Rektor 2014-06-12, dnr SU FV-1.9-2813-13.

Ansvarig enhet: Planeringsavdelningen
 

Tidsbegränsade anställningar vid Stockholms universitet
 

Bakgrund och syfte
Rektor tillsatte den 26 september 2013 en utredning angående tidsbegränsade anställningar vid Stockholms universitet, med professor Gunnar Svensson, Filosofiska institutionen, som ensam utredare. Bakgrunden till utredningen var den rapport som Sveriges universitetslärarförbund (SULF) presenterade i Almedalen sommaren 2013. Rapporten visade att var tredje universitetslärare vid svenska lärosäten har en tidsbegränsad anställning. Vid Stockholms universitet var motsvarande andel enligt rapporten 40 procent, borträknat de meriteringsanställda, 33 procent.

Utredningens syfte har varit att ge förbättrad kunskap om de bakomliggande orsakerna till den höga andelen tidsbegränsade anställningar vid universitetet samt att utarbeta förslag på åtgärder för att minska denna andel. Utredningen behandlar både tidsbegränsade anställningar inom området utbildning och forskning och tidsbegränsade anställningar inom T/A-området.

Utredningen lämnades till rektor den 28 februari 2014. Det kan konstateras att utredaren har inkommit med en synnerligen gedigen utredning, baserad både på kvantitativa data i form av uppgifter ur universitetets personalsystem och på intervjuer med företrädare för verksamheten.

Utredningen har remissbehandlats av områdesnämnderna, av Personalavdelningen samt av personalorganisationerna. Även studentkåren har beretts tillfälle att yttra sig.

Remissyttranden
Områdesnämnderna, Personalavdelningen och Saco-S-rådet har inkommit med synpunkter på utredningen. Yttrandena är företrädesvis positiva till de förslag som läggs fram i utredningen.

Vad gäller utredningens första förslag, tillsvidareanställning av externmedelsfinansierade forskare, är samtliga remissinstanser positiva. Dock framhålls problematiken rörande tillsvidareanställning av externmedelsfinansierade forskare som enbart bedömts på sin forskningsansökan och där inget sakkunnigförfarande eller bedömning av meriter annat än forskningen gjorts och det faktum att den idag oproblematiska processen med uppsägning på grund av arbetsbrist av dessa forskare kan ändras då den bygger på goda partsrelationer och en gemensam grundsyn på hur processen ska bedrivas. Att det förhållande att offentliga anställningar ska utlysas inte är helt förenligt med att tillsvidareanställa en forskare eller forskargrupp som beviljats externa medel riktade specifikt till dessa personer lyfts också fram.

Avseende förslag två, möjlighet att anställa universitetsadjunkter, är svaren inte helt samstämmiga. Både Saco-S-rådet och Personalavdelningen ställer sig positiva medan det hos områdesnämnderna finns en tveksamhet till att återinföra möjligheten att anställa universitetsadjunkter. Saco-S-rådet anser att anställning av universitetsadjunkter bäddar för en utbildning som gagnar studenterna. Områdesnämnden för naturvetenskap å andra sidan bedömer att en möjlighet att anställa adjunkter riskerar att leda till lokala rekryteringar i bristfällig konkurrens till anställningar som lektor och i förlängningen professor. Områdesnämnden för humaniora, juridik och samhällsvetenskap bedömer att en stor andel ämnen med färdighetskrav har användning av adjunkter men att det bör finnas ett kompetenskrav som ligger på avancerad nivå. De anser också att det är olämpligt ur ett lärarutbildningsperspektiv att återinföra möjligheten att anställa adjunkter och föreslår istället ett alternativ med adjungerade adjunkter.

Förslag tre, tidsbegränsad anställning som lärare, får stöd i svaren. Remissinstanserna är positiva till att visstidsanställning av lärare ska ha en minsta omfattning både vad gäller antal månader och andel av heltid och bedömer att denna lösning är att föredra framför anställningar på timbasis. Reservation görs dock för att undantag bör vara möjliga för att möta verksamhetens behov och inte skapa onödiga begränsningar. De interna utlysningar som föreslås i utredningen är emellertid inte möjliga att genomföra då de strider mot Anställningsförordningen.

Det fjärde förslaget, anställningsprocessen, välkomnas i samtliga yttranden och vikten av god framförhållning och planering framhålls. Dock påpekas att snabbhet inte får gå ut över kvalitet.

Även de rekommendationer som framförs i förslag fem, överdriven försiktighet, får stöd i remissvaren.

Överväganden
Mot bakgrund av utredningens resultat samt av de inkomna remissyttrandena gör rektor följande överväganden.

Utredningen ger en utomordentligt klar bild både av situationen vid universitetet gällande tidsbegränsade anställningar, av olikheter inom områden, fakulteter och enskilda institutioner samt av möjliga åtgärder som kan vidtas för att komma till rätta med problemet. Den visar att problemen framför allt ligger i tidsbegränsade anställningar som lärare eller forskare. Att vissa typer av visstidsanställningar, exempelvis meriteringsanställningar såsom postdoc, tvärtom är önskvärda är givet. Att återanställning efter pension, där stor restriktivitet numera tillämpas vid universitetet efter beslut av rektor, heller inte är problematiskt likaså.

Sammantaget svarar samtliga förslag inom ramen för utredningen väl mot uppdraget, men inte alla låter sig enkelt omsättas i rektorsbeslut. Förslag 5, att undvika överdriven försiktighet, är viktigt och förtjänar noggrant övervägande inom kärnverksamheten. Dock riktar det sig i första hand till institutioner, fakulteter och områden, och ger därmed inte anledning till några centrala förslag från rektor.

Förslag 1, 3 och 4 avser samtliga rutiner vid anställning och lämpar sig därmed för centrala riktlinjer. Att forskare som beviljas medel för mer än två år ska ges anställning tillsvidare bör vara en självklarhet. Att tydlighet och transparens bör gälla ifråga om tidsbegränsade anställningar som lärare likaså, samt att syftet bör vara att i möjligaste mån garantera viss långsiktighet i planeringen. Slutligen är det ytterst påtagligt att det, särskilt inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området, finns en stor förbättringspotential gällande anställningsprocesserna. Detta har även ytterst samstämmigt påtalats vid rektors institutionsbesök på en rad institutioner inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området.

Utredningen föreslår slutligen (förslag 2) återinförandet av anställning som universitetsadjunkt. Det är ett faktum att adjunktsanställningar frekvent efterfrågas inom kärnverksamheten. Samtidigt, givet att en befordransväg som tar sin början med anställning som biträdande lektor nu har genomförts inom Stockholms universitet, kan det dock ifrågasättas huruvida modellen med en befordringsbar adjunkt (som anställs redan före disputation) verkligen är förenlig med det grundläggande kravet att de som rekryteras ska hålla högsta vetenskapliga kvalitet. Detta förslag bemöts negativt från det naturvetenskapliga området och med tvekan från det humanistisk-samhällsvetenskapliga området, som snarare förordar en utveckling av den inom området redan tillämpade modellen med adjungerade adjunkter med befintlig anställning och praktisk erfarenhet exempelvis från skolan.


Beslut

Rektor beslutar:
att, i enlighet med utredningens förslag 1, en forskare som efter ansökan hos extern finansiär beviljats tillräckliga medel för forskning under en period längre än två år ska tillsvidareanställas. Forskningsansökan ska ha godkänts av prefekt.

att mot bakgrund av utredningens förslag 2 ytterligare utreda möjligheten att utveckla modellen med anställningar som adjungerad adjunkt;

att i enlighet med utredningens förslag 3 uppdra åt områdena att se över rutinerna för tidsbegränsade anställningar som lärare, vilka i den utsträckning det är möjligt bör omfatta en period om minst tre månader och gälla minst halvtidstjänstgöring.

att i enlighet med utredningens förslag 4 uppdra åt områdena att se över anställningsprocessen, och i synnerhet uppmana det humanistisk-samhällsvetenskapliga området att inrätta fler lärarförslagsnämnder samt överväga att inrätta en befordringsnämnd på områdesnivå, i syfte att säkra att samtliga anställningsärenden ska kunna handläggas såväl kvalificerat som effektivt och med rimligt säkerställande av att befordringsprocesser hanteras likvärdigt inom myndigheten. I uppdraget ingår att, i dialog med förvaltningen, tillse att adekvat och tillräckligt kanslistöd finns att tillgå för nämnderna. Denna förändring ska genomföras i samband med de nya områdes- och fakultetsledningarnas tillträde den 1 januari 2015.

Detta beslut är fattat av rektor, professor Astrid Söderbergh Widding, i närvaro av förvaltningschefen, universitetsdirektör Joakim Malmström. Studeranderepresentanter har informerats och haft tillfälle att yttra sig. Övrig närvarande har varit Anna Riddarström, Ledningskansliet (protokollförare).