samtid. Varför lades fynden ner? Var kom föremålen ifrån? Och mot vilken bakgrund genererades det överskott som kunde ge upphov till en skatt?

I landskapet Närke har några av Sveriges största och märkligaste vikingatida skattfynd kommit fram: särskilt fynden från Eketorp (Edsbergs sn) och Sandtorp (Viby sn) är spektakulära i sin rikedom och spännvidd i materialet. Fynd som det från Råsta (Stora Mellösa sn) är exempel på en helt annan och lika intressant komposition genom att enbart innehålla ett urval silversmycken. De närkingska fynden innehåller ovanligt mycket material från de islamiska områdena för att ligga så långt västerut. Sammantaget ger Närkes vikingatida skattfynd en koncentrerad insikt i både hur varierad kategorin ”skattfynd” är och hur mynt och föremål rört sig från sina ursprungsområden.

Genom att bl.a. kontrastera och komplettera de bilder som ges av skatt- och gravfynd, göra kopplingar till fyndkontexterna och landskapets karaktär, samt jämföra materialet med den generella bilden för omgivande landskap och Skandinavien i stort, är syftet att kunna tolka och kontextualisera fyndens innehåll och deras roll i det samtida Närke.

Projektet finansieras av Allan Wetterholms stiftelse. Projektgrupp: Nanouschka M. Burström (PI) och dr Florent Audy, i samarbete med Örebro läns museum.

Publikationer:

2019. The Chair. Situating knowledge and authority in Viking and Medieval Scandinavia. I: Ljung, Cecilia et al. (red.), Tidens landskap. En vänbok till Anders Andrén. Stockholm: Stockholms universitet (157-9). (Burström, N.M.)

2020. Närkes vikingatida skatter och mynt: elitnätverk och unika föremål. I: Ljunge, M. (red.) Metalldetektering inom Arkeologi och Forskning. Örebro (67-93). (Audy & Burström).

2020. A Treasured Persona. Current Swedish Archaeology (Vol. 28). (Burström, N.M.)

[2021] Tracing Elite Networks. Viking and Medieval Scandinavia. (Audy, F.)

 

Building for Glory

Projektet fokuserar två frågor av generell giltighet för forskning kring myntfynd och myntanvändning i kyrkor, exemplifierat genom två medeltida småländska kyrkor, Arby och Gränna. Den ena frågan rör relationen mellan myntbruk i kyrkor och äganderätten till kyrkan, som kunde tillhöra antingen en privatperson eller en församling. Vilka skillnader i myntbruk kan detta ha orsakat? Kan vi se sådana skillnader och förändringar i det arkeologiska myntmaterialet? En central tanke här är att mynt speglar och är del av sitt historiska sammanhang, men även påverkade människors vardag och religiösa liv (t.ex. genom användning för avlat, mässor, utsmyckning av kyrkorummet, ombyggnader och maktrelationer).

Den andra frågan är sambandet mellan myntfynd i kyrkor och övrigt myntbruk i samhället. Hur ska vi tolka skillnader i fyndmönster och fluktuationer i deponeringen? I vilken utsträckning kan myntfynd från kyrkor extrapoleras för att tolka ekonomiska företeelser och myntens roll utanför kyrkans specifika sammanhang? Här är det viktigt att noga utvärdera depositionsprocesser och fyndmassans sammansättning. Denna del av undersökningen tränger bortom den vanliga synen att kyrkan är ett ”samhälle i miniatyr”, vilket delvis accepteras men också ifrågasätts utifrån kyrkans och de kyrkliga handlingarnas särpräglade karaktär som sätter en speciell ram för de artefakter som brukas och återfinns där.

Forskningsprojektet ingår i projektet Religion and Money: The Economy of salvation in the Middle Ages (Norges forskningsråd 2013-2015, PI professor Svein H. Gullbekk, Oslo). Projektet sammanför forskare inom antropologi, arkeologi, historia, lingvistik, numismatik, religionshistoria och teologi från Danmark, Finland, Norge, Storbritannien, Sverige och USA. http://www.khm.uio.no/english/research/projects/religion-and-money/

Publikationer: [I tryck 2021] Building for Glory. The House of the Lord in Gränna and Arby, Småland. I: Gullbekk, S., Kilger, C., Roland, H. och Kristensen, S. (red.), The use of money in religious and devotional contexts: Coin finds in churches in Scandinavia, Iceland and The Alpine Region. London: Routledge.

 

”Något gammalt, något blått, något lånat, något fått”. Ädelmetalldepåer som livsbiografier från Skandinaviens yngre järnålder.

Ädelmetalldepåer av mynt och föremål, d.v.s. silver- och guldskatter, är ett av de viktigaste och mest spektakulära arkeologiska källmaterialen från den skandinaviska yngre järnåldern (ca 400-1100 e.Kr.). Hundratals skatter har hittats i Sverige bara under de senaste tvåhundra åren, och projektet syftar framför allt till en ny och fördjupad förståelse för de föreställningar och sociala mönster utifrån vilka de tillkom. Projektet utgår från hypotesen att depåerna representerar en människas eller släkts liv över längre tid, där de olika komponenterna i depån förknippas med olika händelser såsom arv, handelsfärder, brudgåvor eller liknande. Därför fokuserar projektet på sådana skatter som innehåller en blandning av mynt och smycken, och sådana med tydliga ”kluster” av en viss typ eller från en viss tid.
Tolkningsperspektivet rör sig mellan de "små" berättelserna i en mångfacetterad verklighet, och ett kulturhistoriskt sammanhang som gav förutsättningarna för hur denna verklighet kom att gestaltas. Föremål är laddade med social mening parallellt med sina praktiska funktioner, och i projektet vill jag söka förstå järnåldersmänniskans dubbla drivkrafter beträffande ekonomiska företeelser och objekt som också ger perspektiv på vår egen tids förhållande till dessa.
Projektet innehåller en metodisk del, som i första hand använder sig av sådana depåfynd som kunnat tas upp i preparat eller förhållandevis intakta. Syftet är att undersöka de inre stratigrafier och mikrostrukturer som kan ge information om hur det gick till när fyndet deponerades: om man återkommit flera gånger till platsen, om mynt och smycken ordnats eller sorterats, vilken typ av behållare som använts etc.

Publikationer kopplade till projektet: The Hoarded Dead (2009), Rethinking Numismatics (2011), Things in the Eye of the Beholder (2014), Things of Quality (2015), A Treasured Persona (2020).
 

Korstågsromantik som politisk agenda: 1200-talets gotländska mynt

1200-talets gotlänningar präglade mynt med tydligt korstågsanknutna bilder, samtidigt som de vägrade själva delta i korstågen, och sålde hästar och vapen till ”hedningarna” på andra sidan Östersjön till den kristna kyrkans irritation. Hur kom detta sig? I konflikten mellan gamla och nya nätverk och lojaliteter, och mellan vad man säger och vad man gör, tar projektet ”Korstågsromantik som politisk agenda” sin utgångspunkt. Hur användes den materiella kulturen för att signalera politisk tillhörighet och påverka verklighetens agenda?

Med utgångspunkt från mynten kan tidens politiska och religiösa massrörelser i Östersjöområdet belysas från ett nytt håll, och en diskussion om människor, ideologi, politik, och propaganda föras, med giltighet för både historien och nutiden.

Publikationer kopplade till projektet: The Colour of Money (2010), The Hatched Cross (2012).

 
Ett eget värde: Gotlands tidigaste myntning, ca 1140-1220 (doktorsavhandling)

Under början av 1100-talet påbörjades en myntning på Gotland, enligt egen viktstandard men efter förebilder från nordvästra Tyskland och Friesland. Dessa gotländska mynt kom att användas över ett stort område runt Östersjön, de föredrogs till och med framför den kungliga myntningen i sydöstra Sverige, och blev i sin tur standard för de första baltiska myntningarna. Men varför uppstod denna myntning överhuvudtaget?

I Ett eget värde söks svaret inte främst i rent ekonomiska behov utan i det nätverksbygge som gotlänningarna ägnade sig åt under 1100-talet. Öns läge mellan flera starka makter i området gjorde det både möjligt och nödvändigt att bygga en egen plattform. Gamla och nya nätverk i öst och väst utnyttjades för att skapa ett eget värde i både materiell och immateriell bemärkelse. De egna mynten och en trygg hamn för besökare var viktiga delar av den strategin.

Med hjälp av arkeologiska, numismatiska och historiska källmaterial belyser avhandlingen såväl den tidigmedeltida myntningen i sig, som relationen mellan Gotland och andra områden på det politiska, ekonomiska, religiösa och kulturella planet. I botten ligger reflektioner kring arkeologins roll som förmedlare men även skapare av historien, samt kring hur människor och ting förhåller sig till, påverkas av och påverkar varandra. 

Publikationer:

Ett eget värde (monografi, 2008), Pax Porta Ny (2009), A Worth of Their Own (2010), Botulf - helgon eller frifräsare? (2010).

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

• Money, Coins and Archaeology

  2018. Nanouschka Myrberg Burström. Money and Coinage in the Middle Ages, 231-263

  Kapitel

  The chapter focuses on three themes: conceptions of "money" and "coins" within archaeology, coins as archaeological material, and coins as part of archaeological research history. The argument builds on many illuminating cases and examples from old and recent research within archaeology and numismatics, and theory and method are emphasised.

  Läs mer om Money, Coins and Archaeology

• Divina Moneta

  2018. Nanouschka Myrberg Burström, Gitte Tarnow Ingvardson.

  Bok (red)

  This edited collection analyses the phenomenon of coin use for religious and ritual purposes in different cultures and across different periods of time. It proposes an engagement with the theory and interpretation of the ‘material turn’ with numismatic evidence, and an evidence-based series of discussions to offer a fuller, richer and fresh account of coin use in ritual contexts. No extensive publication has previously foregrounded coins in such a model, despite the fact that coins constitute an integrated part of the material culture of most societies today and of many in the past. Here, interdisciplinary discussions are organised around three themes: coin deposit and ritual practice, the coin as economic object and divine mediator, and the value and meaning of coin offering. Although focusing on the medieval period in Western Europe, the book includes instructive cases from the Roman period until today. The collection brings together well-established and emerging scholars from archaeology, art history, ethnology, history and numismatics, and great weight is given to material evidence which can complement and contradict the scarce written sources.

  Läs mer om Divina Moneta

• Things of quality

  2015. Nanouschka Myrberg Burström. Own and be owned, 23-48

  Kapitel

  Läs mer om Things of quality

• Things in the Eye of the Beholder

  2014. Nanouschka Myrberg Burström. Norwegian Archaeological Review 47 (1), 65-82

  Artikel

  The object-biographical approach is popular and well-established in archaeology, providing useful structures for conducting investigations and creating historical narratives. The approach is attractive because it encourages the consideration of many different angles like networks, embodiment and memory. It also facilitates the appreciation of objects as agents and allows for multivocality and the treatment of multiple time layers. Still, the approach suffers from a built-in risk of constructing cumulative and pre-determined narratives, describing objects rather than providing an understanding of past worlds. These problems result from an archaeological eye which is directed mainly to the objects themselves' and the bio- (life) part, while little attention is paid to the -graphy (writing). Material aspects and scientific method are often carefully considered, while humanistic theory and methodology are little reflected upon. Here it is suggested that more weight should be given to humanistic traditions, where biographical writing as such has its own theory and strategies, one example here being object biographies in the shape of It-narratives'. The object-biographical field of archaeological study needs to be revitalized by renewed theoretical input, in particular with attention to the different strategies and myriad possibilities for writing object lives.

  Läs mer om Things in the Eye of the Beholder

• A Study of Punctuality

  2012. Nanouschka Myrberg Burström. Matters of Scale, 75-89

  Kapitel

  Läs mer om A Study of Punctuality

• Re-thinking numismatics

  2011. Nanouschka Myrberg, Fleur Kemmers. Archaeological Dialogues (2), 87-108

  Artikel

  This paper sets out to re-member coins into archaeological discourse. It is argued that coins, as part of material culture, need to be examined within the theoretical framework of historical archaeology and material-culture studies. Through several case studies we demonstrate how coins, through their integration of text, image and existence as material objects, offer profound insights not only into matters of economy and the ‘big history’ of issuers and state organization but also into ‘small histories’, cultural values and the agency of humans and objects. In the formative period of archaeology in the 19th century the study of coins played an important role in the development of new methods and concepts. Today, numismatics is viewed as a field apart. The mutual benefits of our approach to the fields of archaeology and numismatics highlight the need for a new and constructive dialogue between the disciplines.

  Läs mer om Re-thinking numismatics

• A Treasured Persona

  2020. Nanouschka Myrberg Burström. Current Swedish Archaeology 28, 247-278

  Artikel

  The theory and practice of the object-biographical approach is the backdrop for this reinterpretation of the celebrated precious metal deposition from Eketorp in central Sweden.This example serves to demonstrate the potential of the approach for assemblages as well as single objects. The Eketorp hoard is one of a category of thematically composed Viking-Age precious metal depositions and contains an exceptional number of miniatures andpendants, jewellery, and some unusual coins. This paper presents new findings from excavations in 2017 and 2019, contextualises the hoard, reinterprets a number of the artefacts and points towards possibilities for further interpretation.

  Läs mer om A Treasured Persona

Visa alla publikationer av Nanouschka Myrberg Burström vid Stockholms universitet