Molnbildning och klimat i Arktis (ASCOS)
”I morse fick vi celebert besök. Plötsligt stod den där kanske 100 meter akter om Oden - isbjörnen. Han visade inte något större intresse för oss, men inte heller för att flytta sig någonstans. Han bara stod där och tittade ned i vattnet. Måhända hade den vittring på en säl som den väntade sig skulle titta upp.”
Michael Tjernström, forskningsledare ASCOS. Läs mer ASCOS blogg.
Klimatet i Arktis förändras snabbare än på någon annan plats på jorden, med allvarliga följder för djur- och växtliv och för den arktiska befolkningen. Förståelse för hur dagens klimatförändringar påverkar Arktis och samspelet med det globala klimatet är nyckeln till förutsägelser om framtiden.
Oden på testtur på Nordsjön 18 juni.
Foto: Sven Lidström
Expeditionen är del av det Internationella polaråret.
Ökad kunskap om molnens betydelse
Arctic Summer Cloud-Ocean Study (ASCOS) är ett mångvetenskapligt, internationellt atmosfärsexperiment ombord på isbytaren Oden i den centrala arktiska bassängen. Projektets syfte är att öka kunskapen om molnen och deras roll i de arktiska klimatsystemen. Därmed hoppas forskarna kunna förbättra modelleringen av det arktiska klimatet och minska osäkerheten i scenarios för klimatförändringar i Arktis.
Meteorologiprofessorerna Michael Tjernström och Caroline Leck vid Stockholms universitet var forskningsledare för ASCOS med 15 forskargrupper från 10 länder. Totalt deltog cirka 33 forskare i expeditionen, varav 8 från Stockholms universitet. De kommer bland annat från marinbiologi och -kemi, gas- och aerosolkemi, aerosolfysik, oceanografi och meteorologi.
Isbrytaren Oden plattform för expeditionen
Foto: Sven Lidström
Huvuddelen av ASCOS aktiviteter genomfördes under perioden 1 augusti till 9 september 2008 i Arktiska oceanen, nära Nordpolen, där isbrytaren Odenf förankrades vid ett flak av drivande havsis. Forskningen skedde såväl ombord som på isen samt vid flygningar med en fjättrad ballong och en helikopter.
Moln viktiga för klimatet
Molnen spelar en central roll för det arktiska klimatet genom att reglera energiflöden vid ytan som påverkar hur havsisen fryser och smälter. Dimma och moln består av väldigt många små vattendroppar. För att moln ska kunna bildas krävs att de meteorologiska förutsättningarna vind, fuktighet och temperatur, är de rätta. Men det krävs också mycket små partiklar som hålls svävande i luften, så kallade aerosoler, som tjänar som embryon för molndropparna. I varje molndroppe finns därför en liten partikel, på vilken droppen har bildats – en kondensationskärna. Utan dessa kan moln inte bildas.
Partiklar har stor påverkan
Vad kondensationskärnorna består av, hur de ser ut och hur många de är, påverkar bildningen av molnen och deras livslängd. Ökar antalet kondensationskärnor i luften så bildas fler, men mindre, molndroppar. Detta ger vitare moln med längre livslängd. Mer solljus reflekteras tillbaka till rymden och mindre solvärme når därför ytan. Partiklarna har därför en stor påverkan på frysning och smältning av havsisen.
På sommaren är det partiklar från havsalger, bakterier och virus som är vikigast för bildningen av molndroppar över den arktiska packisen. När det stormar består kondensationskärnorna även av havssalt. Aerosoler från mänskliga luftföroreningar spelar en underordnad roll under sommaren i Arktis eftersom luften är extremt ren.
Fjärde expeditionen med fokus på atmosfärforskning
ASCOS var den fjärde forskningsexpeditionen i den centrala Arktiska havsbassängen med fokus på atmosfärforskning. De tidigare genomfördes 1991, 1996 och 2001. Expeditionen finansieras huvudsakligen av Vetenskapsrådet, Formas, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Polarforskningssekretariatet i Sverige samt av EU och amerikanska National Science Foundation.
Expeditionen genomfördes 1 augusti - 9 september, 2008.
Läs mer om expeditionen på Polarforskningssekretariets eller ASCOS webbplats.
Källa: Polarforskningssekretariatet
Redaktör: Per Larsson/MJa
Källa: Kommunikationsenheten
Uppdaterad: 2008-06-12