Ansvarig enhet: Ledningskansliet / Studentavdelningen
Kontaktperson: Jerker Dahne, Studentavdelningen

RF 2010-02-04

Stockholms universitets riktlinjer för uppdragsutbildning är utformade i enlighet med de regler om uppdragsutbildning som återfinns i förordning om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor (SFS 2002:760) och i Högskoleverkets föreskrifter om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor (HSVFS 2008:2). Högskoleverket har rätt att meddela ytterligare föreskrifter som behövs för tillämpning av förordningen.

Syfte med uppdragsutbildning

Universitetets arbete med uppdragsutbildning ska stödja universitetets vision och mål:
År 2015 ska utbildning och forskning vid flertalet av universitetets institutioner och enheter inta en nationellt ledande och internationellt framstående ställning.
Uppdragsutbildning är en del av samverkansuppgiften och ska bidra till kvalitetsutvecklingen av verksamheterna vid universitetet. Uppdragsutbildning ska kännetecknas av lika hög kvalitet som utmärker den reguljära utbildningen och bör utformas i nära samarbete med denna. Uppdragsutbildning ska inte dominera verksamheten, institutionen ansvarar för att det finns en god balans mellan reguljär utbildning och uppdragsutbildning.
Universitetet ska verka för långsiktiga relationer med uppdragsgivare och eventuella beställare av uppdragsutbildning. I dialog med uppdragsgivaren ska universitetet utforma kurser utifrån beställarens specifika behov. Uppdragsutbildning vid Stockholms universitet vänder sig till statliga och kommunala myndigheter, landsting, företag och organisationer.

Utgångspunkter

Uppdragsutbildning anordnas i regel mot avgift från en juridisk person och avser ofta personalutbildning. Med juridisk person menas organisationer eller rättssubjekt som rättsordningen erkänner som subjekt för egna rättigheter och skyldigheter. Exempel på juridiska personer som hör hemma inom den offentliga rättens område är stat och kommun. Juridiska personer som hör hemma inom den privata rätten är aktiebolag (även statligt och kommunalt ägda), handelsbolag, ekonomiska föreningar, ideella föreningar och stiftelser. Ett företag som drivs som enskild firma är inte en juridisk person. En fysisk person som driver och står för sin rörelse kan således inte vara beställare av uppdragsutbildning som avser personens egen kompetensutveckling, däremot kan uppdragsutbildning som avser personalutbildning för anställda komma i fråga.
Uppdragsutbildning får bara bedrivas om den knyter an till sådan högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå som universitetet har examensrätt för. Det kan vara en redan befintlig utbildning men även en utbildning som anordnas på uppdrag av beställaren och inte direkt motsvaras av någon befintlig utbildning, men som i sak är jämbördig med sådan utbildning. Det kan också vara fråga om utbildning som förvisso knyter an till den grundläggande utbildningen, men som ändå i större eller mindre utsträckning ligger vid sidan av den normala verksamheten.
Om uppdragsgivaren är en offentlig uppdragsgivare (stat, kommun, landsting eller en motsvarande offentlig uppdragsgivare från ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES) ska uppdraget avse personalutbildning eller utbildning som behövs av arbetsmarknadsskäl eller av biståndspolitiska skäl. Detta krav gäller inte länder utanför EES. När det inte är fråga om offentlig uppdragsgivare gäller att uppdraget ska avse personalutbildning med betydelse för deltagarnas arbete åt uppdragsgivaren.
Uppdragsutbildning får inte bedrivas på ett sådant sätt eller i sådan omfattning att den får negativ inverkan på den ordinarie utbildningen vid universitetet. Universitetet får undervisa deltagare i en uppdragsutbildning tillsammans med studenter inom ordinarie utbildning. En förutsättning är dock att den ordinarie utbildningen inte påverkas negativt. I bedömningen därav bör särskild hänsyn tas till lärandeprocessen för studenterna inom den ordinarie utbildningen.
All poänggivande uppdragsutbildning som ges vid universitetet ska bedrivas i institutionernas egen regi. Det är därmed inte tillåtet att genom avtal låta en utomstående utbildningsorganisation bedriva institutionens uppdragsutbildning i nära samarbete med institutionen.

Genomförande och ansvar

Ansvaret för uppdragsutbildning åvilar institutionen. Institutionen ansvarar således för innehåll, pedagogiskt upplägg och genomförande av utbildningen samt för att uppdragsutbildningen följs upp ekonomiskt. Kurser inom uppdragsutbildning ska märkas med särskild finansieringsform i SISU för att inte generera ersättning i form av helårstudenter och helårsprestationer. Prefekten ansvarar för att uppdragsutbildningen inte påverkar den anslagsfinansierade utbildningen negativt. Uppdragsutbildning kan bedrivas i samverkan mellan institutioner.
Beslut om uppdragsutbildning tas av prefekt. Undantag gäller för avtal överstigande 250 000 kronor som efter prefektens undertecknande ska godkännas av rektor.
Universitetet ska i huvudsak stå för relevant kompetens i de ämnesområden som krävs för att ge uppdragsutbildningen. Universitetet kan i vissa fall genom avtal med annan myndighet eller organisation knyta till sig kompletterande kompetens. Detta ska göras på prefektnivå och regleringen sker mellan myndigheterna och ska inte belasta beställaren. Full kostnadstäckning ska gälla (se nedan).
De anställda som medverkar i universitetets uppdragsutbildning ska göra detta inom ramen för sin anställning. En lärare bör inte uteslutande arbeta med uppdragsutbildning. Utbildningsverksamhet som lärare utför för annan huvudman är att betrakta som bisyssla och då ska regler för bisysslor tillämpas.
Om uppdragsutbildning omfattar studier motsvarande mer än 60 högskolepoäng ska institutionen underrätta Högskoleverket om detta skriftligen så fort det skriftliga avtalet är undertecknat av parterna. Till underrättelsen ska en kopia av avtalet bifogas.
Institutionen bör se till att studenter och andra lätt kan få information om inriktningen och omfattningen av den uppdragsutbildning som institutionen bedriver.

Full kostnadstäckning

Vid uppdragsutbildning tillämpas avgiftsförordningen (1992:191). Universitetet ska bestämma avgiftens storlek så att full kostnadstäckning nås. Institutionerna ansvarar för att intäkterna av uppdragsutbildning täcker kostnaderna. Kostnaderna ska beräknas enligt modellen för full kostnadsredovisning, vilket innebär att samtliga kostnader för utbildningen ska tas upp såsom lön och arvode för kursledaren och administrativ personal, förtäring, resekostnader, teknikstöd, marknadsföring, kursmaterial, förbrukningsvaror, lokalkostnader och påslag för indirekta kostnader. Full kostnadstäckning för uppdragsutbildning kan beräknas i enlighet med .

Avtal

En uppdragsutbildning grundar sig på avtal mellan uppdragsgivaren och universitetet. Skriftliga avtal ska tecknas för all uppdragsutbildning. Det är önskvärt att avtalen är så uttömmande och tydliga som möjligt. I avtalet ska det bland annat framgå vem som är uppdragsgivare och beställare samt vilken institution som är ansvarig för utbildningen. Ett avtal ska därutöver innehålla de punkter som behövs för utbildningens genomförande i enlighet med gällande föreskrifter och riktlinjer.
Högskoleverkets vägledning i tillsynsrapporten 2003:35R kan tjäna som underlag i det sammanhanget.
Innan ett avtal ingås med en uppdragsgivare ska institutionen försäkra sig om att avgiften för utbildningen inte kommer att betalas av en fysisk person.

Kursplaner

Kursplan och i förekommande fall utbildningsplan ska alltid finnas när det är fråga om poänggivande kurser som motsvarar minst heltidsstudier under en vecka. Kursplan och utbildningsplan ska fastställas enligt de föreskrifter som gäller för grundläggande högskoleutbildning. Kursplanen ska vara skild från kursplaner som avser ordinarie utbildning. I kursplanen ska tydligt framgå att det är fråga om uppdragsutbildning. Vidare ska kursbenämningen innehålla information om att det är uppdragsutbildning. Kursplan och utbildningsplan bör fogas som bilaga till avtal om uppdragsutbildning.

Examensbevis och kursbevis

De som deltar i uppdragsutbildning får ges betyg och examensbevis eller kursbevis enligt bestämmelserna för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå, om samma kvalitetskrav ställs på uppdragsutbildningen som på motsvarande högskoleutbildning. Detta gäller även om deltagarna saknar behörighet för tillträde till högskoleutbildning. Samma kvalitetskrav innebär att universitetet har kursplaner och utbildningsplaner samt utser examinator på samma sätt som i högskoleutbildningen på dessa nivåer. Examinator i utbildningen ska således vara utsedd av universitetet. Universitetet bör i avtalet förbehålla sig rätten att utse examinator när det gäller poänggivande kurser. Om kursbevis utfärdas ska det framgå att kursen är genomförd som uppdragsutbildning.

Deltagare

Det är alltid uppdragsgivaren som utser deltagarna i en uppdragsutbildning. Uppdragsutbildning är inte reguljär högskoleutbildning och högskolelagen och högskoleförordningen är inte direkt tillämpbara på utbildningen om det inte är särskilt föreskrivet. Detta innebär bland annat att deltagaren inte omfattas av reglerna om likabehandling av studenter, disciplinära åtgärder, den obligatoriska personskadeförsäkringen eller rätten till e-postkonto vid universitetet.
Uppgifter om deltagare som godkänts på poänggivande uppdragsutbildning vid någon institution ska dokumenteras i studiedokumentationssystemet LADOK enligt anvisningar som utfärdas av Studentavdelningen i särskild ordning.
För icke poänggivande uppdragsutbildning ska institutionen upprätta och arkivera en deltagarförteckning.

Tillgodoräknande av uppdragsutbildning

En studerande som genomgått och godkänts vid en uppdragsutbildning som uppfyller kvalitetskraven för examensbevis och kursbevis har rätt att tillgodoräkna sig uppdragsutbildningen som grundläggande högskoleutbildning. Deltagaren behöver inte uppfylla kraven för grundläggande behörighet eller särskild behörighet. För att ansöka om att få utbildningen tillgodoräknad behöver deltagaren inte vara en student, alltså antagen till och bedriva högskoleutbildning, utan det räcker med att ha genomgått uppdragsutbildningen.
Den som före den 1 juli 2007 har påbörjat en uppdragsutbildning men då inte slutfört den har rätt att tillgodoräkna sig utbildningen som grundläggande högskoleutbildning enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av juni 2015.

Antagning till reguljära studier

Den som fått uppdragsutbildning tillgodoräknad måste vid ansökan om antagning till reguljära studier vid Stockholms universitet uppfylla kraven för både grundläggande och särskild behörighet enligt de ordinarie regler som gäller för tillträde till grundläggande högskoleutbildning. Tillgodoräknad uppdragsutbildning gäller då som särskild behörighet på samma sätt som om utbildningen godkänts inom ramen för den ordinarie grundläggande utbildningen.

Marknadsföring

Universitetets logotyp får användas för uppdragsutbildning. Användande av Stockholms universitets logotyp ska ske i enlighet med universitetets regler för visuell identitet och samprofilering, vilket specificeras i universitetets manual för visuell identitet. I de fall där uppdragsutbildning arrangeras i samarbete med andra universitet och högskolor i Sverige ska det tydligt framgå vilka delar universitetet ansvarar för.

Gällande regelverk

Förordning (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor.
Förordning (1993:1153) om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor.
Förordning (2007:223) om uppdragsutbildning för fortbildning av lärare.
Högskoleverkets föreskrifter om uppdragsutbildning (HSVFS 2008:2).
Bestämmelser om tillgodoräknande i högskoleförordningen (1993:100).
Bestämmelser om avgifter i avgiftsförordningen (1992:191).
Avgiftsförordningen (1992:191)

Ytterligare stöd och vägledning går att finna i Högskoleverkets tillsynsrapport Uppdragsutbildning – en vägledning 2003:35R.