Rektor 2016-11-10 (dnr SU FV-1.1.2-3345-16)

Ansvarig enhet: Avdelningen för planering och ledningsstöd

Universitetet får remisser från Regeringskansliet, men även utredningar från andra myndigheter såsom Universitetskanslersämbetet, Skolverket och Naturvårdsverket kan bli föremål för remisser. Syftet med remisser är att inhämta synpunkter från berörda myndigheter och organisationer kring vilka konsekvenser ett förslag kan få vid genomförande samt att främja ett brett deltagande i samhällsdebatten. Vidare kan remissrundan ge remissinstanserna möjlighet att föreslå andra lösningar än de som presenteras i remissen.

Remisser från Regeringskansliet utgörs vanligen av en utredning vars slutsatser och förslag presenteras i en rapport, ett betänkande, i regel i serien Statens offentliga utredningar (SOU). Remisser kan även utgöras av förslag som utarbetats inom ett departement och presenteras som en rapport inom Departementsserien (Ds).

Remisser ställs till Stockholms universitet

Remisser där universitetet ges tillfälle att yttra sig ställs till Stockholms universitet som myndighet. Universitetet är skyldigt att besvara remisser från regeringen. Remisser från regeringen ska besvaras även i de fall universitetet inte har några synpunkter att lämna. Om universitetet inte har några synpunkter räcker det att svaret ger besked om detta. Universitetets remissyttranden avges av rektor. Yttranden som berör universitetsstyrelsens arbete, och/eller av universitetsstyrelsen bedömts vara av principiell vikt, avges av styrelsen alternativt av rektor i samråd med styrelsens ordförande.

Universitetet får ett stort antal remisser för vilka särskild sakkunskap inom ett eller flera vetenskapsområden krävs. Sådana remisser kallas inom universitetet för expertremisser. Beslut om att avge yttrande över en expertremiss delegeras vanligen till områdesnämnd. I vissa fall avges expertremisser av rektor efter internremittering inom universitetet.

Handläggningsordning

Samtliga remisser tas upp vid postöppningen som hålls av förvaltningschefen varje tisdag och torsdag. Vid postöppningen fördelas remissen till den avdelning som ansvarar för handläggningen av yttrandet. Behöver remissen internremitteras eller tas upp i ett särskilt beredande organ informeras ansvarig avdelningschef om det i samband med postöppningen. Vid internremittering ska en bedömning göras av huruvida även Stockholms universitets studentkår bör vara remissinstans. För yttranden av principiell vikt gäller att rektor ska få utkast till yttrande i god tid före det att yttrandet ska avges. När förslag till yttrande är utarbetat lämnas det till rektorsföredragningen där rektor fattar beslut. Anvisningar om rektorsföredragningen finns på universitetets hemsida.

Vid postöppningen avgörs även om yttranden över expertremisser ska delegeras till områdesnämnd. Nämnden avger därmed universitetets svar. I de fall remissen och/eller yttrandet direkt eller indirekt rör universitetets verksamhet och/eller omgivning, ska rektor på lämpligt sätt informeras om innehållet i yttrandet innan det avges.

Yttrandets utformning

Universitetets ställningstaganden ska vara tydligt formulerade. Yttrandet bör inledas med en kort sammanfattning. Syftet med sammanfattningen är att tydliggöra universitetets ställningstaganden och säkerställa att de viktigaste punkterna i yttrandet klart framgår. Vidare underlättar sammanfattningen den fortsatta beredningen av ärendet inom Regeringskansliet.

Yttrandet bör följa betänkandets disposition och rubriksättning. Kommentarer och synpunkter kan hänvisa till ett avsnitt, en rubrik eller en sida i betänkandet. Yttrandet ska inte återge utredningsförslagen i onödan. I de fall förslagen ändå behöver refereras ska universitetets ställningstagande och skälen för detta tydligt framgå.

Remissen kan vara begränsad till en viss del av ett betänkande eller en rapport. Universitetet ska då svara på dessa delar av förslagen, men får även lämna synpunkter på övriga förslag om så anses motiverat.

Anvisningar om i vilken form yttrandet ska lämnas finns i remissmissivet.

Remisser från regeringen ska adresseras till Regeringskansliet följt av departementets namn inom parentes. I Regeringskansliets skrivelse Svara på remiss – hur och varför (SB PM 2003:2) finns ytterligare information om hur ett remissvar bör vara utformat och hur yttrandet hanteras i Regeringskansliet.

Yttranden ska publiceras på universitetets webbplats.

Riktlinjerna ska tillämpas fr.o.m. 2016-12-01.