Projektledare: Fil. dr. Camilla Bardel

Projektets huvudsyfte är skapandet av den longitudinella korpusen InterIta med inlärningsdata från universitetsstuderande i italienska vid Stockholms universitet. Många tidigare studier i ämnet har behandlat spontan inlärning av italienska i Italien. Projektet skiljer sig från dessa genom att vi undersöker en styrd inlärningsprocess i universitetsmiljö. Många av informanterna har dock tillbringat längre eller kortare perioder i Italien, vilket gör att den aktuella inlärningsprocessen skulle kunna betraktas som en blandning av styrd och spontan.

Den grundläggande frågeställningen är i vilken mån tidigare inhämtade språkkunskaper (L1,L2 etc.) samspelar med de principer som styr mer generella utvecklingsgångar, och hur bakgrundspråken påverkar inlärningen av ett nytt (L3). Vi intresserar oss för på vilka utvecklingsnivåer och inom vilka områden av språket en eventuell påverkan avspeglar sig, t.ex. lexikon och syntax. Eftersom italienska i Sverige är ett språk som normalt lärs in senare än flera andra främmande språk, och som typologiskt sett skiljer sig från de vanliga bakgrundsspråken svenska, engelska och tyska, är det av intresse att studera inlärningen av detta språk med tanke på nya transferhypoteser. Eventuella skillnader mellan personer som tidigare lärt sig ett romanskt språk (franska eller spanska), där både positiv och negativ transfer är möjlig, och andra som enbart kommit i kontakt med germanska språk, är av särkilt intresse.

Ett ytterligare syfte är att förfina stadieindelningen av de högre inlärningsnivåerna. De lägre inlärningsnivåerna, "prebasic och basic varieties" är väl dokumenterade för italienska (Giacalone Ramat, 2003), medan de mer avancerade inlärningsnivåerna, "postbasic variety", är relativt lite utforskade. I korpusen InterIta ingår flera avancerade inlärare som använder sig av en väl utvecklad grammatik. Detta gör den lämpad för studier av just de högre inlärningsnivåerna.

Projektet är inspirerat dels av "il progetto di Pavia" (Giacalone Ramat, 2003), där invandrares andraspråksinlärning studerats, och dels av Inge Bartings projekt InterFra där inlärningen av franska vid Stockholms universitet studerats (Bartning, 2002).