Profiles

Stefan Annell

Postdoktor

View page in English
Arbetar vid Psykologiska institutionen
Telefon 08-16 39 12
E-post stefan.annell@psychology.su.se
Besöksadress Frescati hagväg 14
Rum 332
Postadress Psykologiska institutionen 106 91 Stockholm

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • Stefan Annell (et al.).

    Research on selection factors often focuses on how to identify suitable candidates, while fewer studies have investigated the long-term effects of such selection factors once the suitable candidates have started working and faced the work situation. The overall aim of the present study was to examine the relative importance of selection factors (general intelligence, personality, and physical fitness), measured during recruitment, and psychosocial working conditions (e.g., workload, job control, and job challenge)for four different outcomes (job satisfaction, organizational citizenship behavior, occupational retention, and health). Data came from a longitudinal study of newly hired police officers in Sweden (N = 508), including information from both the recruitment process and a three-and-a-half year follow-up. Results of hierarchical multiple regression analyses show that psychosocial working conditions were far more important than the selection factors in predicting the four outcomes. The strong effects of psychosocial working conditions for new officers’ work-related attitudes and health suggest that employers, to ensure sustainability, need to focus on activities facilitating the organizational and professional entrance of newcomers by providing a sound work climate.

  • Avhandling (Dok) Hållbar polisrekrytering
    2015. Stefan Annell (et al.).

    Organisationer behöver kvalificerad personal för att fungera effektivt och därmed blir rekrytering en viktig aktivitet. Det är också angeläget att ny personal anpassar sig väl till arbetsförhållandena. Syftet med denna avhandling var att tydliggöra möjligheterna att genom urval bidra till en långsiktigt hållbar rekrytering för organisation, individ och samhälle.

    Avhandlingen omfattar tre delstudier och baseras på data från rekrytering av nya poliser i Sverige. En kohort har följts från urvalet av de sökande till polisutbildningen våren 2008 (N = 1 344) över tre uppföljningstillfällen (N = 717–729), nämligen vid slutet av två års polisutbildning, vid slutet av sex månaders aspirantutbildning och vid slutet av det första anställningsåret.

    Studie I syftade till att undersöka möjligheterna att välja ut de sökande som är mest lämpade att bli poliser genom att kombinera information från flera urvalsmetoder. Vanligtvis används intervjuer för att i slutet av urvalsprocessen välja ut de mest lämpade kandidaterna. Analyser med flera kriterier på framgångsrik rekrytering (prestation, tillfredsställelse med utbildning respektive arbete, vilja att stanna i yrket och hälsa) vid de tre uppföljningstillfällen, visade att ett alternativt förfarande – att kombinera information från urvalsmetoder som i tidigare steg använts för att sålla bort olämpliga sökande – hade högre prognosförmåga. Det handlade om information från begåvningstest, personlighetstest och konditionstest. Ett sådant förfarande kan också vara mer tillförlitligt och resurseffektivt. Vid urval av poliser bör intervjuer däremot främst ses som ett verktyg för att sålla bort olämpliga kandidater.

    Studie II syftade till att öka förståelsen för hur resultat från begåvningstest ska tolkas och användas vid urval. För de flesta yrken, inklusive polisyrket, har begåvningstest visats vara en av de urvalsmetoder som bäst predicerar prestation. Det har förklarats med effekter av generell begåvning. Resultaten från Studie II visade dock att utöver generell begåvning kan också en verbal och kunskapsladdad komponent antas viktig för att predicera prestation. Samtidigt gav studien stöd för att vid urval använda en samlad totalpoäng från begåvningstest.

    Studie III syftade till att undersöka den relativa betydelsen av urvalsfaktorer som personlighet och begåvning respektive den psykosociala arbetsmiljön för nya polisers arbetsrelaterade attityder och hälsa efter det första anställningsåret. Studien visade att arbetsmiljöfaktorer, såsom möjligheter till utveckling och återkoppling i arbetet samt rimlig arbets­belastning, var betydligt viktigare än urvalsfaktorer för nya polisers anpassning till arbetsförhållandena i yrket.

    Sammanfattningsvis visar föreliggande avhandling att det är meningsfullt att över tid beakta flera kriterier på framgångsrik rekrytering. Den visar också att information från flera urvalsmetoder bör kombineras för att välja ut de mest lämpade kandidaterna. Vidare visar avhandlingen på värdet av att använda verbalt laddade begåvningstest vid urval. Förmågan att predicera framgång i polisyrket med olika urvalsmetoder är dock måttlig. Avhandlingen visar däremot att arbetsförhållandena för ny personal kan ha avgörande betydelse. Det betyder att organisationer som strävar efter hållbar rekrytering bör prioritera både urval och sunda arbetsförhållanden för ny personal. Det gäller inte minst polisorganisationer där kostnaderna för rekrytering är höga.

  • 2015. Stefan Annell. The Past, the Present and the Future of Police Research, 131-152

    Hur ska de som är bäst lämpade väljas ut bland alla de som söker sig till polisyrket? Inom den nordiska polisforskningen har den frågan sällan belysts utifrån ett urvalsmetodologiskt perspektiv, men två konferensbidrag från projektet Longitudinell validering av polisurvalet bidrar till att täcka detta glapp. De aktuella studierna utgår från ett internationellt perspektiv på polisurval och omfattar data från antagningen till den svenska polisutbildningen och tre uppföljningstillfällen. Den ena studien (Studie 1) visar att en multimetodansats, med metoder som återspeglar polisarbetets mångfacetterade karaktär, kan antas vara den mest framgångrika urvalsmodellen. Den andra studien (Studie 2) fokuserar på betydelsen av kognitiva förmågor, och visar att utöver generell begåvning har verbal förmåga och kunskap betydelse för prestation under polisutbildningen.

  • 2015. Stefan Annell, Petra Lindfors, Magnus Sverke. Policing 38 (2), 221-238

    Purpose – The cost of selecting and training new police officers is high. However, previous researchhas provided limited guidance on how to select the best applicants. The purpose of this paper is toenhance the understanding of the possibilities to select suitable applicants by using combinations offour common categories of selection methods, namely cognitive tests, personality inventories, physicaltests, and rater-based methods (i.e. interviews).

    Design/methodology/approach – Using a sample of Swedish police recruits (n¼750) the authorsperformed hierarchical multiple regression analyses, predicting four criteria – performance, satisfaction,retention, and health – at three consecutive time points (after two years of academy training, after sixmonths of field training, and after the first work year).

    Findings – No group of selection methods consistently predicted all four criteria at the three timepoints. In most analyses more than one class of selection methods were statistically significant, but thefindings did not support the use of rater-based methods.

    Practical implications – Instead of the common praxis of using interviews, the findings suggest analternative praxis. This involves using the remaining information from cognitive tests, personalityinventories, and general fitness tests that had been used in earlier hurdles to screen out unsuitable applicants.

    Originality/value – The study extends previous research by including several follow-ups, showingthe value of combining different selection methods, and using alternative criteria of successful policerecruitment (i.e. satisfaction, retention, and health).

  • 2014. Stefan Annell, Anders Sjöberg, Magnus Sverke. Scandinavian Journal of Psychology 55 (5), 399-408

    Single scores from limited and unbalanced test batteries of cognitive ability can be ambiguous to interpret theoretically. In this study, a limited verbally and knowledge-loaded cognitive test battery, from applicants to the Swedish police academies (N=1,344), was examined to provide foundations for the use and interpretation of test scores. Three measurement models were compared: one single factor model and two bifactor models, which decomposed the variance of the battery into orthogonal components. The models were evaluated by fit indices and omega coefficients, and then applied to the prediction of academic performance. The overall prediction of all models was similar, although specific abilities also were found to provide substantial predictive validity over and above general intelligence (g). The findings provide support for the use of single scores in applied settings (selection), but suggest that it may be more appropriate to interpret such scores as composites of substantive components, and not just as measures of g.

  • 2012. Stefan Annell.

    Strävan efter mångfald och representativitet har länge ansetts vara viktig vid antagningen till polisutbildningen, ett av de största och mest omfattande urvalen i Sverige. Det har dock hittills saknats beskrivningar av vilka sökande som går långt i urvalsprocessen, vilka som antas och vilka som påbörjar utbildningen. Likaså har det saknats utförligare beskrivningar av urvalsprocessen.

    2007 påbörjades ett flerårigt forsknings- och utvärderingsprojekt Longitudinell validering av polisurvalet. Projektet syftar bland annat till att belysa hur urvalet till den grundläggande polisutbildningen och polisyrket fungerar och hur urvalet skulle kunna förbättras. Rapporten är baserad på data från projektet och har tre syften: 1) att presentera en utförlig beskrivning av polisurvalet och undersökningsgruppen i projektet Longitudinell validering av polisurvalet som underlag för kommande publiceringar från projektet, 2) att presentera demografiska data som kan ligga till grund för bedömningar av hur väl urvalet lever upp till strävan efter mångfald och representativitet samt 3) att belysa undersökningsgruppens representativitet i förhållande till polisstuderande i allmänhet.

    Undersökningsgruppen i projektet består av de 1429 sökande som våren 2008 genomförde urvalstest på Pliktverket som en del i ansökningsprocessen till polisutbildningen. Gruppen omfattar tre undergrupper, sökande som genomförde test, de som antogs och de som påbörjade utbildningen hösten 2008. Beskrivningen av undersökningsgruppen omfattar ett flertal demografiska variabler som beskrivs i både text och tabeller. För att underlätta bedömningar av hur väl urvalet lever upp till strävan efter mångfald och representativitet jämförs data för undersökningsgruppen med uppgifter för ett antal relevanta jämförelsegrupper hämtade från nationell statistik. I undersökningsgruppen var kvinnor och sökande med utländsk bakgrund underrepresenterade i förhållande till befolkningen. Den geografiska representationen var god och en hög andel hade arbete som huvudsysselsättning. Jämfört med högskolenybörjare var gruppen äldre, i genomsnitt 26,5 år, samtidigt som färre i jämförbar ålder hade tidigare erfarenhet av högskolestudier. Gruppens högskoleprovsresultat var något under genomsnittet för provtagarna medan föräldrarnas utbildningsnivå var förhållandevis hög. Undersökningsgruppen har också jämförts med två tidigare studier av polisstuderande från läsåret 1995/96 och 2005. Dessa jämförelser visar på att det över tid finns stora likheter mellan de som antagits till polisutbildningen. Avslutningsvis belyser rapporten även ett antal svårigheter som avser mångfald och representativitet vid urval liksom frågor om generaliserbarhet från projektet.

Visa alla publikationer av Stefan Annell vid Stockholms universitet

Senast uppdaterad: 17 maj 2017

Bokmärk och dela Tipsa