Profiles

Pehr Granqvist, porträtt. Foto: Niklas Björling.

Pehr Granqvist

Professor

View page in English
Arbetar vid Psykologiska institutionen
Telefon 08-16 36 81
E-post pehr.granqvist@psychology.su.se
Besöksadress Frescati hagväg 14
Rum 128
Postadress Psykologiska institutionen 106 91 Stockholm

Om mig

Just nu är jag forskningsledig stora delar av tiden. Min undervisning består för närvarande av ströföreläsningar om anknytning, psykologins idémässiga förhistoria och vetenskapsteori på olika kurser och program vid institutionen. I övrigt består mina arbetsuppgifter av forskning kring en mängd olika företeelser som i de flesta fall på ett eller annat sätt berör anknytningsteori.

Jag disputerade i psykologi vid Uppsala universitet år 2002 på en avhandling som relaterade anknytningsteori till olika aspekter av religiositet. Därefter verkade jag som post-doc, vik lektor och forskarassistent vid samma universitet. År 2004 blev jag docent i psykologi. Jag kom till Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet år 2009, som forskarassistent och lektor. Jag fungerade som studierektor för forskarutbildningen i psykologi 2011-2015. Jag blev professor i psykologi 2015.

Jag deltog nyligen i en internationell expertpaneldiskussion om "Infant disorganized attachment: The key questions", avsedd att vara till hjälp för praktiker och kliniker. Filmad vid UC Berkeley, Jan 2017, och tillgänglig på: www.youtube.com

Just nu skriver jag på ett bokmanuskript (kontrakterat för Guilford) på temat anknytning-religion.

Undervisning

Just nu är jag forskningsledig stora delar av tiden. Min undervisning består för närvarande av ströföreläsningar om anknytning, psykologins idémässiga förhistoria och vetenskapsteori på olika kurser och program vid institutionen.

Forskning

Forskningsprojekt

(1) Anknytning och religion

Forskningen kring anknytning och religion handlar om hur individers religiositet och andlighet är kopplade till deras övriga anknytningsrelationer och -erfarenheter. Från utvecklingspsykologi kommer den anknytningsteoretiska grunden. Denna består dels av en evolutionsteoretisk modell över varför och hur barn och deras föräldrar utvecklar starka känslomässiga band till varandra, dels av beskrivningar av individuella skillnader i anknytning och deras betydelse för olika aspekter av barnets utveckling. Några av de religiositetsaspekter vi har tittat på är religiösa förändringar över tid, gudsbild, nyandlighet, och olika utvecklingsvägar till religiositet (via socialisering och reglering av negativa känslomässiga tillstånd). Dessa fenomen studeras empiriskt i relation till de olika anknytningsmönster som beskrivs inom anknytningsteorin. Vi har också fokuserat på behovet av metodologiska förbättringar och har genomfört anknytnings- och religiositetsstudier med prospektiva longitudinella och experimentella designer, liksom med mer indirekta, implicita metoder för att studera både anknytning och religiositet. Jag betonar ett livscykelperspektiv för utvecklingen av anknytning och religiositet med fokus på kopplingar däremellan från tidig barndom till sent vuxenliv. Utöver nedanstående samarbetspartners har många uppsatsstudenter varit involverade i forskningen under årens lopp.

Finansiellt stöd har givits av Riksbankens Jubileumsfond, Alrutz fond, The Sasakawa Young Leaders' Fellowship Fund och Vetenskapsrådet.

Samarbetspartners inkluderar Anders G. Broberg, Andreas Birgegård, Rosalinda Cassibba, Jane Dickie, Mari Fransson, Berit Hagekull, Tord Ivarsson, Lee Kirkpatrick, Mary Main, Mario Mikulincer och Phillip Shaver.

(2) Neurovetenskap och religion

Religiositetens neurovetenskap är ett framväxande forskningsfält inom vilket man studerar religiösa erfarenheter i relation till neurokognitiva processer, inklusive olika hjärnaktivitetsmönster. Vi genomförde en stor experimentell replikeringsstudie av en serie experiment som utförts i Kanada av Dr. Michael Persinger med kollegor, som menar sig ha funnit att andligt relaterade upplevelser (t.ex. ”sensed presence”) resulterar från aktivering av delar av hjärnans s.k. limbiska system. I linje med deras procedur tillämpade vi svaga, komplexa magnetfält på deltagarnas temporallober för att testa om vi kunde reproducera sådana experimentella effekter. I motsats till Persinger och medarbetares experiment använde vi en strikt dubbelblind procedur. Vi undersökte också det eventuella inflytandet av religiositet, nyandlighet och den allmänna benägenheten för skiftningar i medvetandetillstånd (absorption) på sådana upplevelser. Våra resultat (publicerade i tidskriften Neuroscience Letters) avslöjade huvudeffekter av personlighetsparametrarna på ett sätt som indikerade att allmän suggererbarhet, men inte magnetfälten, var av betydelse. Utöver nedanstående forskare arbetade två uppsatsstudenter inom detta projekt.

Forskare: Pehr Granqvist, Mats.Fredrikson, Dan Larhammar, Marcus Larsson och Sven Valind.

(3) Anknytning under tonår och vuxet liv

Även om anknytningsteori- och forskning ursprungligen syftade till att förstå små barns känslomässiga band till sina primära omvårdare har senare teori och forskning också adresserat anknytningsprocesser under tonår och vuxet liv. Detta har gjorts inom två olika forskningstraditioner, den första baserad på lingvistisk analys av vuxnas berättelser om sin anknytningshistoria (vanligt i utvecklingspsykologi), den andra baserad på en analys av långvariga kärleksrelationer som det vuxna livets mest centrala anknytningsrelationer (vanligt i socialpsykologi). Vi har genomfört forskning om anknytning hos tonåringar och vuxna inom båda dessa traditioner. Till att börja med har vi studerat den prospektiva överflyttningen av anknytning from föräldrar till nära vänner och kärlekspartners under ungdomsåren. För det andra har vi fokuserat på individuella skillnader i tonåringars och vuxnas anknytning i relation till ett brett spektrum av fenomen som är relaterade till emotionsreglering, inklusive ätstörningar, bruk och missbruk av droger, självskadebeteenden och problembemästringsstrategier (coping). Slutligen studerar vi kontinuitet och diskontinuitet i anknytningstrygghet från tidig barndom till tidigt vuxenliv som en del av ett longitudinellt projekt om socioemotionell utveckling. I detta senare projekt undersöker vi också betydelsen av livshändelser och temperament som möjliga moderatorer av anknytningsrelaterad kontinuitet-diskontinuitet.

Forskare: Pehr Granqvist, Mari Fransson, Berit Hagekull, Gunilla Bohlin, Wolfgang Friedlmeier.

Finansiellt stöd från Vetenskapsrådet och Riksbankens Jubileumsfond.

(4) Anknytning hos barn till mödrar med intellektuellt funktionshinder

Vår målsättning med detta projekt är att få kunskap om anknytning hos barn till mödrar med intellektuellt funktionshinder (IF). Eftersom flera externa riskfaktorer har befunnits överrepresenterade bland mödrar med IF fokuserar också projektet på möjliga risk- och skyddsfaktorer för barnens utveckling. Trots att föräldraskap vid förekomst av IF har fått mycket uppmärksamhet och genererat stora kontroverser har ingen tidigare publicerad studie tittat på anknytningen hos barn till dessa föräldrar.

Forskare och övriga medarbetare: Pehr Granqvist, Mari Fransson, Lene Lindberg, Kerstin Andersson, Lydia Springer, Lena Palm Samuelsdotter och Tommie Forslund.

Detta projekt genomförs i samarbete med FUB (Föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna), Stockholms läns landsting och Kunskapscentrum vid Uppsala läns landsting.

Funding provided by FAS (Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap).

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • 2017. Pehr Granqvist, Frances Nkara. British Journal of Developmental Psychology 35 (1), 142-155

    We consider nurture's (including culture's) sculpting influences on the evolved psychological predispositions that are expressed in religious and spiritual (R&S) development. An integrated understanding of R&S development requires a move away from the largely one-sided (nature-or-nurture) and additive (nature + nurture) accounts provided in the extant literature. R&S development has been understood as an expression of evolved cognitive modules (nature) on the one hand, and of socialization and social learning (nurture) on the other, or in similar albeit additive terms (e.g., nature produces the brain/mind, culture fills in the details). We argue that humans’ evolved psychological predispositions are substantially co-shaped by environmental/cultural input, such as relational experiences and modelling at the microlevel through belief and value systems at the macrolevel. Nurture's sculpting of nature is, then, expressed in R&S development. Finally, for heuristic purposes, we illustrate a fully integrated nature–nurture model with attachment theory and its application to R&S development.

  • 2016. Pehr Granqvist, Lee A. Kirkpatrick. Handbook of attachment, 856-878

    This chapter is divided into five major sections. In the first, we argue that people’s perceived relationships with God meet the defining criteria of attachment relationships reasonably well, and hence function psychologically much as other attachments do. We examine in the second section lifespan maturational issues involved in the development of attachment and religion. These first two sections deal with normative/typical aspects of the attachment–religion connection. In the third section, we review empirical connections between religion and individual differences in attachment. This section is subdivided into two subsections—the first focusing on a “compensation” pathway and the second describing a “correspondence” pathway to religion. We address in the fourth major section research findings and implications of the religion-as-attachment model with respect to psychological outcomes. In the final major section, which is new to this edition, we address the current state of theory and research on the attachment–religion connection.

  • 2016. Pehr Granqvist. Issues in Science and Theology, 9-26

    This paper highlights how the development of emotion is intertwined with the development of attachment. I argue, also, that there are certain central emotions and affects associated with particular forms of attachment, which come to define the self in relation to others. Further, this emotion-attachment configuration is expressed in religion, especially in the religious individual’s perceived relationship with God. I describe pertinent findings from the scientific literature on the attachment-religion connection indicating that experientially based internal working models of self and other are generalized and lawfully expressed in the context of religion. Thus, attachment-related interactions will affectively color the individual’s perceived relationship with God. Yet, God and religion may also provide a source of surrogate attachments, which may aid in repairing negative working models of self and others. Finally, words of caution are offered to prevent misunderstandings of the implications arising from a consideration of how the emotion-attachment configuration is expressed in the context of religion.

  • 2016. Mari Fransson (et al.). Scandinavian Journal of Psychology 57 (2), 108-116

    The aim of the present study (N = 69) was to examine whether middle childhood attachment, measured using the Separation Anxiety Test (Slough, Goyette & Greenberg, 1988), predicts aspects of social functioning (social initiative, prosocial orientation, social anxiety, loneliness) in young adulthood. Insecurity-avoidance at age 8.5 years was, as expected, negatively related to social initiative and prosocial orientation, and was also positively related to social anxiety and loneliness at age 21 years. In addition, insecurity-avoidance contributed to developmental change in social anxiety from middle childhood to young adulthood. Contrary to our expectations, the two security scales were generally unrelated to future social functioning. Taken together, these results extend previous research by showing that insecurity-avoidance is related to social functioning also beyond childhood and adolescence, and that it contributes to developmental change in social functioning over time. The scarcity of prospective links for the attachment security scales points to the need for future studies addressing when and why attachment does not contribute to future social functioning.

  • 2016. Pehr Granqvist. Attachment & Human Development 18 (6), 529-533
  • 2016. Pehr Granqvist (et al.). Attachment & Human Development 18 (3), 235-249

    We seek to understand why a relatively high percentage (39%; vs the meta-analytic average, 15-18%) of disorganized/disoriented (D) classifications has accrued in the low-risk Uppsala Longitudinal Study (ULS) study, using experienced D coders. Prior research indicates that D behaviours do not always indicate attachment disorganization stemming from a history of frightening caregiving. We examined the role of two other presumed factors: participation in a previous strange situation and overstress. Our findings indicate that both factors were highly prevalent in the ULS sample and that they jointly predicted higher rates of D. First, participation in a previous strange situation was associated with significantly higher distress displays during the second visit than occurred among previously untested children, suggesting that prior participation in the strange situation had a sensitizing effect on child distress during the second visit. Second, unless separations were cut short in lieu of high distress during the second visit, re-tested children were disproportionately likely (ca 60%) to be classified D. We argue that these findings have important implications for theory, research, and practice. In particular, we conclude that practitioners must refrain from misattributing the appearance of any D behaviors observed to a history of maltreatment.

  • 2016. Tommie Forslund, Pehr Granqvist. Encyclopedia of Evolutionary Psychological Science, 1-5

    Westen (1998) has defined psychodynamic theories with five postulates: (1) much of mental life is unconscious; (2) mental processes operate in parallel so that people can have conflicting feelings that motivate them in opposing ways; (3) stable personality patterns begin to form in childhood, and childhood experiences play an important role in the developing personality, particularly in shaping social relationships; (4) mental representations of the self, others, and relationships guide people’s interactions with others and influence psychological symptomatology; and (5) personality development involves learning to regulate sexual and aggressive feelings but also the move from an immature, socially dependent state to a mature, interdependent one. According to this definition, attachment theory is a psychodynamic theory. However, Bowlby explicitly demarcated his attachment theory from the drive principles.

  • 2016. Tommie Forslund (et al.). British Journal of Developmental Psychology 34 (3), 371-387

    This study examined the contributions of several important domains of functioning to attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD) symptoms and conduct problems. Specifically, we investigated whether cognitive inhibition, emotion regulation, emotionality, and disorganized attachment made independent and specific contributions to these externalizing behaviour problems from a multiple pathways perspective. The study included laboratory measures of cognitive inhibition and disorganized attachment in 184 typically developing children (M age = 6 years, 10 months, SD = 1.7). Parental ratings provided measures of emotion regulation, emotionality, and externalizing behaviour problems. Results revealed that cognitive inhibition, regulation of positive emotion, and positive emotionality were independently and specifically related to ADHD symptoms. Disorganized attachment and negative emotionality formed independent and specific relations to conduct problems. Our findings support the multiple pathways perspective on ADHD, with poor regulation of positive emotion and high positive emotionality making distinct contributions to ADHD symptoms. More specifically, our results support the proposal of a temperamentally based pathway to ADHD symptoms. The findings also indicate that disorganized attachment and negative emotionality constitute pathways specific to conduct problems rather than to ADHD symptoms.

  • 2016. Tord Ivarsson (et al.). Child Psychiatry and Human Development 47 (2), 270-280

    We investigated whether adverse attachment experience might contribute to the development of obsessive–compulsive disorder (OCD). We interviewed 100 adolescents, 25 each with primary OCD, depressive disorder (DD), OCD plus DD and general population controls (CTRs) using the adult attachment interview to assess attachment experiences (AEs), including traumatic and adverse AE (TAE). Adolescents with OCD, OCD+DD and DD had little evidence of secure base/safe haven parental behaviour and their childhood attachment needs judged to be rejected as compared to the controls. Overprotection was not characteristic of OCD, and parents using the child for their own needs (elevated levels of involving/role reversal) occurred only in DD, with low levels in OCD, OCD+DD and CTR. Traumatic experiences, often multiple, and/or attachment related were reported significantly more often in the DD group, and was less common in OCD+DD, CTR and particularly in the OCD group. In OCD, little TAE was reported and adverse AE were less serious and seem unlikely to contribute directly to OCD aetiology. In DD and to some degree in OCD+DD serious AE/TAE may have some etiological significance for the depressive states.

Visa alla publikationer av Pehr Granqvist vid Stockholms universitet

Senast uppdaterad: 16 maj 2017

Bokmärk och dela Tipsa