Profiles

Tomas Riad, waf 2015

Tomas Riad

Professor

View page in English
Arbetar vid Institutionen för svenska och flerspråkighet
Telefon 08-16 36 38
E-post tomas.riad@su.se
Besöksadress Universitetsvägen 10 D
Rum D 551
Postadress Inst. för svenska och flerspråkighet 106 91 Stockholm

Forskning

Mina huvudsakliga forskningsintressen är fonologi, prosodi, versmetrik, språkhistoria och morfologi.

Prosodi och morfologi

I svenskan spelar prosodin en viktig roll inom det morfologiska systemet. Många morfem är lexikalt specifierade med prosodisk information, t.ex. att de ska har en betoning, eller att de måste stå direkt före eller efter en betoning. Dessa egenskaper bestämmer i viss utsträckning hur de kan kombinera med varandra. Om detta har jag skrivit bl a i boken Prosodin i svenskans morfologi (2015, Morfem förlag) och i artikeln Culminativity, stress and tone accent in Central Swedish (Lingua 2012). Hit hör också ett par artiklar om smeknamn: Svensk smeknamnsfonologi (2002) och Smeknamnet är redan givet (Språktidningen 2016).

Prosodi och versmetrik

Versmetrik beskrivs vanligen med helt andra termer än de prosodiska, men man kan med fördel betrakta versmått som uppbyggda av prosodiska kategorier. Inom detta område arbetar jag enligt principen att man kan reducera nästan allt i versmetriken till den ordinarie grammatiken. Det ger strukturellt stöd till observationen att metriken inom ett språk alltid måste lyda dess fonologi. Ett nyligen utkommet arbete inom detta område är The phonology of Tashlhiyt Berber songs (NLLT 2016). Andra arbeten är The phonology of Greek meter (tillsammans med Chris Golston, Linguistics 2005), Accents left and right (2009) och Sköna och osköna ljud i skönlitteraturen (2013).

Prosodi och språkhistoria

Detta forskningsområde höll jag först på med som doktorand. Min avhandling,  Structures in Germanic prosody (1992), innehåller en rekonstruktion av betoningssystemet i olika stadier av den germanska språkhistorien och de olika ljudförändringar som är prosodiskt motiverade.

Efter disputationen tog jag mig an frågan om uppkomsten av den tonaccentdistinktion som är så kännetecknande för svenska och norska. Det resulterade i ett antal artiklar både om uppkomsten och utvecklingen av tonaccenterna: The origin of Scandinavian tone accents (Diachronica 1998), Historien om tonaccenten (2005), och också ett par arbeten om hur den danska stöten passar in i de historiska skeendena (Origin of Danish stød 2000a, Stöten som aldrig blev av 2000b).

Jag har också arbetat i flera omgångar med tonaccenttypologin, alltså hur de olika dialekterna realiserar tonaccentdistinktionen. Det är ju den som framförallt kännetecknar hur man brukar dela in Sverige och Norge i dialektområden (Remarks on the Scandinavian accent typology 1998, Scandinavian accent typology, STUF 2006, The phonological typology of North Germanic accent, under utgivning).

Fonologi

Jag har skrivit en monografi om svenskans fonologi, nämligen The phonology of Swedish (2014, Oxford University Press). I den behandlar jag språkets segmentella och det prosodiska egenskaper. Jag har också skrivit ett par kompendier i ämnet, nämligen Svenskt fonologikompendium (1997) och Artikulatorisk fonetik (2002).

Morfologi

Jag har skrivit ett par mer renodlat morfologiska arbeten, dels Den dära och sånt därnt (2006) i festskriften till Staffan Hellberg (min handledare), dels kompendiet Ordbetydelser (2004).

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • 2016. Tomas Riad. Natural language and linguistic theory

    I present an analysis of Tashlhiyt Berber meter, based on the corpus of ‘straight’ meters collected and analyzed by Dell and Elmedlaoui (2008). There are 56 meters (35 independent, 21 dependent), which are systematically related to each other. Based on the many shared properties of all straight meters and their individual inflexibility, I suggest that they all derive from the same general metrical template, much in the same way as proposed by Deo (2007) for several Sanskrit meters. The individual meters are thus different realizations of the general meter, where the modulation of line length is part of the realizational variation (unlike the case in Sanskrit). I also argue that the generalizations pertaining to the system of meters can be better understood, and more broadly formulated, in terms of the phonology of the language, in three areas. First, the Tashlhiyt straight meters are rhythmic in a very specific sense: they all obey NO CLASH . Several previously unconnected facts—verse foot shapes, avoidance of two heavy syllables in sequence, and the regular alternation of verse feet—follow from this single fact. Second, the meters are pervasively binary, with a strong preference for tetrameter, a fact that is not predicted by models where line length is stipulated (e.g. Hanson and Kiparsky 1996; Fabb and Halle 2008). Line length tendencies follow from the linguistic constraints on binarity, under the assumption that metrical templates are derived from the prosodic hierarchy, rather than externally, e.g. from a specific meter-generating module (e.g. Kiparsky 1977; Blumenfeld 2015). This would indicate that meter is derived from grammar in just the same way as prosodic morphemes. Third, and related to the second point, the regular prosody and the meter are simultaneously present in a line of verse, a common assumption. However, the fact that both structures come out of the linguistic grammar means that grammar operates in both domains (like in root-and-pattern morphology), rather than there being a matching between them. Meter obeys some constraint to a higher degree than does regular prosody, instantiating overall improvement in the particular respect addressed by the chosen constraint. In the straight meters of Tashlhiyt Berber, this privileged constraint is NO CLASH  (as also in Tegnér’s Swedish hexameter), whereas in other systems the constraint may concern e.g. the alignment of prominence at some level (Darío’s Spanish alexandrines, Strindberg’s Swedish hexameter).

  • 2015. Tomas Riad.
  • 2015. Sara Myrberg, Tomas Riad. Nordic Journal of Linguistics 38 (2), 115-147

    We give an overview of the phonological properties and processes that define the categories of the prosodic hierarchy in Swedish: the PROSODIC WORD (omega), the PROSODIC PHRASE (phi) and the INTONATION PHRASE (iota). The separation of two types of tonal prominence, BIG ACCENTS versus SMALL ACCENTS (previously called FOCAL and WORD ACCENT, e.g. Bruce 1977, 2007), is crucial for our analysis. The omega in Swedish needs to be structured on two levels, which we refer to as the minimal omega and the maximal omega, respectively. The minimal omega contains one stress, whereas the maximal. contains one accent. We argue for a separate category phi that governs the distribution of big accents within clauses. The iota governs the distribution of clause-related edge phenomena like the INITIALITY ACCENT and right-edge boundary tones as well as the distribution of NUCLEAR BIG ACCENTS.

  • 2014. Tomas Riad. Fun and Puzzles in Modern Scandinavian Studies, 123-141
  • 2014. Tomas Riad.
  • 2013. Tomas Riad. Det sköna med skönlitteraturen, 131-165
  • 2013. Tomas Riad, Sara Myrberg. Nordic prosody, 255-264
  • 2014. Tomas Riad, José Ignacio Hualde. Proceedings of the 7th international conference on Speech Prosody, 668-672

    We examine the realization of word accent contrasts in Standard Latvian and East Aukštaitian Lithuanian across intonational contexts. In our Latvian data the contrast is manifested as level vs. falling pitch in most contexts, in addition to a durational difference. In Aukštaitian Lithuanian, instead, differences in vowel quality and duration cue the lexical contrast in the nuclei that we examine. While Latvian retains a tonal contrast, in Aukštaitian Lithuanian it has been replaced with a combined segmental/quantitative contrast, where the so-called circumflex tone corresponds to relatively shorter duration and, in the case of diphthongs, centralized quality in the first half. We discuss the implications of these findings for further typological work.

  • 2009. Tomas Riad. Proceedings Fonetik 2009 Stockholm, 12-17
  • 2009. Tomas Riad. Nordic Prosody
  • 2007. Tomas Riad.
  • 2006. Tomas Riad.
  • 2006. Tomas Riad. STUF -- Sprachtypologie und Universalienforschung 59 (1), 36-55
  • 2005. Chris Golston, Tomas Riad. Journal of Linguistics 41, 77-115
  • 2004. Tomas Riad. Journal of Germanic Linguistics 16 (2), 173–202
  • 2002. Tomas Riad. Studia Anthroponymica Scandinavica 20, 51–98
  • 2000. Chris Golston, Tomas Riad. Linguistics 38 (1), 99–167
Visa alla publikationer av Tomas Riad vid Stockholms universitet

Senast uppdaterad: 17 maj 2017

Bokmärk och dela Tipsa